Ett kriminologiskt nedslag på Möllevången

Möllan – en kriminell plats?

Emelie Boson, Emma Johari

Torget myllrar av människor. Rop om priser ekar mellan husfasaderna. Torghandeln är i full gång. På husbalkongerna står folk och tittar ner på aktiviteten. Detta är inte en bild av Möllevångstorget idag, utan snarare från början av 1900-talet. I årtionden har Möllevången i Malmö varit en central mötesplats för handel och gemenskap. Situationen är sig lik idag; under dagtid pågår livlig torghandel, och under kvällstid öppnas barer och restauranger som släpper fram den nattlivskultur Möllevången har.

 

Ändå är stadsdelen en av de mer osäkra delarna i Malmö. I Skånes lokala nyhetstidningar är artiklar gällande rån, misshandel och narkotikakommers som utspelar sig på Möllevångens gator frekvent förekommande. Nedanstående diagram är hämtat från Malmö områdesundersökning 2012, i vilket framgår att såväl fysiska som sociala ordningsstörningar inte är ovanliga i området.

brottstatSocialekologisk teori på Möllan

Utifrån ett socialekologiskt perspektiv, hur kan kriminaliteten på Möllan förklaras?

 

Socialekologi omfattar teorier som behandlar samspelet mellan sociologiska grupper, kulturer, samhällen samt deras förhållande och interaktion med den omgivande fysiska miljön. Av denna anledning är detta begrepp applicerbart i en stadsmiljömässig analys. En stad kan delas in i olika distrikt och underpopulationer, vilka i sin tur har varierande relationer till varandra. Individernas livsituation i stadens respektive zoner kan skilja sig åt drastiskt, när det gäller ekonomiskt såväl som socialt.

 

Villkoren för en individs levnadsmönster kan delvis avgöras av de fysiska villkor som den omgivande miljön omfattar. Möllevången är ett resultat av Malmös snabbt växande betydelse som industristad, och blev efter sekelskiftet hem för en stor del av stadens arbetarklass efter den stora utbyggnaden av bostäder som ägde rum under 1900-talets fortlöpande. Detta medförde i sin tur att arbetarrörelsen kom att få en god grogrund i området.

 

Området Möllevången har skilt sig från Malmös andra stadsdelar då en stor andel av invånarna har bestått av låginkomsttagare, majoriteten av bostäderna har reserverats av hyresrätter, samt som invandringen till området av har bidragit till att skapa en multikulturell sfär. Av denna anledning har Möllevången under senare tid fallit under strålkastarna för gentrifiering, vilket avser en social statushöjning av ett område. Genom påkostade nybyggen och nyinflyttning av invånare med t.ex. högre inkomster ämnar man till att förändra de lokala livsvillkoren. Ett tydligt exempel på hur området har kommit att sammanlänkas med resterande delar av Malmö är genom invigningen av citytunneln och stationen Triangeln år 2011, som ligger drygt ett stenkast från Möllevångstorget livliga torghandel. Att transportera sig till och från Möllan är idag inte komplicerat.

 Gentrifieringen och brottsutvecklingen

Likaså har Möllevången har under senare tid blivit ett attraktivt område för studenter med sina billiga boenden samt restaurang och uteställen. Då nya grupper av invånare befolkar stadsdelen, förändras relationerna till den omgivande miljön. Att ta en falafel på Möllan anses kanske vara lite trendigare än att ta en falafel på Lilla Torg, åtminstone enligt Malmös yngre generationer. Den stora inflyttningen av studenter har även bidragit till en ytterligare expandering av kulturlivet, vilket i sin tur bidragit  till att generera en större efterfrågan på alkohol- och narkotikautbudet. Dessa faktorer kan delvis ligga bakom den upplevda kriminaliteten i området.

 

Potentiella negativa följder gentrifieringen på Möllan medför är bl.a. ökad segregering. Nya urbaniseringstrender och ökad attraktivitet i området kan komma att höja boendekostnader, och förändra den allmänna levnadsstandarden. Detta skulle kunna medföra att den befintliga befolkningen drivs ut, och skapar ökade klyftor som triggar missnöje och brottslighet ytterligare – kanske är det effekterna av detta som skapat otryggheten vi ser där idag.

 

Av denna anledning möter den pågående statushöjningen av Möllevången även motstånd. Gentrifieringsprocessen väcker intresse hos individer som väljer att flytta till den området, men som istället väljer att arbeta aktivt för att bevara den sociala autenticiteten i stadsdelen. Genom olika strategier ska den förskjutning som oftast sker av områdets fysiska, politiska och kulturella utformning förhindras. Förändringarna av stadsdelen som gentrifieringen medför ska minimeras.

