Det politiska läget på Möllevången

Väggarna pryddes med politiska affischer, gatorna var fullt med människor och dofter från alla
världens hörn. Det omtalade området Möllevången i Malmö var platsen och vår uppgift var att
undersöka det politiska läget. Möllevången har länge varit en plats starkt förknippat med politik,
politiska demostrationer och samlingar har länge haft sin samlingspunkt just vid
Möllevångstorget. Det var också där vår undersökning tog sin början. Mitt i hjärtat av
Möllevången, på Möllevångstorget.

“Politik på möllan ­ det blir nog ett besvärligt ämne att undersöka då politik upplevs av
väldigt många människor som en privat angelägenhet”. Det var så vi tänkte men det
visade sig att vi inte hann ta mer än ett par fotsteg innan vi såg klistermärken och
planscher som representerade det Kommunistiska partiet. Vi fick en
tankeställare och nu helt plötsligt kändes vår uppgift alldeles för enkel. Det spelade ingen
roll vart man stod på torget, man hade alltid en politisk symbol i sin närhet. Var det inte
planscher så var det klistermärken. Den utbredda marknaden med frukt och grönt
symboliserade tillsammans med den ekologiska glassfabriken att det fanns hög
entusiasm kring ekologism på Möllevångstorget.

Att det finns ett stort politisk engagemang runt Möllevången som domineras av partier på vänsterskalan

var relativt enkelt att se på de affischer och flyers som prydde området.

Svårigheterna kom först när det var dags att börja intervjua. Vår första recipient avhyvlade oss fortare än kvickt.

Vi bad om att få ställa några frågor kring politiska åskådningar på Möllevångstorget men till vår stora häpenhet

fick vi inte det av den gamla tanten som såg så go och rar ut. Skenet bedrar som man brukar säga.

Väl återhämtade från chocktillståndet kunde vi nu gå vidare och intervjua fler folk. Alla intervjuer
hade något gemensamt. De var ingen som uttryckte någon förvåning om att de röda partierna
har ett väldigt starkt fäste i området. Alla hade en väldigt klar uppfattning om Möllevången som ett
området för arbetarklassen, låginkomsttagare och unga studenter. Även om vissa uttryckte en
oro för den gentrifieringen som många upplever håller på att ske i med att området blir allt mer
attraktivt.
Vi klev in på Möllevångstorget med vetskapen av ett existerande multikulturellt samhälle,
medvetande om den genomsnittliga inkomstlönen i samhället och spekulationen att
Sverigedemokraterna inte var välkomna. Ett par timmar senare lämnade vi Möllevångstorget
med uppdriven vetskap, högre medvetande och spekulationerna hade nu blivit fakta.

 

Av Eric, Jacob och Leo

Möllevången – en plats i förändring

När vi kom till Möllevångstorget la vi direkt märke till hur det kan se ut när flera kulturer möts. Vi möttes av främmande dofter och olika språk talades i varje gathörn, så med ett par förberedda frågor gav vi oss av för att leta efter folk att intervjua. Vi blev positivt överraskade utav att det var så många som var öppna med att prata om Möllan och svara på frågor.Image

Vi gick fram till ett fruktstånd fullt med frukter och bär från hela världen, och med många försäljare fullt upptagna med att få sina kunder nöjda. Vi frågade en försäljare om han hade tid med några frågor, han förstod inte direkt vad vi sa så vi fick genomföra intervjun på engelska. Mannen i ståndet hade jobbat i Sverige sedan ett år tillbaka och sade att det var ett trevligt ställe med trevligt folk från många olika kulturer. Han trodde att det skulle bli mer organiserat kring torgverksamheten i framtiden, då det nu kunde bli ganska rörigt under dagarna. Vi frågade även honom om han var intresserad av att stanna kvar och jobba där, till det fick vi ett mycket entusiastiskt ”yes!”. Man kunde tydligt märka på de flesta torgförsäljare att de trivdes att arbeta där, trots stressen som finns under högperioden.Image

Vi såg att det på andra sidan gatan fanns ett kafé med namnet Coffee joint. Det lät intressant då de flesta känner till Coffee point, så vi gick in och blev direkt vänligt mottagna. Det var jamaicanskt tema där inne. Vi frågade om vi kunde få ställa några frågor och de sa ja. Vi frågade om var de fått namnet ifrån. De svarade att det var en konstnär som hjälpte till med inredningen som kom på namnet. Vi frågade hur länge de haft öppet och de svarade att de bara haft öppet sedan februari. De berättade även att det innan fanns ett Coffee point där innan de flyttade dit. Det som innan var ett vardagligt fik hade nu blivit en mötesplats full av liv, musik och kultur. Dessvärre kunde de inte uttala sig om Möllans framtid

