Ett kriminologiskt nedslag på Möllevången

Möllan – en kriminell plats?

Emelie Boson, Emma Johari

Torget myllrar av människor. Rop om priser ekar mellan husfasaderna. Torghandeln är i full gång. På husbalkongerna står folk och tittar ner på aktiviteten. Detta är inte en bild av Möllevångstorget idag, utan snarare från början av 1900-talet. I årtionden har Möllevången i Malmö varit en central mötesplats för handel och gemenskap. Situationen är sig lik idag; under dagtid pågår livlig torghandel, och under kvällstid öppnas barer och restauranger som släpper fram den nattlivskultur Möllevången har.

 

Ändå är stadsdelen en av de mer osäkra delarna i Malmö. I Skånes lokala nyhetstidningar är artiklar gällande rån, misshandel och narkotikakommers som utspelar sig på Möllevångens gator frekvent förekommande. Nedanstående diagram är hämtat från Malmö områdesundersökning 2012, i vilket framgår att såväl fysiska som sociala ordningsstörningar inte är ovanliga i området.

Socialekologisk teori på Möllan

Utifrån ett socialekologiskt perspektiv, hur kan kriminaliteten på Möllan förklaras?

 

Socialekologi omfattar teorier som behandlar samspelet mellan sociologiska grupper, kulturer, samhällen samt deras förhållande och interaktion med den omgivande fysiska miljön. Av denna anledning är detta begrepp applicerbart i en stadsmiljömässig analys. En stad kan delas in i olika distrikt och underpopulationer, vilka i sin tur har varierande relationer till varandra. Individernas livsituation i stadens respektive zoner kan skilja sig åt drastiskt, när det gäller ekonomiskt såväl som socialt.

 

Villkoren för en individs levnadsmönster kan delvis avgöras av de fysiska villkor som den omgivande miljön omfattar. Möllevången är ett resultat av Malmös snabbt växande betydelse som industristad, och blev efter sekelskiftet hem för en stor del av stadens arbetarklass efter den stora utbyggnaden av bostäder som ägde rum under 1900-talets fortlöpande. Detta medförde i sin tur att arbetarrörelsen kom att få en god grogrund i området.

 

Området Möllevången har skilt sig från Malmös andra stadsdelar då en stor andel av invånarna har bestått av låginkomsttagare, majoriteten av bostäderna har reserverats av hyresrätter, samt som invandringen till området av har bidragit till att skapa en multikulturell sfär. Av denna anledning har Möllevången under senare tid fallit under strålkastarna för gentrifiering, vilket avser en social statushöjning av ett område. Genom påkostade nybyggen och nyinflyttning av invånare med t.ex. högre inkomster ämnar man till att förändra de lokala livsvillkoren. Ett tydligt exempel på hur området har kommit att sammanlänkas med resterande delar av Malmö är genom invigningen av citytunneln och stationen Triangeln år 2011, som ligger drygt ett stenkast från Möllevångstorget livliga torghandel. Att transportera sig till och från Möllan är idag inte komplicerat.

 Gentrifieringen och brottsutvecklingen

Likaså har Möllevången har under senare tid blivit ett attraktivt område för studenter med sina billiga boenden samt restaurang och uteställen. Då nya grupper av invånare befolkar stadsdelen, förändras relationerna till den omgivande miljön. Att ta en falafel på Möllan anses kanske vara lite trendigare än att ta en falafel på Lilla Torg, åtminstone enligt Malmös yngre generationer. Den stora inflyttningen av studenter har även bidragit till en ytterligare expandering av kulturlivet, vilket i sin tur bidragit  till att generera en större efterfrågan på alkohol- och narkotikautbudet. Dessa faktorer kan delvis ligga bakom den upplevda kriminaliteten i området.

 

Potentiella negativa följder gentrifieringen på Möllan medför är bl.a. ökad segregering. Nya urbaniseringstrender och ökad attraktivitet i området kan komma att höja boendekostnader, och förändra den allmänna levnadsstandarden. Detta skulle kunna medföra att den befintliga befolkningen drivs ut, och skapar ökade klyftor som triggar missnöje och brottslighet ytterligare – kanske är det effekterna av detta som skapat otryggheten vi ser där idag.