 

Sällan går det att förklara ett fenomen ur endast ett perspektiv, vilket är tydligt även gällande kriminaliteten på Möllevången. Stadsdelens historia och dess potentiella värde ur ett politiskt perspektiv har satt området i förändring. Statushöjning och gentrifiering är ett långt förlopp, vilket i samband med studentkultur, förändrade levnadsvillkor samt krockande meningsvävar, skapar utrymmer för konflikt. Det är troligt att det är interaktionen mellan dessa socialekologiska beståndsdelar, som skapar Möllevångens karaktär, som kännetecknas av ungdomsliv, multikulturalism, arbetarrrörelser – och kanske också kriminalitet.

 

Källor

 

Framtidens storstäder – säkerhet i en föränderlig värld, 2012
http://malmo.se/download/18.a81ab142d70977542c81/1387280218081/Malm%C3%B6+omr%C3%A5desunders%C3%B6kning.pdf

 

Malmö områdesundersökning 2012 – Lokala problem, brott och trygghet
https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&sqi=2&ved=0CCAQFjAA&url=http%3A%2F%2Fmalmo.se%2Fdownload%2F18.a81ab142d70977542c81%2F1387280218081%2FMalm%25C3%25B6%2Bomr%25C3%25A5desunders%25C3%25B6kning.pdf&ei=KZ1cVcviHISwsAGLv4HIDQ&usg=AFQjCNG1z7MltUhl14PYMoBOfuHkSe-7Qw&sig2=nXKH1z167ZTDZHbEsEcDlw

 

Utvecklingen om Möllevången – en studie om gentrifiering, 2012

https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&ved=0CCAQFjAA&url=http%3A%2F%2Fdspace.mah.se%2Fbitstream%2Fhandle%2F2043%2F17252%2FUtvecklingen%2520av%2520M%25F6llev%25E5ngen%2520-%2520En%2520studie%2520om%2520gentrifiering.pdf%3Fsequence%3D2&ei=m6BcVbahL4H7ygOntIHwDA&usg=AFQjCNFZe8pfV47gaZOIQgX9ClmaoPiFnA&sig2=EsjRh9p5qvf70tolb2JImg

Annonser

En analys om kulturell pluralism och integration på Möllevången

Möllevången – ett mångkulturellt område

Vi möttes av en kulturkrock så fort vi gick över det övergångsställe som leder in till Möllevångstorget och skiljer av Möllevången från det mer vardagliga Malmö som vi är vana vid att se så möttes vi av en kulturkrock. Det var en kulturkrock som vi underskattat lite grann. Vi la direkt märke till att det pratades olika främmande språk, det var en speciell stämning mellan människorna på torget som gjorde att vi kände oss som turister och sist men inte minst så såg vi att där var skyltdockor med slöjor i skyltfönster.

Marknaden

När vi rörde oss runt på Möllevången så var marknaden på torget i full gång. Det var ett myller av ljud och inte den vanliga samtalstonen som de hade utan det var höga röster som ekade mellan marknadsstånden  samt stora handrörelser och gester. Det ingav ett intryck av självsäkerhet och trygghet, det märktes att personerna på torget kände varandra och brukade vara där ofta. Stat 1Tabellen visar hur många  av invånarna i Möllevången som har en utländsk bakgrund ”med båda föräldrarna födda i utlandet”. Vilket förklarar en del av den språkliga kulturkrocken som vi stötte på.

Marknaden på Möllevångstorget lockar människor från andra stadsdelar i Malmö också. Malmö är en stad med invånare från många olika länder och kulturer. Möllevången erbjuder ett flertal affärer med mat från andra länder, kanske rentav traditionella maträtter från mångas hemländer. Detta gör att Möllevången blir en social samlingsplats för många människor. De personer som vi såg under vårt besök på Möllevången och de olika språk vi hörde behöver alltså inte vara människor som bor på Möllevången utan på andra ställen i Malmö. Möllevången uppfyller en efterfrågan och ett behov som finns i Malmö och kanske i småorter runtomkring.

Kontraster till Lund

I Lund som är en studentstad skulle kanske ett torg liknande Möllevången inte ha lika stort inflytande och vara lika populärt som Möllevången i Malmö. Detta eftersom Lund är känt för att vara just en studentstad medan lite drygt hälften av Malmös befolkning år 2013 bestod av utländska medborgare, vilket tabellen till höger visar. Stat

Lund hade för under våren 2015 en internationell matmarknad som var väldigt populär. I Lund var matmarknaden ett stort evenemang som det var mycket reklam för och marknaden varade endast i några dagar. I Malmö å andra sidan så är Möllevångstorget en motsvarighet men skillnaden är att marknaden på Möllevångstorget inte behöver en massa reklam. Den finns alltid där och det finns även en stor efterfrågan på de varor som säljs där, en efterfrågan som inte finns i Lund. Det är precis det som gör Möllevången så speciellt, det är en samling av olika länders kulturer på samma ställe och det uppskattas av invånarna.

Slöjorna i skyltfönstret var också något vi inte sett i Lund. Det var ingen av oss som hade sett reklam för slöjor i skyltfönster tidigare. Den annorlunda reklamen är ett ytterligare exempel på hur utbudet på Möllevången skiljer sig lite från affärer på andra centrala shoppingcenter i Lund och andra städer.

Integration och kulturell pluralism

Möllevången är ett lyckat exempel på integration, det vill säga att olika kulturer i det här fallet knyts tillsammans. Invandrare tar del utav det svenska samhället och lär sig av det samtidigt som de har kvar sin egen kultur och sina egna traditioner. På samma sätt lär sig svenskar mer om andra länders levnadssätt och på så sätt utvecklas samhället.

I ett land med invandring är det lätt att en motsats till detta uppstår. Det vill säga en segration. Segration kan innebära boendesegration, vilket är mest intressant i detta sammanhanget. Vid en boendesegration lever ofta etniska grupper tillammans i samma område och avskilt från omvärlden. För ett bra och enat samhälle är segration såklart något vi vill undvika, det man strävar efter är integration. Det vill säga strävan efter ett mångkulturellt samhälle.

När man pratar om människor som kommer till nya länder och integration tittar man från ett sociologiskt perspektiv på tre olika modeller.

  1. Den första modellen är assimilering, genom den modellen är grundtanken att invandrarna ska ge upp sin ursprungskultur och helt enkelt anpassa sig till den nya kulturen som samhället styrs av.  Detta innebär att invandrarna ska ändra klädstil, språk och livsstilar  för att kunna vara en del av  samhället
  2. En annan modell man pratar om är kulturell smältdegel där man istället för att sätta krav på att invandraren, anser att kultur är och kommer alltid vara något föränderligt och är därför öppen för at ta del av de nya invånarnas kultur. Enligt smältdegel modellen är grundtanken att invandrare likt om infödda ska kunna anpassa sig till varandra och smälta samman.
  3. Den sista modellen kallas för kulturell pluralism. Inom denna modellen råder tankarna om att ett samhälle måste acceptera och tolerera att grupper lever inom olika kulturer. Man vill att alla grupper ska ha samma rättigheter och status även om de lever kulturellt parallellt med varandra.

Vi kan konstatera att det på Möllan inte råder något assimilering. På gatorna såldes all möjlig slags mat, allt från Falafel till Asiatiskt och vi stötte även på, som tidigare nämnts, en affär som sålde slöjor. Det var tydligt att de på Möllan uppmuntrades med skillnader och mångkultur. Vi anser att det på Möllan går efter en kulturell pluralism. Det kändes som att Möllan ville lyfta fram alla kulturer. Man såg hur skillnader uppmuntrades när man gick på gatorna och passerade flertal livsaffärer från olika kulturer och läste massvis med skyltar på olika språk. Många drar sig till Möllan just pågrund av handel och sociala sammanband. Det är en plats där man framförallt, lätt kan få tag på vad man enligt sin kultur efterfrågar..

Men betyder integration bara något bra eller för det nackdelar med det också? Vi tror att med gott kommer även ont. Det handlar om att komma överens och accepter varandra vilket kan vara svårt med tanke på att det finns olika starka normer inom olika kulturer. Därför kan det ske en kulturkrock. Detta innebär att värderingar, normer och attityder i olika kulturer kolliderar. Det är ingen hemlighet att Möllan även har en kriminell sida. En faktor kan vara just mångkulturen. Vi tror dock att mycket av detta kriminella kommer utifrån då många väljer att dra sig till Möllan. Även om Möllan som ett samhälle fungerar bra finns det alltid människor utanför som inte är vana vid samma acceptans och tolerans. Därför kan detta leda till att problem uppstår.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är vår slutsats att på Möllan, möter servicen verkligen efterfrågan.

Det finns ett stort utbud av de varor människor förväntar sig fina, det är egentligen en väldigt fin grej det där. När man plockar med sig saker, varor, traditioner och matvanor från andra kulturer. Det ger en, en helt annan slags inblick på olika kulturer och land. Något åtminstone dom flesta kan likna sig vid är nog det faktum att när man åker på semester i utlandet, blir det oftast charter, billigt och bra och allt för ofta all inclusive. Visst det är fullt förståligt, men man får inte samma chans att ”lära” känna landet och dess kultur på samma sätt, kanske är Möllan en plats som kan väcka detta intresse? Vem vet, kanske smakar du nåt nytt och upptäcker plötsligt dig själv helt fascinerad av en annan kultur eller dylikt. Många som bosätter sig i området kanske inte alltid har kommit dit av ren fri vilja, pågrund av den varierande barkgrund historia människorna där har, är chansen stor att åtminstone några kommit dit i flykt, från krig och annat elände. Det kan ge dom en chans att känna gemenskap och komma ihåg det fina i det en gång varit deras hem. Att besöka Möllevången är som att komma till en annan värld. Som besökare får man en inblick i olika kulturer och länder. Möllan kan vara en plats som man kan besöka om man inte har möjlighet at resa utomlands men ändå vill få en inblick i andra länders kulturer.

 Johanna Åkesson,

Fredrika Nordhöj och

Linnéa Engström

Att förstå brottsutvecklingen på Möllevången

Medierapportering från skottlossningarnas Möllevången

Av: Jack Hedetoft S2a

  ”För några år sedan rankades Kristianstadsgatan som Sveriges farligaste gata. Två nattliga skottlossningar under en kort period räckte för förstaplatsen.

-Jag hörde inte ens skotten, trots att båda föll knappt ett falafelkast från min port kanske för att jag sov med öronproppar för att slippa fylleskrålen och gycklarvänsterns trummor.” Källa: http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/dygnet-runt/farliga-farliga-mollan/)

Citaten ovan är taget ifrån en artikel där en man beskriver sin uppfattning av en av många skottlossningar som skedde runt Möllevångstorget i mitten på 2000-talet. Jag tog med detta citatet eftersom det sammanfattar bilden av Möllevångstorgets nattliv och kriminalitet på ett smått briljant och humoristiskt sätt. Om vi då börjar med den ”direkta” kriminaliteten som i detta fallet är en skottlossning kan vi ju börja med att titta på ett par utvalda skottlossningar:

 

  1. September 2007: En man skjuts i huvudet när han sitter på uteserveringen på restaurang Claesgatan.
  2. Mars 2007: En man skjuts i låret utanför en svartklubb på Södra Skolgatan. Den skjutne är så rädd för gärningsmannen att han håller sig undan i fem dygn innan han söker sjukhusvård.
  3. Januari 2007: Två män skadas vid en skottlossning inne på en svartklubb på Ahlmansgatan. Ett vittne hävdar att pistolmannen ville hämnas för en knivskärning som hade inträffat nära Möllevångstorget tidigare under kvällen.
  4. Mars 2006: Skottlossning mitt i torghandeln. En 56-årig man drar fram en grovkalibrig automatpistol och skjuter en 30-årig släkting med fem skott. Mordförsöket skedde på Möllevångstorget en lördag vid lunchtid.
  5. Februari 2005: En 20-årig man skjuts med flera skott i benet när han sitter i en bil på Simrishamnsgatan.
  6. December 2004: En känd gangster skjuts ihjäl på öppen gata vid Falsterboplan, som också kallas Jesusparken. Mannen hade tidigare överlevt ett mordförsök utanför Konsumbutiken på Nobeltorget.
  7. December 2003: Skottlossning utanför matbutik på Möllevångsgatan som rånas av flera beväpnade och maskerade män.
  8. December 2003: Någon skjuter rakt in genom skyltfönstret till bokhandeln Röda Stjärnan på Ystadsgatan. Bokhandeln, som också är partilokal för Kommunistiska partiet, hade också beskjutits två veckor tidigare.
  9. Juli 2003: Två män börjar slåss i gatukorsningen Ahlmans-gatan/Claesgatan. Flera åskådare försöker avstyra bråket. Då tar en av slagskämparna fram ett hagel-gevär och skjuter upp i luften.
  10. November 2002: En 17-åring skjuter ihjäl sin styvfar intill hans taxibil vid Södervärnsgatans vändplats. Styvfadern hade tidigare förgripit sig sexuellt på 17-åringen och misshandlat hans mamma.
  11. Oktober 2002: En vit bil stannar till utanför restaurang Nyhavn på Möllevångstorget, och någon skjuter minst ett skott genom restaurangens fönster. En 47-årig man frias för skottet, men döms till sex månaders fängelse för att han tidigare samma dag hade hotat Nyhavns ägare med en stilett.

 

(http://www.sydsvenskan.se/malmo/skottlossning-vid-mollan-de-senaste-fem-aren/)

Möllevången(södra innerstaden) i topp i statistiken över anmälda brott

Det som är intressant i detta fallet är att fastän dessa skottlossningar ägde rum för relativt många år sedan verkar det inte som att Möllevången har fått något uppsving vad gäller minskad kriminalitet i alla fall inte så sent som 2010 vilket kan avläsas i tabellen nedan.

Jack 1

tabell som visar utsatta områden i Sverige där flest brott anmäls årligen

 

kÄLLA: http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0001_2011K03_TI_08_A05TI1103.pdf)

Möllevångens ett område i förändring och hur det hänger samman med brottslighet

Men fastän Möllan har så hög brottsstatistik känner ju inte många av de som bor där rädda för att bo kvar eller rädda att vistas på Möllan. Varför? Jag tror att en av anledningarna och svaren finns i detta citatet:

 ”För det är just det som gör Möllevången till en trygg stadsdel. Det är alltid, under alla timmar på dygnet, en mängd folk och fä i omlopp. En hel del poliser också, för den delen. Jag är inte rädd för att röra mig ute på Möllan. Då finns det andra områden i Malmö som känns betydligt farligare. Som ett folktomt Gustaf Adolfs torg mitt i natten. Snacka om ruggigt ställe.”

Att det är en massa folk under dygnets alla timmar på Möllan tror jag både bidrar till trygghet men det är nog också en anledning att kriminaliteten ökar. En annan faktor som också ökar kriminaliteten är att många unga människor bor på Möllan och där det finns unga människor finns det fest. Där det finns fest och liv ökar brottsstatistiken med hjälp av droger, slagsmål och diverse andra faktorer. För att förstå varför unga flyttar till Möllan ska jag försöka förklara det med hjälp av gentrifiering.

gentrifiering, social förändringsprocess som består i att individer med hög socioekonomisk status flyttar till stadsdelar som traditionellt har dominerats av individer ur lägre sociala klasser eller från etniska minoriteter.” http://www.ne.se”

För att se gentrifieringen på Möllan får vi först titta på skillnaderna på då och nu. De största skillnaderna på Möllevången nu jämfört med tidigare är att:

Jack2

I tabellerna ser vi att en väldigt stor del av de som bor på Möllan är yngre människor 00-tal

jack90När det gäller husen finns det fler seriösa eller åtminstone hyggligt seriösa fastighetsägare. De allra senaste åren har trenden på Möllevången följt trenden i Malmö och storstäder i övrigt; det har skett en omvandling av hyresfastigheter till bostadsrätter. Den största synliga skillnaden i Möllevångens gatubild nu jämfört med 90-talet är att antalet unga totalt dominerar stadslivet.

När mäklarna marknadsför bostadsrätter på Möllevången är det uppenbart att de vänder sig till en förhållandevis ung målgrupp som uppskattar att ta för sig av stadens utbud av nöjen och restauranger. Grundprincipen i gentrifiering säger att först kommer kulturfolket och sen kommer studenterna.

 

För att ge en lite klarare bild på hur Möllan har gått igenom en förändring vad gäller kriminalitet citerar jag Jörgen Hansen ur hans bok ”Baksmälla” från 1990 som är en verklighetsbaserad deckare som handlar om dåtidens Möllan.

Varje storstad har stadsdelar där köpare kan få sina behov tillfredsställda, oavsett om det är knark, sex, sprit eller något annat som samhället inte anser lämpligt… I Köpenhamn är det Vesterbro, i Hamburg St Pauli, i New York halva stan. Malmö är en liten stad i landet med många poliser. Här är miljön diskretare men den finns. Man kan fråga vilken Malmöbo som helst var man kan få tag på amfetamin, heroin, horor, småpojkar, illegalt spel eller vapen och han pekar ut riktningen.”

 Dagens Möllan har några av dessa dragen kvar. Då tänker jag främst på spriten och knarket, det andra har jag inte hittat någon fakta på och har väldigt svårt att se att det skulle existera i någon ovanlig utsträckning på Möllan idag.

I min fältobservation frågade jag människor som bodde på Möllan ifall de kände sig skrämda av kriminaliteten på Möllan. Nästan alla svar fick slutsatsen att ifall man inte letade efter kriminalitet hittade man inte den heller.

Slutsats: trots höga brottslighet så ökar områdets status

Utifrån denna informationen kan man dra slutsatsen att Möllan är en plats där kriminalitet finns i en stor utsträckning men det påverkar inte merparten av människorna som bor där eftersom de inte är inblandade i den kriminella världen. Den mesta kriminaliteten grundar sig i att Möllan är ett fest centrum vilket leder till att drogförsäljningen ökar i området. Möllan är ett festcentrum eftersom där bor så många unga människor där. Gentrifieringen på Möllan har lett till att många unga människor ser det som en bra plats att flytta till därmed får stadsdelen får ett ”uppsving” vad gäller status och attraktionskraft.

 

 

Varför rösta Möllan rött?

Av Hanna Erlinge, Herman Hanö Ivarsson & Kajsa Fridqvist Nimvik

bild 1

Frågeställning: Varför har Möllan blivit en politisk plats och varför ser politiken ut som den gör?

 

Historia

När Möllevångstorget anlades på tidigt 1900-tal, byggdes det många industrier i närheten. I dessa fabriker producerades allt ifrån livsmedel till gummi. Industriarbetarna var tvungna att bo någorlunda nära sin arbetsplats och därför byggdes det även bostadshus på Möllevången. Industriarbetarna gjorde Möllevången till ett rödfärgat politiskt område.

 

Möllevången var det första storskaliga bebyggda området för arbetarklassen i Malmö. Här växte arbetarrörelsen fram i fattigdom och strejker. Området är präglat av deras kamp för rättvisa. Mitt på Möllevångstorget står en staty, Arbetets ära. Statyn skapades av Axel Ebbe och står på torget just för att påminna om områdets förflutna och dess hårda kamp.

 

På grund av områdets förflutna har en tradition skapats. En tradition där första maj-tågen ofta antingen börjar eller slutar på Möllevången. Området är även en populär plats att demonstrera på. Speciellt på torget vid statyn Arbetets ära har demonstrationerna varit otaliga.

 

Bostäder på Möllan

Fastighetsstrukturen i Möllevången är väldigt uppdelad och där finns många små fastighetsägare. De största aktörerna i området är Stena fastigheter och MKB. Utvecklingen för ett område beror till stor del på kompetensen hos fastighetsägarna, det är de som skapar områdets förutsättningar beroende på hur stor vikt de lägger på att renovera och sköta sitt bestånd. På Möllevången finner man idag en del fastigheter som är misskötta.

 

Somliga lägenheter är oerhört trångbodda och utifrån detta kan man konstatera att det är en dålig fastighetsägare som hyr ut lägenheter till de hyresgäster som andra aktörer väljer att inte ta emot. Vidare leder detta till sämre levnadsvillkor för de boende med eftersatt skötsel i samband med kraftiga förslitningar på fastigheterna och stökigare boendemiljöer. Enkätundersökningar, som gjorts i samband med studien Utvecklingen av Möllevången skriven av Sebastian Malmborg och Max Berg, har dock visat att 73% av respondenterna ansåg att den allmänna standarden på området har förbättrats. 63% ansåg samtidigt att det allmänna skicket på fastigheterna belägna inom det avgränsade området hade förbättrats.

 

Trender – vart vill folk bo?

I en artikel från Svenska Dagbladet beskriver Bobo Karlsson hur man i många städer kan se stadsdelar väldigt liknande Möllan uppstå. Han beskriver hur “varje storstad med självaktning” nu har någon sorts sådan här stadsdel. De plockar det bästa från olika tidsepoker och präglas av uppdaterad bland annat neo-punk och neo-hippie. “Med lite grunge blir det genuinare, med lite miljötänk och ekologiskt odlat känns det viktigt, med lite edgy musik och udda design blir det mer personligt.” Efter att vi har varit på Möllan och observerat kan vi konstatera att dessa ord, direkt tagna ur artikeln, onekligen beskriver även Möllan bra. Detta uppstår då värdet på fastigheterna i området sjunker på grund av hög kriminalitet och nedlagda industrier. De människor som då flyttar in i de klassiska arbetarkvarteren är “djärva rockare, gay medelklass och konstnärligt lagda”. På bara några år gentrifieras stadsdelen och förvandlas till heta kvarter med caféer, barer och gallerier. Med detta menas att stadsdelens sociala status höjs.

