Inspirationsföreläsning: Punk, subkultur och grafitti

Erik Hannerz – Punk och subkulturer

När applåderna efter Elisabeth föreläsning rinner ut är det dags för nästa föreläsare. Han heter Erik Hannerz och har doktorerat i urban-sociologi vid Uppsala universitet och ska berätta om subkulturer med inriktning punk. Erik inleder med att problematisera det faktum att vi människor lever efter vissa erikmönster, kultur och normer, vilket Erik kallar för ”handlandets grammatik”. Han ifrågasätter också varför vi gör och inte gör och vad det är som påverkar våra beslut.

Erik berättar där efter om sin forskning kring punk och dess utövare. I sin forskning undersökte han punkare i hela Sverige samt i Indonesien genom observationer och intervjuer. Här efter jämförde han dem och tog reda på om det fanns skillnader i vad de ansåg att punk var och INTE var. I sin föreläsning lägger Erik även fokus på att diskutera om punk är ett sätt att visa att man skiljer sig från samhället, vilket var en återkommande punkt även i hans forskning.

Vidare pratar Erik om punkarna på individ- samt samhällsnivå och vad de punkare han intervjuat och följt har för egen definition av punk. Han berättar om hur olika kategorier av punkare ofta inte accepterar varandra, ser varandra som ”wanna be:s” och försöker separera och skilja sig från varandra så mycket de bara kan. Erik analyserar även skillnaderna mellan Sveriges punkare och Indonesiens punkare. Sverige och Indonesien skiljer sig mycket ifrån varandra ur många aspekter, men är även väldigt lika ur andra säger han. Erik fortsätter med att berätta att punken präglas hårt av samhället och att detta även gäller andra subkulturer. Så trots att man lever på olika världsdelar, så långt ifrån varandra man kan komma, kan man ändå känna samma motstånd till samhället och vilja visa sitt distanserande på samma sätt, fortsätter han.

Avslutningsvis berättar Erik lite om sitt pågående projekt kring graffittin ur ett sociologiskt perspektiv. Han pratar om definitionen av ordet (klotter/gatukonst) och hur människor omedvetet väljer att uppfatta det. När det är smutsigt av avgaser i en tunnel är det ingen som reagerar och lägger resurser på att tvätta bort det, men när någon har målat en blomma i graffitti på samma vägg är det andra bullar, diskuterar han.

 

 

Annonser

Inspirationsföreläsning: Att göra gata

Föreläsningar på katedralskolan i lund

Möllevången – Elisabeth Högdahl

2014- 04-10

elisabeth

Vi sitter i Katedralskolans aula och väntar på dagens första föreläsare, Elisabeth Högdahl.

Elisabeth är i grunden platsforskare, och har nu även doktorerat i etnologi. Där av hennes stora intresse för platser och dess påverkan av och på oss människor. Idag ska hon föreläsa om Möllevången i Malmö för oss, som är en del av hennes avhandling ”göra gata” som hon disputerade med år 2003.

Elisabeth inleder med att kort beskriva platsen Möllevången ur ett historiskt perspektiv.

Möllevången ligger i Malmös södra innerstad och består av ett rutnät av gator med inneslutna kvarter. Bostäderna, ofta i form av fyravåningshus, byggdes i början av 1900-talet med karaktär av ”stenstads bebyggelse”. Sedan 1900-talets början har Möllevångens invånare varit av mycket varierad karaktär och synen på möllan likaså. Dels finns uppfattningen av platsen som ett kriminellt ”underklass”-område med mycket missbruk och misär, men i kontrast ses möllan även som en populär och mångkulturell plats fylld med hippa klubbar och caféer.

Av många anses Möllevången idag vara ett hippt ställe, där allt fler vill bosätta sig. Detta skapar gentrifiering; hyrorna höjs vilket i sin tur leder till ett utbyte av bosättare. En av anledningarna till att Möllevången för tillfället blivit så populärt anser Elisabeth vara den mångkulturella bilden av Möllan. Många uppskattar inflytandet av olika kulturer och språk på mat och tillställningar. T.ex. är torghandeln mycket populär i området.

Vidare diskuterar Elisabeth hur media framställer möllan i kontrast till den verklighet hon själv anser sig bemött när hon gjort sina fältstudier. Några av de begrepp som ofta används för att beskriva möllan (kriminellt, mångkulturellt, myllrande, frisläppt, kreativt, farligt, tolerant och politiskt) i media, analyserar hon kritiskt i sin avhandling. Hon menar att de ofta är generaliserande och vinklade och att de inte alltid stämmer överens med hennes studie och egna uppfattning.

Efter en mycket kreativ föreläsning avslutar Elisabeth med att ge oss ett antal tips inför vår egen fältstudie på möllan.

  • Se möllan ut ifrån olika perspektiv (historiskt, politiskt, arkitektur, etniskt) för att bilda en mångsidig och mer trolig uppfattning av platsen.
  • Ta reda på hur möllan används genom olika kreativa metoder så som intervjuer, observationer och dylikt.
  • Ta reda på vilken bild media ger av Möllan och varför? Stämmer den, stämmer den inte?
  • Lägg vikt på hur möllans invånare upplever platsen i relation till den bild media målar upp.

