En politisk rundvandring på Möllan

En dag på Möllan

En politisk rundvandring

Det var en tidig måndagseftermiddag och regnet hängde i luften när vi steg av tåget på Triangeln för att närma oss Möllan. Majsolens strålar gömde sig bakom det mjölkiga molntäcket när vi promenerade upp mot Möllevångstorget, ett torg som välkomnade oss med den färgstarka frukthandeln. Vi hade anlänt till kanske en av Malmös mest omdiskuterade och mångkulturella platser, i syfte att djupdyka in i Möllans alla politiska budskap. Vi hade bestämt oss för att undersöka hur det politiska klimatet ser ut på Möllan, och hur den politiska rörelsen och de politiska budskapen ter sig.

Politiska flyers och affischer i stadsdelenPolitics

Vi fokuserade på flyers och affischer och redan vid första anblicken möttes vi av sådana med politiska budskap. Det var överhängande vänsterorienterade budskap; allt från feminism, socialism, anarkism och kommunism prydde elskåp och gatuskyltar. Under vår promenad upp till torget blev vi inbjudna till solidarisk matmarknad, informerade om asylstöd och uppmuntrade till att krossa fascismen. Det blev tydligt för oss att den politiska aktiviteten var utbredd och inte enbart begränsad till de etablerade politiska partierna och organisationerna. Det fanns såklart en stor representation av såsom Ung Vänster, Socialdemokraterna, Svenska Kommunistiska Partiet; samtliga var vänsterorienterade. Många lappar såg hemgjorda ut och saknade en organisation i ryggen. De refererade även till enbart en facebooksida. Detta visar på att det finns ett stort utspritt politiskt engagemang, allt ifrån etablerade organisationer till privatpersoner.

Hur röstas det på Möllevången?

Hitta Livsstil

Livsstilskarta från hitta.se efter sökning på Möllevångstorget

Frågan som då väcktes hos oss var varför majoriteten av de politiska budskapen var vänster, socialistiska och kommunistiska? Enligt Hitta.se är det största partiet på Möllevångstorget Socialdemokraterna (31,36%) därefter Vänsterpartiet (19,12%) och Feministiskt Initiativ (17,92%) . Den partipolitiska ställningstagandet i området tyder på vad invånarna värdesätter, med tanke på till exempel Vänsterpartiets och Feministiskt Initiativ tydliga inriktning på feminism. Det går även att påvisa genom de affischer och flyers vi observerade under vår promenad. Ytterligare en intressant aspekt som går att väga in när man studerar den politiska rörelsen, är medelinkomsten i området. Snittinkomsten är enligt Hitta.se 19254 kr i månaden. Det är sen tidigare känt att människors ekonomiska situation har en stor inverkan på hur man sedan röstar. Generellt tenderar låginkomsttagare att rösta mer åt vänster och höginkomsttagare åt höger. Att väljarna tenderar att rösta på detta sätt beror på flera olika faktorer; bland annat sociala och traditionella. Detta är ett antagande som absolut går att ifrågasätta och är inget faktum.

Hur uppfattar vi det politiska klimatet ut på Möllan?

I början av detta blogginlägg ställde vi en frågeställning: Hur ser det politiska klimatet ut på Möllan? Hur ter sig den politiska rörelsen?

Identitetspolitisk synlighet

Vi har tidigare i inlägget besvarat vår första fråga, hur det politiska klimatet ser ut på Möllan och konstaterat att det framförallt är vänsterorienterade budskap. Vad beror då detta på? En förklaring kan vara att boende på Möllan är vänster på den partipolitiska skalan. Majoriteten av de affischer som vi tog del av uttrycker ett identitetspolitiskt budskap, som exempelvis feminism, HBTQ+-rörelsen och kulturell mångfald i positiva termer. Budskap som dessa är i regel hjärtefrågor för unga människor, som har ett stort inflytande i området. Det är dagens klassiska frågor för vänstern och skulle kunna vara en förklaring till varför organisationer på vänsterflanken har så pass stor inverkan på ett område. Många av dessa organisationer och rörelser har sina huvudkontor i områden kring Möllan.

En ung, radikal och ”fattig” stadsbefolkning

En annan förklaring till varför Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Feministiskt Initiativ har ett så pass stort väljarstöd i den här delen av Malmö, kan vara de relativt låga snittinkomsterna. Vi konstaterade tidigare att medelinkomsten ligger på omkring 19000 kronor i månaden. En vedertagen sociologisk tes är att låginkomsttagare ofta är mer vänsterorienterade. En annan intressant aspekt är antalet unga människor som rör sig på Möllan, är högt. Det finns en utbredd kulturscen i form av musik, stand-up och billig öl, som lockar till sig en ung publik. Eftersom det är så många yngre som är aktiva i området, är det nödvändigtvis inte dem som bor där som har satt upp de politiska budskapen. Således förklaras varför snittåldern på de boende är hög, medan de politiska budskapen är med största sannolikhet från ungdomar.

 

Efter våra observationer kom det inte som en chock att affischer och flyers på Möllan uttryckte vänsterorienterade budskap. Under vår timme på Möllan blev vi informerade om den kommunistiska klasskampen ett flertal gånger, till skillnad från Lunds gator där den knappt existerar. Olikheterna tycks vara stora. På Möllan skyltar man stolt med sitt politiska ställningstagande – något som är mycket svårt att missa. På Lunds gator är den mer subtil i kontrast till Möllan där den är en del av kulturen. Det som dock knyter de två geografiska platserna samman är den unga aktiviteten och deras stora politiska engagemang.

Hanna, Mathilda, Astrid

Annonser

Doften av vårregn, cigarettrök och kaffe

katja 2Möllevången 8 maj 2017

Det är en kall måndag i maj när vi går till Möllevångstorget från stationen Triangeln. När vi går ner längs gatan där byggnaderna bär sprayfärgad konst och där det på gatorna finns diverse olika restauranger vars menyer erbjuder mat allt från svenska husmansrätter till exotiska rätter från mellanöstern som står på främmande språk.

Det är på torget som vi sedan möter för oss något främmande språk, precis som att åka till ett annat land, blandat med svenska dialekter. På de olika torghandlarnas bord ligger exotiska frukter i olika färger. Solen tränger sig igenom molnen, och en blandning av dofter möter oss. En blandning av doften av vårregn, cigarettrök och kaffe.

När vi tittar på byggnaderna som omger torget möts vi av olika restauranger och barer av olika karaktär som ramar in torget. Liksom de exotiska frukterna präglas även restaurangerna av utländskt inflytande, det mångkulturella syns tydligt i området. Något som kan urskiljas om man vänder blicken till mataffärerna är att även dessa har olika kulturella bakgrunder.

När vi därefter började observera människorna som rörde sig på torget lade vi märke till att det var personer från många olika kulturer. När vi försökte smälta in som en i mängden kände vi att det inte gick. De pratades många olika språk som vi inte kände igen vilket gjorde att vi inte kände oss som en i gruppen. En känsla av att vara i ett annat land kom när man gick mellan fruktstånden. Då det fortfarande var tidig eftermiddag hade inte alla hunnit från sina jobb och majoriteten på torget var kvinnor med yngre barn samt pensionärer, med undantag från de vi pratade med som var i 25-30års åldern.

 

INTERVJU 1: Syntharen på Mölle

Vi går runt och tittar bland de olika livsmedels stånden när vi får syn på en ung man, 20-25 år, som går med marshall hörlurar. Han är klädd i jeans-on-jeans. Vi stoppar honom och frågar om han har tid. Han frågar hur lång tid det kommer att ta och går med på att svara på frågor när vi säger att det endast tar någon minut. Vi frågar först vår huvudfråga; om han tycker att Möllevångstorget är en mångkulturell plats. Han svarar väldigt snabbt att det tycker han att det är. Han formulerar sig med att det är mycket olika individer med olika bakgrunder som rör sig på torget och bedriver verksamhet tillsammans trots olika kulturer. Vi frågar också om han är från Möllan med vilket han svarar nej. Han kommer ursprungligen från Helsingborg men bor numera på Möllan sedan 1,5 år tillbaka. Innan vi släpper honom frågade vi vilken musik han lyssnar på och han svarar synt.

INTERVJU 2:

Vi får syn på två kvinnor med cyklar som står och pratar med varandra. De har tid säger de när vi frågar om de vill svara på några frågor. Båda kvinnorna visar sig bo på Möllan men de har ursprung någon annanstans i Sverige. Ena kvinnan bodde tidigare i Majorna i Göteborg innan hon flyttade ner till Möllan, där hon nu bott i ca 2 månader. Vi frågade varför hon kommer till torget. Hon svarar med att det är en väldigt bra plats att träffa människor och umgås på, eftersom det är många barer och restauranger där man kan äta.

Den andra kvinnan, som har asiatiskt pådrag, säger att hon flyttade ner från Karlstad för cirka 6 år sedan. Hon kommer ofta till torget för att äta på en av restaurangerna som finns runt omkring. Båda kvinnorna tycker att det är en väldigt stor variation på nationaliteter och kulturer som brukar röra sig på torget.

katja 4

Möllevången bortom mångkulturen

Innan vi beger oss från Möllan får vi tipset om ett bryggeri, och chokladfabriken som finns i samma byggnad. Vi bestämmer oss för att bege oss dit, vi möts av en stor tegelbyggnad, med gulbrunt nästintill lite mörknat tegel, som visar sig ha varit en gammal fabriksbyggnad när vi läser på lite, och det märks. Det liksom känns i luften. inuti i chokladfabrikens varma lokal möts vi av tavlor med olika motiv och en massa choklad såklart! Kontrasten är slående, att komma från det intilliggande torget, fullt med röster på olika språk, olika människor från olika delar av världen i full rörelse, till en väldig lugn och nästan helt tom, bortsett från kvinnan bakom disken, butik.

Vi beger oss från Möllevången och dess torg, för att ta tåget tillbaka till Lund, samtidigt som vi försöker samla våra intryck på ett vitt ark med lite linjer. Känslan är fortfarande lite som att åka tillbaka hem när man varit utomlands, doften av vårregn, cigarettrök och kaffe kommer upp i minnet och ger oss ett leende på läpparna.

Vi kan sammanfatta svaret på vår stora fråga med ett JA, är Möllevångstorget mångkulturellt? Svaret är JA.

Katja och Linnea

Mångkulturella Möllan

Möllan är känd för att vara ett mångkulturellt centrum, där folk från olika stadsdelar, länder, kulturer och åldrar möts och ett kulturellt utbyte sker. Vandrar man igenom möllan så uppfriskas man av de okända och de exotiska lukterna från fruktstånden men även av uteblivandet av det svenska språket som istället fylls av arabiskan, kinesiskan och balkanska. Dessutom förvånas man av antalet olika cafeér, barer och restauranger som finns för att uppfylla de många olika begären från alla dessa olika folk. Detta medför att möllan blir en unik samlingsplats för vem som helst. Med denna alldeles speciella egenskap uppstår frågan: varför kan människor från så många olika kulturer samlas på Möllan? Bild

För att besvara tesen ansågs det att intervjuer med personer som har en vardaglig syn påden kulturella blandningens atmosfär skulle avslöja receptet pådetta säregna fenomet. Den första personen som var tillgänlig, en äldre svensk man som jobbar som vakt delade med sig av sin historia om hur han tyckte att möllan utvecklats genom åren. Han berättade att det var fler svenskar som arbetade påmöllan förr men att de hade kuvat för den utländska handelstilens konkurrens som var mycket mer utåtriktade och högljuda i sina uppmuntringar till köparna, något vakten tyckte var engagerande och roligare för alla påtorget. Blandningen mellan de utländska influenserna gynnar möllan påett sådant sätt att tillmötagåendet av medmänniskorna påtorget genomsyras av acceptans och respekt enligt vakten. Detta var mycket positivt att höra dåtankar om en negativ kulturkrock hängde i luften.

