Ekonomiska skillnader på 53 hektar? – Absolut?

Möte med tiggaren

Vi, (Norea, Rosanna och Ida) går av tåget i Malmö Triangeln och för att sedan spatsera vidare till möllan där vår observation skall äga rum. Det första intrycket vi får av möllan är entiggare relativt oförväntad syn, på loppet av fem minuter möter vi nämligen fyra tiggare som sitter längst gatorna vägen upp från triangelen/smedjegatan till möllan. Redan här förstod vi att detta område var ett område där viss ekonomisk obalans förekom. I kontrast till de trasiga vädjande människorna på marken gick samtidigt tjattrande studenter med exklusiva kläder. På vissa gator stod också dyra fina bilar parkerade precis intill de smala trottoarerna tiggarna satt på. Då vi kom fram till vår fjärde tiggare beslöt vi oss för att försöka intervjua denne man som bedjande bad om pengar, precis utanför ICA, medan han viftade med ett fotografi på två kvinnor, förmodligen familjerelaterade. Till en början var mannen något svår att få kontakt med då han hela tiden upprepade ordet ”Money” trots vårt kontaktförsök, men efter några minuters ”tjat” förstod mannen att vi hade frågor att ställa och svarade på dem så utförligt han kunde, (vilket stundtals var nästintill obegripligt då hans engelska vokabulär var knapert) Dock lyckades vi förstå att han brukade sova på olika ställen i området om nätterna, och att han inte var ensam om det. Om vi lyckades tolka det rätt verkade det som att han försökte beskriva ett ställe dit många andra tiggare som han samlades och sov på nätterna. Redan på detta stadium förstod vi att ekonomiska skillnader på möllan var något vi förmodligen skulle stöta på fler gånger under vår fältobservation.

Bland torghandlare får vi inblick i migranters ekonomiska villkor
Efter att ha avslutat en förhållandevis givande intervju med ”tiggaren” (tyvärr fick vi inte namn) fortsatte vi vidare mot det efterlängtade ”mångkulturella” torget. För att undersöka vidare huruvida ekonomiska skillnader speglades på möllan eller ej fortsatte vi med intervjutekniken och intervjuade två torghandlare, båda med icke-etniskt-vit bakgrund. En av killarna, som i övrigt var ca 25-30 år, verkade äga ’’ståndet’’ medan den andra kille endast var där för att sälja. De var väldigt trevliga och ville gärna svara på våra frågor. De berättade att de tyckte om Sverige och att de verkligen trivdes här. Den ena killen hade bara varit i Sverige i ca 2 månader och berättade att han tidigare bott i Norge några månader innan han kommit till Sverige. Tiden han var i Norge beskriver han som en negativ period av hans liv. I Norge upplevde han en mycket stark rasism till skillnad från Sverige. Vi frågade också honom om hur han bodde, och han berättade att han bodde tillsammans med några andra killar i en lägenhet i bara några kvarter bort från det ’’myllrande’’ torget. Lägenheter betalade han 2000 kronor för i månaden, och för att ha råd med detta fick han jobba hårt dagligen, mestadels svart.

Kommunpolitikerna om områdets statushöjning
I kontrast till vår blick på möllan som ett område med relativt stora ekonomiska problem, och en lägre arbetarklass, respektive hemlösa intervjuade vi en man som stod på torget och försökte värva folk till sitt eget parti ’’Det gula partiet’’. Mannen som i övrigt var en mycket pratglad prick berättade att det fanns över 180 barer och restauranger på möllan och att bostadspriserna var jättehöga. Han förklarade invecklat för oss hur möllan nu blivit mer av ett lägre medelklassområde med häftigt studentliv och engagerad ”bosättning”. Trots att den trevlige kommunpolitikern snackade på hela 15 minuter nämnde han inte någon endaste gång, problematiken med ett ekonomiskt obalanserat Möllan, inte heller bilden av Malmö som en stad med relativt stora ekonomiska klyftor. Detta gav oss en helt ny bild av möllan, vilken vi analyserade på vägen hem.

Ica möllanPå ICA syns stadsdelens kontraster
På hemvägen då vi gående tog oss mot stationen stannade vi till på smedjegatans ICA, där blev vi förvånade över hur dåligt skick ICA affären verkade vara. Det verkade verkligen vara längesedan det blev renoverat där inne. Där var smutsiga golv, trasiga vagnar och omoderna kassor. Det tog oss åter tillbaka till de ekonomiska brister vi tidigare diskuterat möllan ha. Om Möllan nu skulle vara en ”statsdel” med relativ god ekonomi, varför ett trasigt ICA? Samtidigt var de som befann sig i affären inga människor som vi utseendemässigt på något sätt kopplade ihop med ekonomiska brister, utan snarare det motsatta, ’’hippa’’ personer vars plånbok knappast såg tom ut. Kontraster tänkte vi, när vi sedan på vägen ut åter möttes av e tiggarkvinna bedjande för små mynt.
På tåget hem diskuterade vi vad vi sett och kom i princip fram till följande:
Vi reagerade främst på hur olika ställt människor verkade ha, även om de befann sig och verkade röra sig, el. eventuellt bo, i samma del av Malmö. Detta tycker vi bevisar att Möllan är ett ställe var ekonomiska skillnader finns, och är relativt tydliga, dock är det givetvis omöjligt för oss att dra en konkret och precis slutsats, då vi endast genomförde en ’’en-timmes fältobservation’’ samt intervjuade fyra personer.
AV: Norea, Idde & Rosanna

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s