 

Av denna anledning möter den pågående statushöjningen av Möllevången även motstånd. Gentrifieringsprocessen väcker intresse hos individer som väljer att flytta till den området, men som istället väljer att arbeta aktivt för att bevara den sociala autenticiteten i stadsdelen. Genom olika strategier ska den förskjutning som oftast sker av områdets fysiska, politiska och kulturella utformning förhindras. Förändringarna av stadsdelen som gentrifieringen medför ska minimeras.

 

Sällan går det att förklara ett fenomen ur endast ett perspektiv, vilket är tydligt även gällande kriminaliteten på Möllevången. Stadsdelens historia och dess potentiella värde ur ett politiskt perspektiv har satt området i förändring. Statushöjning och gentrifiering är ett långt förlopp, vilket i samband med studentkultur, förändrade levnadsvillkor samt krockande meningsvävar, skapar utrymmer för konflikt. Det är troligt att det är interaktionen mellan dessa socialekologiska beståndsdelar, som skapar Möllevångens karaktär, som kännetecknas av ungdomsliv, multikulturalism, arbetarrrörelser – och kanske också kriminalitet.

 

Källor

 

Framtidens storstäder – säkerhet i en föränderlig värld, 2012
http://malmo.se/download/18.a81ab142d70977542c81/1387280218081/Malm%C3%B6+omr%C3%A5desunders%C3%B6kning.pdf

 

Malmö områdesundersökning 2012 – Lokala problem, brott och trygghet
https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&sqi=2&ved=0CCAQFjAA&url=http%3A%2F%2Fmalmo.se%2Fdownload%2F18.a81ab142d70977542c81%2F1387280218081%2FMalm%25C3%25B6%2Bomr%25C3%25A5desunders%25C3%25B6kning.pdf&ei=KZ1cVcviHISwsAGLv4HIDQ&usg=AFQjCNG1z7MltUhl14PYMoBOfuHkSe-7Qw&sig2=nXKH1z167ZTDZHbEsEcDlw

 

Utvecklingen om Möllevången – en studie om gentrifiering, 2012

https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&ved=0CCAQFjAA&url=http%3A%2F%2Fdspace.mah.se%2Fbitstream%2Fhandle%2F2043%2F17252%2FUtvecklingen%2520av%2520M%25F6llev%25E5ngen%2520-%2520En%2520studie%2520om%2520gentrifiering.pdf%3Fsequence%3D2&ei=m6BcVbahL4H7ygOntIHwDA&usg=AFQjCNFZe8pfV47gaZOIQgX9ClmaoPiFnA&sig2=EsjRh9p5qvf70tolb2JImg

Varför rösta Möllan rött?

Av Hanna Erlinge, Herman Hanö Ivarsson & Kajsa Fridqvist Nimvik

Frågeställning: Varför har Möllan blivit en politisk plats och varför ser politiken ut som den gör?

 

Historia

När Möllevångstorget anlades på tidigt 1900-tal, byggdes det många industrier i närheten. I dessa fabriker producerades allt ifrån livsmedel till gummi. Industriarbetarna var tvungna att bo någorlunda nära sin arbetsplats och därför byggdes det även bostadshus på Möllevången. Industriarbetarna gjorde Möllevången till ett rödfärgat politiskt område.

 

Möllevången var det första storskaliga bebyggda området för arbetarklassen i Malmö. Här växte arbetarrörelsen fram i fattigdom och strejker. Området är präglat av deras kamp för rättvisa. Mitt på Möllevångstorget står en staty, Arbetets ära. Statyn skapades av Axel Ebbe och står på torget just för att påminna om områdets förflutna och dess hårda kamp.

 

På grund av områdets förflutna har en tradition skapats. En tradition där första maj-tågen ofta antingen börjar eller slutar på Möllevången. Området är även en populär plats att demonstrera på. Speciellt på torget vid statyn Arbetets ära har demonstrationerna varit otaliga.

 

Bostäder på Möllan

Fastighetsstrukturen i Möllevången är väldigt uppdelad och där finns många små fastighetsägare. De största aktörerna i området är Stena fastigheter och MKB. Utvecklingen för ett område beror till stor del på kompetensen hos fastighetsägarna, det är de som skapar områdets förutsättningar beroende på hur stor vikt de lägger på att renovera och sköta sitt bestånd. På Möllevången finner man idag en del fastigheter som är misskötta.

 

Somliga lägenheter är oerhört trångbodda och utifrån detta kan man konstatera att det är en dålig fastighetsägare som hyr ut lägenheter till de hyresgäster som andra aktörer väljer att inte ta emot. Vidare leder detta till sämre levnadsvillkor för de boende med eftersatt skötsel i samband med kraftiga förslitningar på fastigheterna och stökigare boendemiljöer. Enkätundersökningar, som gjorts i samband med studien Utvecklingen av Möllevången skriven av Sebastian Malmborg och Max Berg, har dock visat att 73% av respondenterna ansåg att den allmänna standarden på området har förbättrats. 63% ansåg samtidigt att det allmänna skicket på fastigheterna belägna inom det avgränsade området hade förbättrats.

 

Trender – vart vill folk bo?

I en artikel från Svenska Dagbladet beskriver Bobo Karlsson hur man i många städer kan se stadsdelar väldigt liknande Möllan uppstå. Han beskriver hur “varje storstad med självaktning” nu har någon sorts sådan här stadsdel. De plockar det bästa från olika tidsepoker och präglas av uppdaterad bland annat neo-punk och neo-hippie. “Med lite grunge blir det genuinare, med lite miljötänk och ekologiskt odlat känns det viktigt, med lite edgy musik och udda design blir det mer personligt.” Efter att vi har varit på Möllan och observerat kan vi konstatera att dessa ord, direkt tagna ur artikeln, onekligen beskriver även Möllan bra. Detta uppstår då värdet på fastigheterna i området sjunker på grund av hög kriminalitet och nedlagda industrier. De människor som då flyttar in i de klassiska arbetarkvarteren är “djärva rockare, gay medelklass och konstnärligt lagda”. På bara några år gentrifieras stadsdelen och förvandlas till heta kvarter med caféer, barer och gallerier. Med detta menas att stadsdelens sociala status höjs.

 

Röstdeltagande & röstresultat

Som man ser på tabellerna så ligger valdeltagarnivån på 77,6% på Möllevången. Samtidigt så ser man också att de röda/rosa partierna fått betydligt mycket mer röster än de andra.

 

Analys

På de två tabellerna kan man se att Möllan fortfarande är väldigt präglat av röd politik och att valdeltagandet är oerhört högt. Detta kan förklaras på följande sätt.

 

Möllevången var från början en stadsdel byggd för industri. Med industrin kom arbetare och de behövde bostäder. Bostäderna växte

fram runt omkring i området. Detta ledde till att området blev dominerat av arbetarklassen. Under 1900-talet kämpade arbetarklassen för sina rättigheter och området blev präglat av strejker, demonstrationer och annan politisk aktivitet. Idag präglar detta fortfarande Möllan trots att många av industrierna lagts ner. Detta kan bero på att området är relativt nytt, endast 100 år gammalt, samt att senare generationer väljer att bo kvar. Tack vare det starka inflytandet från arbetarklassen har de politiska ideologierna levt kvar i stadsdelen. De gamla industrierna och konstverk påminner de som bor där om områdets förflutna. Den politiska prägeln lever vidare på grund av evenemang så som demonstrationerna 1:a maj. Röda partier har även valt att placera stora delar av sin verksamhet i stadsdelen vilket ser till att Möllevången förblir en politisk plats.

 

Idag kan vi även se att en annan typ av människor flyttar in på Möllan. De är ofta konstnärliga, kreativa och alternativa människor. Att denna typ av människor flyttar in i gamla industriområden är en trend man kan se i många storstäder, till exempel Brooklyn i New York. Det är alltså gamla arbetarkvarter där fastighetspriserna sjunker. De som flyttar dit är ofta då kreativa, alternativa människor. Det är människor som strävar efter att alltid ha nya saker och vara unika, därför väljer de att flytta till ett spännande ställe som Möllan. Detta präglar också politiken, hur den tar sig uttryck och var på den politiska skalan den befinner sig.

 

Idag ser man att bostäderna är relativt små och inte anpassade efter större familjer. Detta gör att allt fler studenter väljer att flytta till Möllan då det är billigt och enkelt. Studenter är ofta mer politiskt aktiva jämfört med till exempel äldre och i en annan form. De är mer radikala, mer benägna att till exempel demonstrera vilket präglar den politiska stämningen på Möllan.

 

Källor

1. http://www.svd.se/resor/bobo-karlsson-om-hipsterkvarteren-som-lockar-oss-alla_8478202.svd
   2. http://malmo.se/Kultur–fritid/Kultur–noje/Arkiv–historia/Kulturarv-Malmo/L-O/Mollevangen.html
   3.http://rodamalmo.blogspot.se/2011/08/det-roda-mollevangen.html
   4.http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/17252/Utvecklingen%20av%20M%F6llev%E5ngen%20-%20En%20studie%20om%20gentrifiering.pdf?sequence=2

 

Är Möllevången ett centrum för party?

På ett soligt Möllevångstorg

Det är en varm och solig dag när vi anländer till Möllevångstorget. På väg till torget från Södervärns hållplats möter vi en massa olika människor i alla åldrar. Vi går även förbi en rad restauranger som talar för att vi är på väg mot en mer mångkulturell plats. Även affärerna skvallrar om detta – en affär säljer till exempel hijabs.
Det är mycket rörelse på torget. Vissa är där för att handla i frukt- och grönsaksstånden, andra är där helt enkelt för att umgås och njuta av solen. Vi går fram till ett gäng ungdomar som sitter nedanför statyn mitt på torget.

En avslappnad stämmning och en plats för alla

Två av killarna ser nyfikna ut så vi bestämmer oss för att ställa frågor till dem. De är 22 och 23 år gamla och studerar i Malmö. De ser nästan ut som den typiska nidbilden av hipsters – de har små mössor, skinnjackor och Converse. När vi frågar vad de tycker om Möllevången skrattar de och säger att ”Möllan är det bästa med Malmö”. Vi bad dem beskriva vad som är det bästa med just Möllan och de svarade att mångfalden är det som gör Möllan speciellt. ”Det finns allt från hipsters till thugs”, säger en av killarna. De säger att Möllan är väldigt avslappnat och öppet.
Vi frågar vad de tycker om Möllan som en plats för fest. ”Det är jättebra, väldigt härligt folk. Man har alltid kul när man går ut. Plus att det är bra för oss unga, det är billigt.” De berättar att de helst går till KB men att det även finns trevliga barer att gå till. Den andra killen inflikar och poängterar att mångfalden är något som utmärker Möllan. ”Man träffar inte bara folk från Malmö, utan från hela världen. Det är inte bara en viss typ av folk heller utan det är som sagt en stor mångfald.

” Vi frågar om det är någon skillnad på Möllan jämfört med till exempel Lund. ”Oh ja”, svarar en av killarna. ”I Lund är det samma typ av människor, ofta folk som pluggar på universitetet och det är ofta en väldigt homogen grupp av människor. Här är en blandning av klass, utbildning och etnicitet.”

Vi tackar killarna för deras medverkande och går vidare. Vi går rakt över torget och får syn på Ölkaféet. Trots att
klockan knappt är halv två på dagen är det mycket folk. Ölkaféet är en plats där många Malmö FF-fans umgås när det är match. Vi hade turen att komma hit en dag då det faktiskt är match. Folk sitter på uteserveringen och dricker öl. Vi frågar om vi får störa ett gäng killar i åldern 25-30 som sitter på uteserveringen. De är glada och vänligt inställda till oss. ”Slå er ner!” säger de. Vi sätter oss ner bredvid dem och inleder med att fråga vad Malmö och i synnerhet Möllan betyder för dem. ”Malmö FF såklart!” utbrister en av killarna. ”Nä, skämt å sido, även om fotbollen utgör en viktig del för kulturen här på Möllan. Det skapar en gemenskap, oavsett var du kommer ifrån så vet du vad fotboll är och det är kul att kolla på tillsammans när man tar en öl. Så det är mer än bara sport.” På frågan om varför Ölkaféet är bättre än alla andra sportsbarer som finns låter deras svar lite som det killarna vid statyn gav oss. ”Det är en skön stämning här. Ingen dömer, alla är här för fotbollen. Det finns liksom ingen särskild typ av människor här, det ser du ju själv om du kollar runt. Vissa är er i ålder, vissa är närmare 50.” De erbjuder oss att ta en öl med dem, men vi avböjer vänligt och går tillbaka mot torget. Där möter vi en grupp tjejer i vår ålder.

Tjejerna som bor i området, men hellre träffar killar på Hipp inne i stan

Tjejerna är av blandat ursprung. Två av tjejerna är från Malmö, de andra är från Albanien, Kosovo och Kurdistan. De berättar att de ofta är ute i Malmö och festar. De har dock olika åsikter om vart man ska gå när man ska festa. De två svenska tjejerna gillade Möllan och KB mest, medan resten helst gick till ställen som Hipp eller Båten inne i stan. De svenska tjejerna motiverar sitt val med att det känns tryggare på Möllan. De håller inte alls med om den dåliga bilden som finns av Möllan. ”Det är schyssta människor här. De är trevliga och hjälpsamma. Det känns tryggt helt enkelt.” De andra tjejerna bor redan på Möllan och säger att de helst festar inne i stan för att de vill komma bort från området och träffa andra människor. De träffar hellre killar på Hipp än på KB. Vi tackar för hjälpen och börjar leta efter någon lite äldre att intervjua, för att få ett annat perspektiv på saker och ting.

Den svenska kulturen håller på att försvinna

Vi får syn på en äldre dam som står och handlar grönsaker. Vi frågar henne om vi skulle kunna få ställa ett par frågor som handlar om Möllan och hur det har förändrats på senaste tiden när det gäller kultur. ”Jag har bott på Möllan hela mitt liv och jag märker att den svenska kulturen börjar försvinna. Man hör inte folk tala svenska längre, affärerna säljer kebab, halal eller vad de nu kallar det. Jag vet inte, jag känner mig bara inte hemma längre. Jag är nypensionerad men kan inte ens gå ut på grund av att jag är otrygg.” Vi upplevde att stämningen blev ganska hätsk och valde att avsluta samtalet.
Vi har fått en klar bild av Möllan, som en plats för fest och kultur och vi har dragit slutsatsen att det definitivt anses vara en mötesplats för människor som har en av många saker gemensamt då det anses vara en het och aktuell festplats. När vi sedan går över torget i solen har vi fått en ny bild av Möllan. Kanske är den förvrängd och förgiftad av stereotyper, men det är tydligt vad kärnan av Möllan är – gemenskap och mångfald, oavsett vad den äldre damen än säger.

Aisha, Amanda och Isabella

Möllevången – en trygg eller farlig plats?

På morgonen innan vår fältobservation på Möllevången sitter vi i Katedralskolans matsal men mobilerna uppe. Sydsvenskan.se är öppen för att tala om hur vädret ska bli senare på eftermiddagen, när vi plötsligt ser notisen “Stort polisuppbåd till större bråk på Möllevången”. Det rör sig om ett stort bråk där en person först till sjukhus efter mindre skador. Vi skrattar lite förvånat, för hur passande är det inte att vi just idag ska åka och observera tryggheten och brottsligheten på Möllevången? Det kanske är ett tecken som tyder på att vår uppgift kommer bli lättare än vi trott.

När vi anländer till Möllevångstorget senare samma dag, inser vi hur fel vi haft. Detta är ett annat torg än den som polisen behövt besöka kvällen innan; solen gassar, det kryllar av människor (däribland barn), och torget är fullt av liv. Det finns inga krossade rutor eller polisbilar som patrullerar. Möllevångstorget klockan 14.00 på en måndag skriker “trygghet”. Hur kan då ett så till synes säkert område ha en så farlig image?

Bland torgets fruktstånd möter vi en ung kille. Han uppger sig bo i området, och när vi frågar hur han upplever tryggheten kring torget rycker han oberört på axlarna.
“Ja här rör ju sig mycket folk och så, men det är sällan jag går runt och känner mig orolig. Här är det ändå alltid liv, jag hade känt mig mer otrygg om jag gick i stadsdelar som var helt öde” berättar han.

Tidiningsartiklar och polisupplevelser tyder på att platsen ändå är betydligt kriminell; knivrån i Folketspark, skottlossningar, gängrelaterad våld och narkotikahandel. Strax efter midnatt, under den internationella kvinnodagen 2014 blev en ung man vid namn Showan Shattak knivskuren och så grovt misshandlad att han nästan miste livet. Enligt poliser är Möllevången inte den mest brottsutsatta delen av Malmö, men det är svårt att påstå att den är säker vid alla tider på dygnet.

Det märks även att denna bild av Möllan satt sig hos andra; vid en uteservering längs Ystadsgatan sitter ett tjejgäng på fyra personer och dricker kaffe.
“Det är trevligt att vara här på dagen, men jag hade aldrig gått runt här själv på kvällen” svarar en av dem när vi frågar hur deras bild av tryggheten i området ser ut. Hennes två väninnor instämmer.
“Ja man har hört så mycket om allt som händer här på helger och så, och man känner sig extra utsatt som tjej. Det är mer riskabelt.”
“Men jag tror ändå att när det väl händer saker här så gäller det mest uppgörelser mellan gäng och så. Men det kanske inte gör nån skillnad, man vill ju inte komma mellan sånt heller” tillägger den fjärde väninnan och dricker en klunk av sitt kaffe.

Trots ett par fortkörande bilar och en del klotter, har vår eftermiddagsobservation av Möllan inte gett oss någon större indikation på dess kriminalitet. Vill man erfara detta på riktigt verkar kväll- och nattobservation vara det ultimata. Vad detta beror på kan man i sin tur spekulera om; möjligtvis har det faktum att Möllan är en plats för fest och kultur – vilket leder till alkoholkonsumtion och drogbruk – en viss påverkan.
Trygghet kan vara en personlig uppfattning, men när det rör sig om Möllevången i Malmö verkar det röra sig om dygnets kontraster – dag och natt.

Emelie Boson och Emma Johari

Möllan som ”ett multikulti samhälle”

Klockan är 13:49, det är måndag den 20 april. Vi befinner oss på möllan och det kryllar av människor både på torget och på smågatorna. Solen skiner och säljarna på torget står och utropar priser på deras olika varor. Vi möts av ett glatt mångkulturellt samhälle. På ena parkbänken satt en typisk svensk familj med barnvagn och hund sittandes bredvid, framför de stod två iranier som sålde frukt från sitt stånd, längs torget gick tre typiska hipsters och bara några meter ifrån satt två utländska män och avnjöt en måltid på en av möllans många uteserveringar. Många har uppfattningen om att den mångkultur som skapats på möllan innebär problem och rädsla för de som bosatt sig på just möllan men vi blev bemötta av helt andra uppfattningar.
På ena parkbänken intill torget fann vi en hipster vid namn Erik. Vi blev bemötta på ett väldigt glatt sett och hans sätt att prata om möllan fick oss nästan till att själva vilja bo här. Han var uppfylld med glädje och trots att han poängterade att det var skottlossningar utanför hans lägenhet bara dagen innan så talade han om torget på möllan som sin egna trädgård. Vi ställde frågan om vad han anser finns på möllan och inte på andra delar i Malmö. ”Ja falafeln här är ju den bästa i stan” besvarade han lite skämtsamt. ”Det är en helt annan miljö här, du får möjligheten att vara dig själv utan att någon dömer dig, ingen här är udda utan det är som ett ända stort glatt samhälle. Jag uppskattar vårt multikulti-samhälle. Jag hade personligen aldrig velat bo i Lund där alla nästan ser likadana ut, det handlar faktiskt inte bara om Lund utan alla andra ställen där du är tvungen att följa normer och bara lyssna om vad andra har att säga om ett multi-kulti samhälle istället för att själv bilda en uppfattning. Här träffar du inte bara människor med olika etniciteter utan även olika politiska åsikter och normer.”
Vi ställde frågan om man hade varit rädd att släppa ut sina barn på kvällen här på möllan och till vår förvåning så hade ingen av de vi frågade haft problem med detta. Frågan om det finns något man kan förbättra på möllan så svarade de flesta att trafiken var tvungen att förbättras för att om man har bråttom får man köra på trottoarerna för att komma fram och att fler parkbänkar skulle tillsättas på torget.
I slutet av dagen möttes vi av två utländska ungdomar tillsammans med två hipsters. De stod och skrattade och skämtade med varandra tills vi kom fram. Det blev helt tyst, vi bad snällt om att få intervjua dessa personer och den första frågan vi bemöttes av var ”Är ni från polisen?” Vi skrattade till och efter att vi presenterat oss började vi ställa samma frågor som vi gjort till resterande. Även här besvarades frågorna väldigt positivit. Frågan om de upplevt att det blivit någon kulturell krock började de direkt skratta åt och besvarade sedan följande ”Det ända som krockar här är bilar”. Vi uppföljde frågan med ”Finns det inga grupperingar här på möllan eller umgås alla med alla? ”Du ser väl vem vi umgås med, besvarade den ena utländska ungdomen och pekade på den ena hipstern och bröt ut i skratt. Nej alla här är en enda stor familj.” Innan vi begav oss skrek den ena utländska killen efter oss ”Möllan är som mellanöstern, välkommen till mellanöstern och ey tjejer gola inte nu”
Erica, Nicole, Casper, Dylan