Inne påett väldoftande bageri, påen av sidogatorna till möllan jobbar en äldre man från Iran. Hans syn påmöllan är lite annorlunda jämfört med vaktens. Enligt honom är torget en fin träffpunkt för handel och kultur med en bra gemenskap, trots det positiva uppstår det mycket “kalabalik”vilket han antydde att de blandade kulturerna medför.

 

Genom att intervjua vakten och bagaren avlöjades det att kärnan till möllans charm och möjligheten för vem som helst att ta del av den låg i gemenskapen som bildats mellan dess vardagliga folk och den unika acceptans och respekt som sträckts ut till alla medmänniskor oavsett den kulturella bakgrunden.

 

AV: Mikael Arcabic och Sara Amani

 

-Jävla kapitalism!

Vi kommer till Möllevången utan några större förväntningar – hur kan ett torg och några kringliggande gator vara så kulturellt föränderliga? Vid en närmare granskning visar sig denna plats dock vara ett kulturellt experiment värt att upptäcka. Det är inte svårt att hitta bevis för att Möllan är det alla förväntar sig att det ska vara – planscher och posters uppmuntrar till kvinnokamp och klasskamp. Samtidigt ser vi också bevis på den gentrifiering som så många fruktar. Strax bredvid de vänsterinriktade affischerna hittar vi reklam i storföretagens tecken.
då och nu  Det är inte alltid Möllevångens invånare vill bli intervjuade, men när vi väl får tag i någon pratar de desto mer. En kvinna i en salladsbutik – ett av de nyare matställena – ser en positiv förändring på den plats som hon har bebott i trettio år. Hon har noterat att det skett förändringar på platsen, exempelvis som det var mycket alkoholanknutet bus i området på 80-talet. Hon nämner de många unga som har börjat komma till Möllan, och att många invandrare också vistas på området. I samband med detta säger hon något mycket intressant – det bor inte så många invandrare just på Möllevångstorget, utan de vistas främst här för att handla i de olika butikerna. Kvinnan berättar hur ”vi som har bott här länge” – antyder nästan att de har bott där ”från början” om det kan sägas finnas en början – inte vill att Möllan ska bli hipt, ett inneställe.

De flesta vi möter är på ett liknande sätt positivt inställda till det ryckte som Möllevången under en längre tid har haft. ”Jag älskar både Malmö, Möllan, svenskar och invandrare! Mer utlänningar och mer svenskar som tycker om utlänningar!” ropar en glad göteborgare, en medelålders man som ofta hänger på Möllan. Det intressanta i ett sådant uttalande är att vi egentligen aldrig nämnde invandrare eller svenskars inställning till dessa, utan att han själv drog slutsatsen att det var detta vi ville diskutera. De flesta vi intervjuade visade på någon typ av medvetenhet om vad vi ville veta. Mannen visste att vi skulle veta exakt vad han syftade på när han ropade ut sin kärlek till den kulturella mångfalden, vilket visar på att Möllan har ett starkt rykte samt att man kan koppla området till det som händer i resten av Sverige (i och med kontroversen kring främlingsfientliga partier).