När vi sedan gick ut på det klassiska Möllevångstorget, som är centrum av Möllan, igen så gick vi fram till en torghandlare. Vi frågade om vi fick ställa några frågor och han var väldigt trevlig mot oss. Vi fick mycket intressanta svar om torghandeln, något som man sällan reflekterar över. Han berättade att han arbetat där i 12-15 år och att

Möllan som plats har blivit bättre med tiden. “Det har blivit trevligare stämning här”, sa han. När vi frågade om hur torghandeln ser ut lät han dock inte lika positiv längre. När han började sälja frukt och dylikt, fanns det inga affärer där man sålde liknande produkter i närheten. “Nu när stora affärer som Abdos och All frukt kommit hit har det blivit svårare för mig”, sa han. “De har samma priser, större sortiment och gratis parkering. Det lockar kunder”, fortsatte han.

Efter en tids vandrande mellan Möllevångens gator bestämde vi oss sedan för att röra oss mot folkets park. På vägen dit gick vi längs en lång vägg som skiljde parken från gatorna, men vad som verkligen utmärkte den här väggen var alla målningar på den, allt från komplexa mer konstrelaterade målningar till enkla “tags” eller texter i stil med “kämpa Showan”. När vi började komma närmare ingången kunde vi se två ungdomar plocka fram burkar från sina väskor för att precis börja måla, så vi bestämde oss för att fråga om deras syn på Möllevången. Den ena av dem var en student, med en tydligt Stockholmsk dialekt, medans den andra bodde i Malmö och hade bott på Möllevången hela sitt liv. Han berättade om hur han tyckte att hela Möllevången kändes betydligt lugnare även tio år tidigare, då vandalism hade blivit allt vanligare. När vi frågade om det var någon skillnad mellan var folket var på dagen och på natten så svarade han helt enkelt med att peka in mot stan och säga “bergsgatan, där har ni allt nattliv. På en fredag eller lördagkväll så är det stället att vara på”, vilket var helt förståeligt med tanke på att det ändå anses vara ett kulturrikt område. Men att den största skillnaden tillslut bortsett från tillväxten på torget ändå, enligt hans egna ord, var “kommerssialisseringen av större kedjor på stan”, med en tydlig hint åt Subway… Image

Efter en liten promenad i folkets park bestämde vi oss för att vi skulle röra oss tillbaka mot torget. På vägen dit stötte vi på en gammal dam från som hade bott på Möllan i 38 år, men var ursprungligen från Stockholm så hon kallade sig inte för ¨en riktig Malmöbo¨. Vi undrade hur hon tyckte att Möllan hade förändrats sedan hon flyttade hit och om förändringarna var positiva eller negativa. Hon tyckte att det hade tillkommit mycket mer kultur sedan Chokladfabriken blivit ett kulturhus. Hon tyckte till och med att Möllan kunde jämföras med Söder i Stockholm!

När vi frågar henne om hon känner sig trygg här med tanke på all kriminalitet som det skrivs om får vi ett oväntat svar: ¨Jag trivs jättebra och är inte ett dugg rädd, men jag håller mig ändå från att vara ute på kvällarna för man vet ju aldrig vad som kan hända¨.

Nöjda och fulla av intressanta livshistorier vandrade vi tillbaka till tåget mot Lund igen. En plats som plötsligt inte känns alls lika kulturell och intressant i kontrast mot vad vi nyss upplevt på Möllan.

 

Anton, Nils, Milton, Elias N, Mattias, Elias K

Två sidor av Möllan

En strålande dag måndagen den 28 april var vi, Anna, Sara, Mariam och Natalie, på Möllevången i Malmö för att skapa oss ett helhetsintryck av platsen. När vi fulla av förväntan anlände till Möllan började vi genast vår undersökning om huruvida Möllan är en farlig plats eller ej.

Vi började direkt leta efter krossade fönster, polisbilar, väktare och avvikande personligheter. Vår bild av Möllan var tydlig, vi letade efter bevis. Och visst fann vi klotter och en annan typ av människor än vad vi var vana vid men vi fann inte några polisbilar, vi fann inte några avspärrningar eller krossade fönster. Det enda vi såg i polisväg var en väktare som inte såg särskilt upptagen ut. Så istället blev vi var tvungna att förbise våra förutfattade meningar och gräva oss in på djupet.Bild

För att göra detta, intervjuade vi olika typer av människor för att få flera perspektiv om livet på Möllan. Vi delade upp oss i par, så att vi skulle kunna fråga så många som möjligt. Det tog inte lång tid innan vår första intervju var gjord och snart hade vi utfört ännu fler.

När Mariam och Natalie svängde in på en gata möttes de av två glada, unga tjejer. Stressat gick de med på att delta i en intervju så vi skyndade oss med frågorna. Den första frågan vi ställde var om de bodde här eller i närheten vilket de gjorde. Sedan när vi frågade om deras koppling till Möllan så pekade de på en restaurang och förklarade att de jobbade där och att det var dit de var på väg. Den glada stämningen ändrades dock plötsligt när vi ställde frågan om d trivdes på Möllan, de såg nästan förolämpade ut och utbrast att ”Möllan är fantastisk!” och ”här har vi alltid kul!”. Liknande respons fick Anna och Sara när de intervjuade två andra 20-åringar som satt lutandes vid en husvägg njutandes av solen. De berättade att även de bodde i närheten och att de tyckte mycket om samvaron och hemtrevligheten. De älskar verkligen den sprudlande kulturen och friheten att uttrycka sina politiska åsikter. Vi mötte flera andra med samma positiva åsikter om platsen men vi träffade även på de som har en helt annan synvinkel.

”Möllan är väldens farligaste plats”, berättade Ballal, ägare av en guldaffär precis bredvid Möllevångstorget Mariam och Natalie intervjuade. Enligt honom är Möllan inte alls trevlig och endast fylld av terrorister. En anledning till att han anser att det inte är ett tryggt område kan vara för att han inte litar på polisen, enligt honom är det bara sin egen näve som kan bevara rättvisan. Detta säger han för att han själv klarat av tre försök till stölder i hans butik.Bild

En annan egenföretagare tyckte också att Möllevången var en otrygg plats. Han sa bland annat att där fanns många problem till följd av de många kulturerna och att han nästan dagligen mötte dessa problem, framförallt på kvällen. Han kunde inte riktigt förklara vad han menade eftersom han inte förstod svenska så bra men vi tror att han anser att det uppstår en kulturkrock då många kulturer möts på en liten yta.

Efter många intervjuer och otaligt många åsikter om Möllevången har vi fått en helt ny bild av denna plats. En del tycker att Möllan är en av de mest mångkulturella, hemtrevliga och öppna platser de känner till. De sammanställda svaren visade att de som är bosatta på Möllan generellt sätt är mycket mer positivt inställda till området än resterande. De som inte är det, eller är butiksägare tycker snarare tvärtom. Enligt dem är det farlig och osäkert och mångkulturaliteten är den största orsaken till det. Vår slutsats blir således att det finns två sidor av Möllan, den positiva och den negativa.

Av: Anna, Sara, Mariam och Natalie

Projekt Möllan våren 2014

Möllevången som en sociologisk plats: Från industrialism till prekariatet

De flesta platser må vara spännande för den sociologiskt nyfikna. Möllevången i Malmö är nog lättare att sälja in de flesta platser, det var åtminstone vad som slog mig när jag satt och fikade på det bohemiska Café Simpan förra sommaren och iakttog flyers, klotter, stammisar, hipsters, barnfamiljer, vänsterproggare och hippies. För att på gatan utanför mötas av en handel från världens alla hörn i en stadsdel där både industrialismen och parallellt med den arbetarrörelsen har sin tidigaste historia. Idag hittar vi på Möllan ett sprudlande kultur- och partyliv, mycket social- och politisk aktivism, men också baksidor som kriminalitet och barnfattigdom. Det är också en stadsdel där samhällets förändringar syns mest tydligt. Här finns utan tvekan både migrantarbetare som arbetar bortom alla kollektivavtal och lagar, men också en ung högutbildad medelklass som inte heller är fast förankrade på arbetsmarknaden, det ekonomiprofessorn Guy Standing kallar den nya klassen – prekariatet. Sen nittiotalet har det talas om en gentrifiering av Möllan, visst finns det tendenser som att område är hippt, med nya restauranger, caféer och barer, samtidigt som något medelklassområde är det inte. Eller som Linda Stark i artikeln ”allt nazisterna hatar finns på möllan” skrev efter mordförsöken på Möllan 8e mars. Här är den tredje utlovade utförliga uppgiften

Projekt Möllan – en sociologisk fält studie, en blogg och en presentation

Med detta i bakhuvudet insåg jag att detta måste  jag göra något med i sociologikursen och mycket riktigt i veckan starta vi upp ”projekt möllan” för andra gången med två gästföreläsningar på torsdag. Det blir etnologen Elisabeth Högdahl som skrivit avhandlingen ”att göra gata” och sociologen Erik Hannerz som skrivit sin avhandling om punk. Alla elever hela fyra klasser ska efter påsk göra fältobservationer och intervjuer som ska publicera som sociologiska reportage på denna blogg. Därefter ska de göra en sociologisk analys utifrån olika teman som exempelvis  en kulturell, historisk, farlig eller politisk plats.

Så här presenterade vi uppgiften förra året

Instruktioner för fältstudien Möllevången

Ni ska under april göra en sociologisk studie kring stadsdelen Möllevången i Malmö. Ni arbeta i grupper på 3 – 4 deltagare.  Ni ska fördjupa er i olika dimensioner av livet i stadsdelen och hur den upplevs av de som bor där.

Det ni ska göra:

  1. Fältobservation på Möllevången: Observera, fota och intervjua på Möllevången under en gemensam exkursion. (se vidare Matriskarta och instruktioner obs förra året). Måndagen 28/4
  2. Reportage som bloggposter: Publicera era bilder, intervjuer och observationer som kortare texter. Ni kan välja om ni vill göra flera korta bloggposter eller en längre sammanhängande artikel. Praktiskt: Publicera bilder och bifoga texter i vår FB-grupp. Sen tagga och publicera er lärare den på bloggen. När: Publicera efter hand
  3. Redovisning/analys: Gör en sociologisk analys på ett tema som har med sociologi och Möllevången och göra. Här kan ni använda begrepp och teorier som ni lärt er under kursen för att fördjupa er förståelse. Stirra er inte blint på endast era fältobservationer utan använd allt material, statistik, artiklar och annat material. (se i matrisen och förslag på teman).
  4. Individuell redovisning på kommunikationskursen:

Intryck från Möllan

Klotter på husväggarna, förstörda bilar och krossade glasrutor talade om för oss att vi anlänt till Möllan. Många uppmärksammade vår närvaro och vi kunde urskilja en stor kontrast mellan eleverna på Katedralskolan och folket på Möllan. Majoriteten av dem som befann sig på och runt om torget hade utländsk bakgrund. Efter att ha blivit bjudna på frukt av torghandlarna och fått höra allt om deras partynatt kvällen innan begav vi oss till välbekanta Netto. Där intervjuade vi en svensk tjej i 25-års ålder som stod i kassan. Hon uppmärksammade att hon inte bodde på Möllevången och sade uttryckligen såhär ”Nej, jag bor VERKLIGEN inte här”. Hon hade arbetat på Netto i cirka ett år och hade varit med om både snatteri och hot. Trots detta kände hon ingen större otrygghet, då hon endast arbetade på dagtid. Däremot upplever hon att många är nervösa över den rådande kriminaliteten och att det pratas mycket om det.

Några affärer bortom Netto låg ett litet skrädderi i det så kallade Möllanhuset. Den 50-årige manliga ägaren med utländsk bakgrund hade bott på Möllan i några år. Han poängterade att flickor absolut inte kunde gå själva på kvällen utan att bli offer för kriminaliteten. Med tanke på den höga kriminaliteten han upplevde så kände han sig otrygg. Han berättar att han hade varit med om många incidenter där både droghandel, misshandel och snatteri varit involverat. Han förklarar den höga kriminaliteten som en följd av arbetslöshet, ekonomiska – och sociala problem. Främst ungdomar ser droghandel som en lösning till snabba och enkla pengar. Detta leder dock in ungdomarna i fel umgängeskretsar. En annan anledning säger han kan vara den minskade frekvensen av poliser och väktare.

På vägen tillbaka mot Möllevångstorget mötte vi en kvinnlig parkeringsvakt i medelåldern. Precis som kvinnan på Netto kände hon sig ganska trygg då även hon endast arbetade på dagtid. Hon ansåg inte att media överdriver då kriminaliteten faktiskt är hög i området. Även de mindre regelbrotten så som fortkörning, klotter och skadegörelse är vanliga och människorna tar lätt på reglerna. Hon beskriver människorna på Möllan som folk med olika etniciteter men, vi citerar ”Här bor inte precis några Svensson/ Nilsson/ Persson familjer”.

Alla vi intervjuade var överens om att det finns färre poliser och väktare på Möllevången idag än förr, vilket kan tänkas vara en orsak till den höga kriminaliteten, och även att brotten ofta begås av zigenare och ungdomar.

XOXO Louise, Lina och Erica.

Gentrifiering

Vi intervjuade fyra olika personer som befann sig på Möllan. Tre personer i butiker och en ute på gatan.

En kvinna som jobbade på Sibylla, cirka 40 år. Hon hade jobbat från och till sedan -89, och därigenom sett stora förändringar. Dessa förändringar hade skett mestadels i det faktum att utbudet hade ökat i form av nya restauranger enligt henne. Men de enda stora kedjorna är faktiskt Sibylla och Subway, och enligt vår uppfattning så verkade inte gå särskilt bra för någon av de, åtminstone inte under den tid vi spenderade där. Utbudet varierade också något väldigt enligt henne, det fanns ingen speciell genre av restauranger, utan det är väldigt mångkulturellt. En sak som skiljer Möllevångstorget från resten av Malmö är torghandeln och dess utbud, den finns ingenstans annars.

Efter detta intervjuade vi två kvinnor som jobbade på Möllans Ost, som var ungefär tjugofem år båda två. Deras uppfattning var att det växer mycket och att kommer nya produkter, och att det finns ett väldigt stort utbud av utländska butiker, t.ex. mycket thai- och kebabställen. De affärer som de uppfattade hade varit där längst och överlevt alla förändringar var bara ICA och Maskot (restaurang).

Nästa person vi intervjuade jobbat på kommunen med att bevilja olika butikers önskningar om att sälja sina varor utanför sina butiker. Hon hade inte jobbat där särskilt länge, men med tanke på hennes arbete har hon nog ändå fått en ganska stor inblick över förändringar kring Möllan. En förändring som hon hade märkt var att fler och fler butiker just vill detta, att sälja sina varor utanför butikerna, vilket kan tyda på att inte bara utbudet av butiker ökar, utan också utbudet i butikerna. Övriga uppfattningar hon hade var att det var väldigt mångkulturellt och att alla samsades, hon tyckte att det rådde en ömsesidig respekt och att det var en dynamisk plats. Sedan kan man ju spekulera om det alltid har varit såhär eller om det har kommit på senare tid i takt med att utbudet har ökat.

Våra egna uppfattningar bekräftades i princip av resultatet av våra intervjuer. Efter alla intervjuer gick vi också runt för att ta reda på om den gemensamma nämnaren i intervjuerna stämde, det vill säga att Möllan är väldigt mångkulturellt, och att ett ständigt flöde av unika butiker samt restauranger tillkommer successivt. Vi kommer att bifoga ett antal bilder som bevisar detta, på en massa olika butiker alt. restauranger från lika många länder.

Politisk runda på Möllan

Lina Dahlqvist, Felicia Olsson, Filippa Börjeson, Emma Jansson, Julia Lilja

Möllevångsprojektet – sammanfattning av observationen

Vi undersökte den politiska aktiviteten och den politiska färgen på Möllevångstorget och gatorna runt omkring. Först gick vi runt och kollade om det fanns några affischer som kunde ge oss ledtrådar inom ämnet. Vi hittade många ledtrådar och fick intrycket av att det var många som var politisk aktiva. Det fanns väldigt många affischer som var uppsatta lite här och var som till exempel på elskåp, fönster och plakat. Det fanns även många klistermärken på varje stuprör och lyktstolpe som vi gick förbi. Vi intervjuade även olika människor om hur de upplevde den politiska andan vid Möllan, varav två inte förstod vad vi sa. Våra frågor såg ut såhär:
1. Vilken typ av människor bor på Möllan?
Person 1, som stod och sålde blommor på torget i ca 40-50 års ålder, svarade att det var främst yngre som bodde på Möllan. Ca 20 % yngre och 80 % invandrare.
Person 2, som vi intervjuade när han gick över Möllevångstorget. Han var ca 25 år gammal och svarade att det var mycket yngre (studenter) och några barnfamiljer som bodde på Möllan.
Person 3, som jobbade i kassan på Chokladfabrikens café. Hon var ungefär 45-50 år gammal och bodde inte själv på Möllan och var tvungen att ta hjälp av två andra som jobbade där för att kunna svar på frågorna. Hon svarade att det var yngre, 25-30 år mest som bodde på Möllan.
2. Hur tror ni att de flesta röstar?
Person 1 trodde att det fanns mest vänsterfolk och därmed fick Vänsterpartiet många röster. Han avslutade med att säga att han själv var sverigedemokrat. Men vi vet inte om han var sarkastisk eller inte.
Person 2 svarade att det var rött. Alltså vänster och några från Socialdemokraterna.
Person 2 svarade att det var mest rött i frågan.
3. Finns det många politiskt aktiva?
Person 1 svarade att det fanns många politiskt aktiva och många demonstrationer.
Person 2 svarade att det fanns många politiskt aktiva och att han själv ibland brukade gå med i vissa demonstrationer och att det ständigt sattes upp olika planscher.
Person 3 svarade att det fanns mycket demonstrationer som antingen utgick eller slutade på Möllevångstorget.