Politik på Möllevången

Det var den varmaste dagen hittills på året. Vi hade fått direktioner att vid 13-tiden ta ett tåg som skulle ta oss till Malmö. När vi steg av tåget började vi vandra mot Möllevångstorget. Några kvarter innan torget började vi se posters och klistermärken med olika politiska budskap och förberedde oss på vad som skulle komma. Efter att vi träffat vår lärare på ett café vid torget började vi gå runt på Möllan och leta efter personer att intervjua. Det var inte så svårt att hitta folk som ville prata då vi märkte att de flesta var väldigt sällskapliga och pratglada av sig.
Utanför Möllevångsgruppen gick vi fram till en ung man som var ute och gick med sitt lilla barn. “Finns det mycket politik på Möllan?” frågade vi. “Ja det tycker jag absolut”, svarade han snabbt. Han beskrev hur han upplevde det som att många var politiskt aktiva här och hur han tyckte det var härligt. “Det blir en sådan gemenskap, då så många aktivt arbetar och kämpar för att göra världen till en bättre plats”. Varför tror du att det är såhär på Möllan? fortsatte vi. Då funderade han en stund. “Det beror nog mycket på vilka sorters människor som bosätter sig här”.
Vandrandes i hettan mötte vi en ung tjej som var ute och gick. Vi hade bestämt oss för att intervjua henne och frågade därefter om det var okej att göra det. Hon svarade glatt med ett “Visst=)!” Hon hette Sara och verkade vara i 20-års åldern. “Anser du att det finns det mycket politisk aktivitet på Möllan?” Sara fick tänka till lite innan hon svarade “Nja, det är inget jag tänker på så mycket, men nu när ni säger det så man märker ju att många är väldigt politiskt engagerade här då det finns oerhört mycket klotter och annat som visar på det” Det instämmer vi också på. När man gick runt på Möllan med politik i baktanken så kunde man överallt se massor av affischer och klotter som hade med politik att göra. De flesta hade alltid något röd-färgat på sig.
I slutet av vår runda var vi i Folketspark och och pratade med många personer som satt och “götta” sig i solen. Alla tyckte att Möllan, till och från, var en plats med relativt mycket politisk aktivitet. Speciellt de röd-gröna och likasinnade är väldigt aktiva i området. Men majoriteten av de vi pratade med hade inga problem med det. De tycker att det är bra att man kan få sin röst hörd och politiken bildar en slags gemenskap.
Så vad vi har kommit fram till efter att ha gått omkring på Möllan samt intervjuat några personer är att Möllan verkligen är ett politiskt område där många har starka åsikter som de gärna förmedlar och delar med sig av.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Hanna, Herman och Kajsa