En annan man ropar till oss att han vill bli intervjuad, och berättar att han har bott på Möllevången i tjugo år och har upplevt platsens utveckling. Bevittnat hur idén om att Möllevången skulle vara en mångkulturell plats har gått från att vara en föreställning till att gälla i praktiken. Han upplever att följden av detta har blivit en minskning av kriminalitet, samtidigt som sammanhållningen mellan människorna har ökat. Dessutom har det kommit att bli mer kulturalitet, samt att utbudet av olika butiker har ökat. Samtidigt som han ser på utvecklingen som något positivt så finns det även negativa aspekter av det hela. En sådan sak är att knarkhandeln är utbred kring Möllevångstorget och dessvärre ser han många unga som rör sig i dessa kretsar. Vid frågan om huruvida han befara att gentrifiering kommer att ske, så anser han dessvärre att risken är stor för att så är fallet. Han anser att alla människor borde ha råd att bo här och uttrycker sig i termerna ”jävla kapitalism”. Bostadsföreningen, som han tidigare sett som något bra, är inte längre till någon hjälp. Det börjar märkas allt mer hur man hindrar de boende från att kunna hyra ut i andrahand eftersom bostadsrätterna blir allt fler.

”Man tror inte att man är i Sverige längre”, säger två äldre kvinnor som passerar, på besök långväga ifrån. ”Farmor och mormor åkte alltid hit och köpte billig frukt”, berättar de och kallar Möllan för en ”exotisk” plats, något som alltid har varit ”arbetarnas torg”. De har inte kunnat se någon förändring på nära håll, men i deras ögon verkar Möllans rykte ha förblivit detsamma genom åren. Först nu har de hört något negativt om det i samband med ”tumultet kring demonstrationerna”. De tror att detta skulle ha kunnat hända varsomhelst där man hade hållit demonstrationer, men vi kan inte låta bli att än en gång tänka att Möllevången åtminstone i dagsläget är en mycket politisk plats.

då och nu 2  Sammanslaget var det alltså flera som nämnde fler ungdomar och stigande bostadspriser (två saker som vanligtvis inte går hand i hand) som ett tecken på förändring. Unga hade givetvis mindre att säga om förändringar i området än äldre, oavsett om man bodde på Möllan eller inte, vilket är ännu ett tecken på ett mycket starkt rykte. Ingen av de intervjuade var negativt inställda till konceptet med Möllan som mångkulturell plats – beskrev snarare intrycket av platsen med orden generositet, liv och vördnad – men ogillade ofta de förändringar som ledde till att det blev mer kommersialiserat och därmed mindre tillgängligt för grupper som är svagare rent ekonomiskt. Som en av dem sa; ”Jävla kapitalism.”

 

 

 

 

Av: Ebba, Zanna, Dessiré, Cajsa, Agnes

Möllan är chill!

Onsdagen den sjunde maj var det återigen dags att inta Möllan för en ny undersökning, pga. diverse problem med den undersökning som skedde veckan innan. Efter några svårigheter med navigerandet hittade vi äntligen fram till målet – Möllevångstorget. Här var tanken att vid ett övergångsställe haffa lyckligt ovetande förbipasserande och fråga om deras tankar och syn på Möllans nattliv.

Då regnet hade öst ner hela förmiddagen var torget ganska så öde, men i takt med att solens strålar började torka upp marken och värma luften ökade människoflödet.  Dom första människorna vi intervjuade var två killar i 25-års åldern.

Party på MöllanFrågorna vi arbetat fram var Vilken klubb besöker du helst; Etage, KB, Slagt, Babel eller Moriska? Vad är ditt intryck av nattlivet i stora drag och av dess besökare som går till de olika platserna? Hur skiljer sig nattlivet åt på Möllan jämfört med på Stortorget och Lilla torg? Personen fick sedan i uppdrag att beskriva sig själv. Intervjuerna såg inte alltid likadana ut, utan frågorna fick oftast anpassas, vissa läggas till och vissa väljas bort beroende på vad vi fick för svar.

Killarna svarade att de helst går till KB när det vankas fest. Intrycket och anledningen till att detta var valet var för atmosfären som var mer ”chill”, ”slapp” och mer accepterande. Något som beskrev festandet på Stortorget var ”Fistpumps”, och även att alla klubbar där har samma stuk.