 

Fältstudie S2c våren 2014

Instruktioner för fältstudien Möllevången den 28e april

Uppdaterad för vårterminen 2014, denna planering gäller S2c (Henkes klass)

Ni ska under maj göra en sociologisk studie kring stadsdelen Möllevången i Malmö. Ni arbeta i grupper på 3 – 4 deltagare.  Ni ska fördjupa er i olika dimensioner av livet i stadsdelen och hur den upplevs av de som bor där.

Det ni ska göra:
  1. Vecka 18:  Fältobservation på Möllevången: Observera, fota och intervjua på Möllevången under en gemensam exkursion. (se vidare Matriskarta och instruktioner). 28/4  måndag eftermiddag,
  2. Vecka 18 – 19: Reportage som bloggposter: Publicera era bilder, intervjuer och observationer som kortare texter. Ni kan välja om ni vill göra flera korta bloggposter eller en längre sammanhängande artikel. Praktiskt: Publicera bilder och bifoga texter i vår FB-grupp. Sen tagga och publicera er lärare den på bloggen. När: Publicera efter hand, men deadline v 19.
  3. Vecka 20/21 Redovisning/analys: Gör en sociologisk analys på ett tema som har med sociologi och Möllevången och göra. Här kan ni använda begrepp och teorier som ni lärt er under kursen för att fördjupa er förståelse. Stirra er inte blint på endast era fältobservationer utan använd allt material, statistik, artiklar och annat material. (se i matrisen och förslag på teman). När? V20 – 21 redovisar ni.
  4. Individuell redovisning på kommunikationskursen:

Projekt Möllan våren 2014

Möllevången som en sociologisk plats: Från industrialism till prekariatet

De flesta platser må vara spännande för den sociologiskt nyfikna. Möllevången i Malmö är nog lättare att sälja in de flesta platser, det var åtminstone vad som slog mig när jag satt och fikade på det bohemiska Café Simpan förra sommaren och iakttog flyers, klotter, stammisar, hipsters, barnfamiljer, vänsterproggare och hippies. För att på gatan utanför mötas av en handel från världens alla hörn i en stadsdel där både industrialismen och parallellt med den arbetarrörelsen har sin tidigaste historia. Idag hittar vi på Möllan ett sprudlande kultur- och partyliv, mycket social- och politisk aktivism, men också baksidor som kriminalitet och barnfattigdom. Det är också en stadsdel där samhällets förändringar syns mest tydligt. Här finns utan tvekan både migrantarbetare som arbetar bortom alla kollektivavtal och lagar, men också en ung högutbildad medelklass som inte heller är fast förankrade på arbetsmarknaden, det ekonomiprofessorn Guy Standing kallar den nya klassen – prekariatet. Sen nittiotalet har det talas om en gentrifiering av Möllan, visst finns det tendenser som att område är hippt, med nya restauranger, caféer och barer, samtidigt som något medelklassområde är det inte. Eller som Linda Stark i artikeln ”allt nazisterna hatar finns på möllan” skrev efter mordförsöken på Möllan 8e mars. Här är den tredje utlovade utförliga uppgiften

Projekt Möllan – en sociologisk fält studie, en blogg och en presentation

Med detta i bakhuvudet insåg jag att detta måste  jag göra något med i sociologikursen och mycket riktigt i veckan starta vi upp ”projekt möllan” för andra gången med två gästföreläsningar på torsdag. Det blir etnologen Elisabeth Högdahl som skrivit avhandlingen ”att göra gata” och sociologen Erik Hannerz som skrivit sin avhandling om punk. Alla elever hela fyra klasser ska efter påsk göra fältobservationer och intervjuer som ska publicera som sociologiska reportage på denna blogg. Därefter ska de göra en sociologisk analys utifrån olika teman som exempelvis  en kulturell, historisk, farlig eller politisk plats.

Så här presenterade vi uppgiften förra året

Instruktioner för fältstudien Möllevången

Ni ska under april göra en sociologisk studie kring stadsdelen Möllevången i Malmö. Ni arbeta i grupper på 3 – 4 deltagare.  Ni ska fördjupa er i olika dimensioner av livet i stadsdelen och hur den upplevs av de som bor där.

Det ni ska göra:

  1. Fältobservation på Möllevången: Observera, fota och intervjua på Möllevången under en gemensam exkursion. (se vidare Matriskarta och instruktioner obs förra året). Måndagen 28/4
  2. Reportage som bloggposter: Publicera era bilder, intervjuer och observationer som kortare texter. Ni kan välja om ni vill göra flera korta bloggposter eller en längre sammanhängande artikel. Praktiskt: Publicera bilder och bifoga texter i vår FB-grupp. Sen tagga och publicera er lärare den på bloggen. När: Publicera efter hand
  3. Redovisning/analys: Gör en sociologisk analys på ett tema som har med sociologi och Möllevången och göra. Här kan ni använda begrepp och teorier som ni lärt er under kursen för att fördjupa er förståelse. Stirra er inte blint på endast era fältobservationer utan använd allt material, statistik, artiklar och annat material. (se i matrisen och förslag på teman).
  4. Individuell redovisning på kommunikationskursen: