En vandring från melonförsäljaren på torget till Netto

Möllan – En mångkulturell plats

11110767_907206595998000_9181054084050986094_n

Fimpar vid trottaren utanför en bar

slöj

Beslöjade skultdockor vid norra parkgatan utanför folkets park

 

11183449_907206252664701_129166430514904090_n

Exotiska frukter utbjuds på torget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När vi, ett gäng sociologistuderande tjejer från Katedralskolan i Lund, satte oss på tåget för att åka till Möllevången var vi förväntansfulla och hade höga förhoppningar om eftermiddagen. Vi hade nog alla lite olika tankar om vad vi skulle möta när vi kom fram och det kändes som att vi skulle åka på klassresa till ett annat land. Vi hoppade av tåget och började gå mot Möllevångstorget. På vägen dit gick vi och vände och vred på våra huvuden för att ta in alla nya uttryck. Vi kom fram till övergångsstället som skulle leda oss direkt in till torget som verkade vara en central samlingspunkt och det var spänning i luften. Efter att vi tagit våra första steg in på torget möttes vi av en utländsk man som med en gång ropade på oss från sitt marknadsstånd och erbjöd oss att smaka av en vattenmelon som han precis skurit upp. Vi vågade inte riktigt gå fram till mannen och ta emot vattenmelonen så istället log vi lite snällt och fortsatte genom torget som bestod av en mängd marknadsstånd. Vi hade precis lämnat mannens marknadsstånd bakom oss när en utländsk kvinna i lite slitna kläder kom fram och frågade efter pengar. Än en gång log vi lite snällt och fortsatte att gå genom torget.

22411_907206305998029_3797085434048332469_nRuntomkring oss hörde vi rop och människor som pratade med varandra på olika språk och vi hade svårt för att bestämma oss om de var glada eller arga på varandra. När vi slutligen hade gått över hela torget stannade vi upp lite grann. Vi kom snabbt fram till att känslan av att vi skulle på klassresa till ett annat land hade ändrats lite grann. Det kändes inte längre som att vi hade kommit till bara ett annat land utan som att vi kommit till flera olika länder på en gång. Vi fick också ett väldigt blandat intryck av torget. Dels fanns den vänskapliga och välkomnande sidan där det bjöds på vattenmelon men sedan fanns även en lite hemskare sida där kvinnan kom och frågade om pengar.

Vi lämnade torget bakom oss och började observera gatorna runtom. Vi märkte att det inte fanns någon tydlig indelning av hur affärerna var placerade utan det var en väldig blandning av allt från arabiska affärer till turkiska affärer. Trots detta erbjöd många av affärerna och restaurangerna samma slags mat, vilket leder till en stor konkurrens som leder till att priserna pressas ordentligt. Där fanns också massa olika typer av affärer såsom mataffärer, smyckesaffärer och affärer som sålde vattenpipor och liknande.11159560_907206415998018_9049873670793200757_n

Efter att vi gått runt och kollat på alla olika affärer med olika varor och produkter så kände vi att det var väldigt mycket att ta in. När vi till slut fick syn på en igenkännbar affär, Netto, så valde vi att gå in för att jämföra Netto på Möllevången med Netto från våra respektive hemorter, Eslöv och Landskrona. Det behövdes inte mer än några blickar oss emellan för att konstatera att det var en rad med saker som skiljde sig. Till exempel var sortimentet annorlunda i butiken på Möllevången och när vi betalade vårt choklad uppmärksammade vi alla tre att den unge utländska killen i kassan var lite extra flörtig mot oss jämfört med hur han var mot de äldre damerna som också stod i kön. Detta grundar sig i att andra kulturer är mer öppna gentemot varandra och mot andra. Det kan också bero på att han tyckte att det var kul med lite nya kunder och inte bara de gamla vanliga.

Vi satte oss på en bänk precis utanför Netto, bänken var riktad mot en väg liknande en gågata där bilar får köra med gångfart. Trots att gångfartsområdet var tydligt skyltat så körde ett flertal bilar förbi i en förvånansvärt hög hastighet som vi reagerade starkt emot men det verkade ingen annan bry sig om. Vi fick därför uppfattningen av att detta var vanligt på Möllevången. Precis efter att en bilist kom förbifarande, pratandes i mobiltelefonen och i hög hastighet satt vi lite föga förvånade på vår bänk. Då hörde vi plötsligt en röst bakom oss, vi vände oss om och såg en äldre man stå vid sin permobil hållandes en stor sax i händerna. Han höll lite skämtsamt fram saxen mot Linneas hår och sa med en liten tvist ”Ska jag klippa av håret här?”. Vi var fortfarande lite chockade efter bilisten som kört förbi och visste inte riktigt om vi skulle skratta eller bli rädda av den äldre mannen men vi började skratta lite lätt och spelade med i skämtet. Mannen hade ett stort leende på läpparna och fortsatte sedan att packa saker på sin permobil. Vi kände oss lite lättade av situationen och tyckte att det blev en väldigt välkomnade stämning, vi kände oss nu lite mer som ”en i mängden” för en stund även om känslan försvann lite när vi så småningom lämnade vår bänk.

Vi korsade än en gång Möllevångstorget på vår väg tillbaka till stationen och slutet på vår lilla så kallade klassresa. På torget verkade det nu vara någon sorts utförsäljning av de varor som inte blivit sålda under dagen. Det hördes röster från alla håll och kanter och torget hade nu fyllts på med fler människor än tidigare. Vi lämnade så småningom torget bakom oss och försökte hitta till stationen. Vi märkte tydligt när vi lämnat Möllevången bakom oss och såg nu en helt annan typ utav byggnader och människor och vi slogs av tanken att vår klassresa nu var över.

Av: Johanna, Fredrika och Linnea

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s