Att Möllan var mer ”chill”, ”slappt”, accepterande och med mer blandat folk var återkommande i intervjuerna med de samtliga sex personerna. Även de människorna som inte hade besökt alla nämnda klubbar, eller ens någon klubb hade förutfattade meningar om vart de skulle välja att gå, hur skillnaderna kunde tänkas vara och hur de skulle vara klädda.

Fyra av de sex personerna, bestod av två kompispar, två killar i varje. Båda dessa uttryckte sig väldigt likt. Till exempel var svaret från båda paren när vi frågade om vi kunde ställa några frågor om Möllans nattliv att ”då har ni kommit till rätt person!”. De beskrev sig också på liknande sätt med ord som ”flummig”, ”chill” och glad. Ingen av dessa killar verkade särskilt positivt inställda till Stortorget och dess klubbar. Dessa fyra bodde samtliga på Möllan.

 

Tjejerna, som var 18 respektive 25 år gamla, drogs däremot mer åt Stortorget, mycket beroende på att det var dit deras sällskap brukade gå. Men de var överens om att det var mer accepterat att vara som man vill på Möllan. En av dem bodde på Möllan, den andra i Kävlinge.

Av Elin, Ida och Kristina

Klasskamp – kvinnokamp

Vi behövde inte ta många steg in på vad som betraktas som Möllan innan vi förstod hur mycket utrymme politiken får där. Det första vi möts av är en skylt som bjöd in till att demonstrera för att exempelvis ’’kasta ut vinstintresset ur den svenska vården’’, eller att få Sverige att gå ur EU.

Redan nu kände vi allihop att Möllan var en metropol med plats för diverse politiska strömningar. Här kunde man säga vad man tyckte, om man tyckte som de andra

Tillåt oss förklara. Det fanns gott om åsikter, och åsikterna syntes. Dock var det enbart vänstersidan som fanns representerad på de planschklädda elskåpen. Inte särskilt konstigt, då 70,3 % av invånarna på Möllan röstar på S, V eller MP.

Klasskamp och Kvinnokamp

Klasskamp och Kvinnokamp

Denna statistik är onekligen intressant, men från 2008, och således något missvisande. Efter att ha fått se en hemmagjord skylt i tyg i ett fönster väcktes funderingar kring hur stark feminismen och således också Feministiskt Initiativ är på Möllan. Hypotetiskt ganska stark. Om man får tro en caféägare så syns och hörs deras anhängare dessutom en hel del. Efter att ha fått frågan om han märker av den politiska aktivismen på Möllan svarade han kort och gott att det finns ’’en hel del jobbiga feminister’’. Men han tyckte ändå vid närmare eftertanke att de politiska strömningarna på Möllan allt som allt var ett positivt fenomen.

En förbigående man håller med caféägaren. Även han betonar den politiska öppenheten som någonting positivt, men hade en lite starkare uppfattning om feministerna på Möllan. Han uttryckte att det har gått till överdrift, och att feministerna ’’behandlar mannen som en hund’’. Därefter är han dock snabb med att upprepa vad han tidigare sa om aktivismen som någonting genomgående positivt. Till exempel deltar hans själv i demonstrationer på Möllevångstorget om det handlade om frågor han själv brann för.

Väl uppe på Möllevångstorget, som visade sig bli vår sista destination på vår lilla fältundersökning, såg vi en enorm staty. Miriam kände till statyn sedan innan, och sade att den symboliserade arbetet. Tillbaka på skolan efteråt kollade vi upp detta påstående, och mycket riktigt hette denna avslutande politiska symbol ’’Arbetets ära’’. Tanken slog oss att det antagligen inte är en slump att den är placerad just på Möllevångstorget.

 

Av: Axel, Miriam, Vera och Esther