 

Röstdeltagande & röstresultat

Som man ser på tabellerna så ligger valdeltagarnivån på 77,6% på Möllevången. Samtidigt så ser man också att de röda/rosa partierna fått betydligt mycket mer röster än de andra.

bild2

 

Analys

På de två tabellerna kan man se att Möllan fortfarande är väldigt präglat av röd politik och att valdeltagandet är oerhört högt. Detta kan förklaras på följande sätt.

 

Möllevången var från början en stadsdel byggd för industri. Med industrin kom arbetare och de behövde bostäder. Bostäderna växte

bild3fram runt omkring i området. Detta ledde till att området blev dominerat av arbetarklassen. Under 1900-talet kämpade arbetarklassen för sina rättigheter och området blev präglat av strejker, demonstrationer och annan politisk aktivitet. Idag präglar detta fortfarande Möllan trots att många av industrierna lagts ner. Detta kan bero på att området är relativt nytt, endast 100 år gammalt, samt att senare generationer väljer att bo kvar. Tack vare det starka inflytandet från arbetarklassen har de politiska ideologierna levt kvar i stadsdelen. De gamla industrierna och konstverk påminner de som bor där om områdets förflutna. Den politiska prägeln lever vidare på grund av evenemang så som demonstrationerna 1:a maj. Röda partier har även valt att placera stora delar av sin verksamhet i stadsdelen vilket ser till att Möllevången förblir en politisk plats.

 

Idag kan vi även se att en annan typ av människor flyttar in på Möllan. De är ofta konstnärliga, kreativa och alternativa människor. Att denna typ av människor flyttar in i gamla industriområden är en trend man kan se i många storstäder, till exempel Brooklyn i New York. Det är alltså gamla arbetarkvarter där fastighetspriserna sjunker. De som flyttar dit är ofta då kreativa, alternativa människor. Det är människor som strävar efter att alltid ha nya saker och vara unika, därför väljer de att flytta till ett spännande ställe som Möllan. Detta präglar också politiken, hur den tar sig uttryck och var på den politiska skalan den befinner sig.

 

Idag ser man att bostäderna är relativt små och inte anpassade efter större familjer. Detta gör att allt fler studenter väljer att flytta till Möllan då det är billigt och enkelt. Studenter är ofta mer politiskt aktiva jämfört med till exempel äldre och i en annan form. De är mer radikala, mer benägna att till exempel demonstrera vilket präglar den politiska stämningen på Möllan.

 

Källor

  1. http://www.svd.se/resor/bobo-karlsson-om-hipsterkvarteren-som-lockar-oss-alla_8478202.svd
    2. http://malmo.se/Kultur–fritid/Kultur–noje/Arkiv–historia/Kulturarv-Malmo/L-O/Mollevangen.html
    3.http://rodamalmo.blogspot.se/2011/08/det-roda-mollevangen.html
    4.http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/17252/Utvecklingen%20av%20M%F6llev%E5ngen%20-%20En%20studie%20om%20gentrifiering.pdf?sequence=2

 

Är Möllevången ett centrum för party?

På ett soligt Möllevångstorg

a4Det är en varm och solig dag när vi anländer till Möllevångstorget. På väg till torget från Södervärns hållplats möter vi en massa olika människor i alla åldrar. Vi går även förbi en rad restauranger som talar för att vi är på väg mot en mer mångkulturell plats. Även affärerna skvallrar om detta – en affär säljer till exempel hijabs.
Det är mycket rörelse på torget. Vissa är där för att handla i frukt- och grönsaksstånden, andra är där helt enkelt för att umgås och njuta av solen. Vi går fram till ett gäng ungdomar som sitter nedanför statyn mitt på torget.

En avslappnad stämmning och en plats för alla

Två av killarna ser nyfikna ut så vi bestämmer oss för att ställa frågor till dem. De är 22 och 23 år gamla och studerar i Malmö. De ser nästan ut som den typiska nidbilden av hipsters – de har små mössor, skinnjackor och Converse. När vi frågar vad de tycker om Möllevången skrattar de och säger att ”Möllan är det bästa med Malmö”. Vi bad dem beskriva vad som är det bästa med just Möllan och de svarade att mångfalden är det som gör Möllan speciellt. ”Det finns allt från hipsters till thugs”, säger en av killarna. De säger att Möllan är väldigt avslappnat och öppet.
Vi frågar vad de tycker om Möllan som en plats för fest. ”Det är jättebra, väldigt härligt folk. Man har alltid kul när man går ut. Plus att det är bra för oss unga, det är billigt.” De berättar att de helst går till KB men att det även finns trevliga barer att gå till. Den andra killen inflikar och poängterar att mångfalden är något som utmärker Möllan. ”Man träffar inte bara folk från Malmö, utan från hela världen. Det är inte bara en viss typ av folk heller utan det är som sagt en stor mångfald.

