Möllevången – en plats i förändring

När vi kom till Möllevångstorget la vi direkt märke till hur det kan se ut när flera kulturer möts. Vi möttes av främmande dofter och olika språk talades i varje gathörn, så med ett par förberedda frågor gav vi oss av för att leta efter folk att intervjua. Vi blev positivt överraskade utav att det var så många som var öppna med att prata om Möllan och svara på frågor.Image

Vi gick fram till ett fruktstånd fullt med frukter och bär från hela världen, och med många försäljare fullt upptagna med att få sina kunder nöjda. Vi frågade en försäljare om han hade tid med några frågor, han förstod inte direkt vad vi sa så vi fick genomföra intervjun på engelska. Mannen i ståndet hade jobbat i Sverige sedan ett år tillbaka och sade att det var ett trevligt ställe med trevligt folk från många olika kulturer. Han trodde att det skulle bli mer organiserat kring torgverksamheten i framtiden, då det nu kunde bli ganska rörigt under dagarna. Vi frågade även honom om han var intresserad av att stanna kvar och jobba där, till det fick vi ett mycket entusiastiskt ”yes!”. Man kunde tydligt märka på de flesta torgförsäljare att de trivdes att arbeta där, trots stressen som finns under högperioden.Image

Vi såg att det på andra sidan gatan fanns ett kafé med namnet Coffee joint. Det lät intressant då de flesta känner till Coffee point, så vi gick in och blev direkt vänligt mottagna. Det var jamaicanskt tema där inne. Vi frågade om vi kunde få ställa några frågor och de sa ja. Vi frågade om var de fått namnet ifrån. De svarade att det var en konstnär som hjälpte till med inredningen som kom på namnet. Vi frågade hur länge de haft öppet och de svarade att de bara haft öppet sedan februari. De berättade även att det innan fanns ett Coffee point där innan de flyttade dit. Det som innan var ett vardagligt fik hade nu blivit en mötesplats full av liv, musik och kultur. Dessvärre kunde de inte uttala sig om Möllans framtid

När vi sedan gick ut på det klassiska Möllevångstorget, som är centrum av Möllan, igen så gick vi fram till en torghandlare. Vi frågade om vi fick ställa några frågor och han var väldigt trevlig mot oss. Vi fick mycket intressanta svar om torghandeln, något som man sällan reflekterar över. Han berättade att han arbetat där i 12-15 år och att

Möllan som plats har blivit bättre med tiden. “Det har blivit trevligare stämning här”, sa han. När vi frågade om hur torghandeln ser ut lät han dock inte lika positiv längre. När han började sälja frukt och dylikt, fanns det inga affärer där man sålde liknande produkter i närheten. “Nu när stora affärer som Abdos och All frukt kommit hit har det blivit svårare för mig”, sa han. “De har samma priser, större sortiment och gratis parkering. Det lockar kunder”, fortsatte han.

Efter en tids vandrande mellan Möllevångens gator bestämde vi oss sedan för att röra oss mot folkets park. På vägen dit gick vi längs en lång vägg som skiljde parken från gatorna, men vad som verkligen utmärkte den här väggen var alla målningar på den, allt från komplexa mer konstrelaterade målningar till enkla “tags” eller texter i stil med “kämpa Showan”. När vi började komma närmare ingången kunde vi se två ungdomar plocka fram burkar från sina väskor för att precis börja måla, så vi bestämde oss för att fråga om deras syn på Möllevången. Den ena av dem var en student, med en tydligt Stockholmsk dialekt, medans den andra bodde i Malmö och hade bott på Möllevången hela sitt liv. Han berättade om hur han tyckte att hela Möllevången kändes betydligt lugnare även tio år tidigare, då vandalism hade blivit allt vanligare. När vi frågade om det var någon skillnad mellan var folket var på dagen och på natten så svarade han helt enkelt med att peka in mot stan och säga “bergsgatan, där har ni allt nattliv. På en fredag eller lördagkväll så är det stället att vara på”, vilket var helt förståeligt med tanke på att det ändå anses vara ett kulturrikt område. Men att den största skillnaden tillslut bortsett från tillväxten på torget ändå, enligt hans egna ord, var “kommerssialisseringen av större kedjor på stan”, med en tydlig hint åt Subway… Image

Efter en liten promenad i folkets park bestämde vi oss för att vi skulle röra oss tillbaka mot torget. På vägen dit stötte vi på en gammal dam från som hade bott på Möllan i 38 år, men var ursprungligen från Stockholm så hon kallade sig inte för ¨en riktig Malmöbo¨. Vi undrade hur hon tyckte att Möllan hade förändrats sedan hon flyttade hit och om förändringarna var positiva eller negativa. Hon tyckte att det hade tillkommit mycket mer kultur sedan Chokladfabriken blivit ett kulturhus. Hon tyckte till och med att Möllan kunde jämföras med Söder i Stockholm!

När vi frågar henne om hon känner sig trygg här med tanke på all kriminalitet som det skrivs om får vi ett oväntat svar: ¨Jag trivs jättebra och är inte ett dugg rädd, men jag håller mig ändå från att vara ute på kvällarna för man vet ju aldrig vad som kan hända¨.

Nöjda och fulla av intressanta livshistorier vandrade vi tillbaka till tåget mot Lund igen. En plats som plötsligt inte känns alls lika kulturell och intressant i kontrast mot vad vi nyss upplevt på Möllan.

 

Anton, Nils, Milton, Elias N, Mattias, Elias K

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s