” Vi frågar om det är någon skillnad på Möllan jämfört med till exempel Lund. ”Oh ja”, svarar en av killarna. ”I Lund är det samma typ av människor, ofta folk som pluggar på universitetet och det är ofta en väldigt homogen grupp av människor. Här är en blandning av klass, utbildning och etnicitet.”

Vi tackar killarna för deras medverkande och går vidare. Vi går rakt över torget och får syn på Ölkaféet. Trots attAmanda
klockan knappt är halv två på dagen är det mycket folk. Ölkaféet är en plats där många Malmö FF-fans umgås när det är match. Vi hade turen att komma hit en dag då det faktiskt är match. Folk sitter på uteserveringen och dricker öl. Vi frågar om vi får störa ett gäng killar i åldern 25-30 som sitter på uteserveringen. De är glada och vänligt inställda till oss. ”Slå er ner!” säger de. Vi sätter oss ner bredvid dem och inleder med att fråga vad Malmö och i synnerhet Möllan betyder för dem. ”Malmö FF såklart!” utbrister en av killarna. ”Nä, skämt å sido, även om fotbollen utgör en viktig del för kulturen här på Möllan. Det skapar en gemenskap, oavsett var du kommer ifrån så vet du vad fotboll är och det är kul att kolla på tillsammans när man tar en öl. Så det är mer än bara sport.” På frågan om varför Ölkaféet är bättre än alla andra sportsbarer som finns låter deras svar lite som det killarna vid statyn gav oss. ”Det är en skön stämning här. Ingen dömer, alla är här för fotbollen. Det finns liksom ingen särskild typ av människor här, det ser du ju själv om du kollar runt. Vissa är er i ålder, vissa är närmare 50.” De erbjuder oss att ta en öl med dem, men vi avböjer vänligt och går tillbaka mot torget. Där möter vi en grupp tjejer i vår ålder.

Tjejerna som bor i området, men hellre träffar killar på Hipp inne i stan

Tjejerna är av blandat ursprung. Två av tjejerna är från Malmö, de andra är från Albanien, Kosovo och Kurdistan. De berättar att de ofta är ute i Malmö och festar. De har dock olika åsikter om vart man ska gå när man ska festa. De två svenska tjejerna gillade Möllan och KB mest, medan resten helst gick till ställen som Hipp eller Båten inne i stan. De svenska tjejerna motiverar sitt val med att det känns tryggare på Möllan. De håller inte alls med om den dåliga bilden som finns av Möllan. ”Det är schyssta människor här. De är trevliga och hjälpsamma. Det känns tryggt helt enkelt.” a2De andra tjejerna bor redan på Möllan och säger att de helst festar inne i stan för att de vill komma bort från området och träffa andra människor. De träffar hellre killar på Hipp än på KB. Vi tackar för hjälpen och börjar leta efter någon lite äldre att intervjua, för att få ett annat perspektiv på saker och ting.

Den svenska kulturen håller på att försvinna

Vi får syn på en äldre dam som står och handlar grönsaker. Vi frågar henne om vi skulle kunna få ställa ett par frågor som handlar om Möllan och hur det har förändrats på senaste tiden när det gäller kultur. ”Jag har bott på Möllan hela mitt liv och jag märker att den svenska kulturen börjar försvinna. Man hör inte folk tala svenska längre, affärerna säljer kebab, halal eller vad de nu kallar det. Jag vet inte, jag känner mig bara inte hemma längre. Jag är nypensionerad men kan inte ens gå ut på grund av att jag är otrygg.” Vi upplevde att stämningen blev ganska hätsk och valde att avsluta samtalet.
Vi har fått en klar bild av Möllan, som en plats för fest och kultur och vi har dragit slutsatsen att det definitivt anses vara en mötesplats för människor som har en av många saker gemensamt då det anses vara en het och aktuell festplats. När vi sedan går över torget i solen har vi fått en ny bild av Möllan. Kanske är den förvrängd och förgiftad av stereotyper, men det är tydligt vad kärnan av Möllan är – gemenskap och mångfald, oavsett vad den äldre damen än säger.

Aisha, Amanda och Isabella