En analys om kulturell pluralism och integration på Möllevången

Möllevången – ett mångkulturellt område

Vi möttes av en kulturkrock så fort vi gick över det övergångsställe som leder in till Möllevångstorget och skiljer av Möllevången från det mer vardagliga Malmö som vi är vana vid att se så möttes vi av en kulturkrock. Det var en kulturkrock som vi underskattat lite grann. Vi la direkt märke till att det pratades olika främmande språk, det var en speciell stämning mellan människorna på torget som gjorde att vi kände oss som turister och sist men inte minst så såg vi att där var skyltdockor med slöjor i skyltfönster.

Marknaden

När vi rörde oss runt på Möllevången så var marknaden på torget i full gång. Det var ett myller av ljud och inte den vanliga samtalstonen som de hade utan det var höga röster som ekade mellan marknadsstånden  samt stora handrörelser och gester. Det ingav ett intryck av självsäkerhet och trygghet, det märktes att personerna på torget kände varandra och brukade vara där ofta. Stat 1Tabellen visar hur många  av invånarna i Möllevången som har en utländsk bakgrund ”med båda föräldrarna födda i utlandet”. Vilket förklarar en del av den språkliga kulturkrocken som vi stötte på.

Marknaden på Möllevångstorget lockar människor från andra stadsdelar i Malmö också. Malmö är en stad med invånare från många olika länder och kulturer. Möllevången erbjuder ett flertal affärer med mat från andra länder, kanske rentav traditionella maträtter från mångas hemländer. Detta gör att Möllevången blir en social samlingsplats för många människor. De personer som vi såg under vårt besök på Möllevången och de olika språk vi hörde behöver alltså inte vara människor som bor på Möllevången utan på andra ställen i Malmö. Möllevången uppfyller en efterfrågan och ett behov som finns i Malmö och kanske i småorter runtomkring.

Kontraster till Lund

I Lund som är en studentstad skulle kanske ett torg liknande Möllevången inte ha lika stort inflytande och vara lika populärt som Möllevången i Malmö. Detta eftersom Lund är känt för att vara just en studentstad medan lite drygt hälften av Malmös befolkning år 2013 bestod av utländska medborgare, vilket tabellen till höger visar. Stat

Lund hade för under våren 2015 en internationell matmarknad som var väldigt populär. I Lund var matmarknaden ett stort evenemang som det var mycket reklam för och marknaden varade endast i några dagar. I Malmö å andra sidan så är Möllevångstorget en motsvarighet men skillnaden är att marknaden på Möllevångstorget inte behöver en massa reklam. Den finns alltid där och det finns även en stor efterfrågan på de varor som säljs där, en efterfrågan som inte finns i Lund. Det är precis det som gör Möllevången så speciellt, det är en samling av olika länders kulturer på samma ställe och det uppskattas av invånarna.

Slöjorna i skyltfönstret var också något vi inte sett i Lund. Det var ingen av oss som hade sett reklam för slöjor i skyltfönster tidigare. Den annorlunda reklamen är ett ytterligare exempel på hur utbudet på Möllevången skiljer sig lite från affärer på andra centrala shoppingcenter i Lund och andra städer.

Integration och kulturell pluralism

Möllevången är ett lyckat exempel på integration, det vill säga att olika kulturer i det här fallet knyts tillsammans. Invandrare tar del utav det svenska samhället och lär sig av det samtidigt som de har kvar sin egen kultur och sina egna traditioner. På samma sätt lär sig svenskar mer om andra länders levnadssätt och på så sätt utvecklas samhället.

I ett land med invandring är det lätt att en motsats till detta uppstår. Det vill säga en segration. Segration kan innebära boendesegration, vilket är mest intressant i detta sammanhanget. Vid en boendesegration lever ofta etniska grupper tillammans i samma område och avskilt från omvärlden. För ett bra och enat samhälle är segration såklart något vi vill undvika, det man strävar efter är integration. Det vill säga strävan efter ett mångkulturellt samhälle.

När man pratar om människor som kommer till nya länder och integration tittar man från ett sociologiskt perspektiv på tre olika modeller.

  1. Den första modellen är assimilering, genom den modellen är grundtanken att invandrarna ska ge upp sin ursprungskultur och helt enkelt anpassa sig till den nya kulturen som samhället styrs av.  Detta innebär att invandrarna ska ändra klädstil, språk och livsstilar  för att kunna vara en del av  samhället
  2. En annan modell man pratar om är kulturell smältdegel där man istället för att sätta krav på att invandraren, anser att kultur är och kommer alltid vara något föränderligt och är därför öppen för at ta del av de nya invånarnas kultur. Enligt smältdegel modellen är grundtanken att invandrare likt om infödda ska kunna anpassa sig till varandra och smälta samman.
  3. Den sista modellen kallas för kulturell pluralism. Inom denna modellen råder tankarna om att ett samhälle måste acceptera och tolerera att grupper lever inom olika kulturer. Man vill att alla grupper ska ha samma rättigheter och status även om de lever kulturellt parallellt med varandra.

Vi kan konstatera att det på Möllan inte råder något assimilering. På gatorna såldes all möjlig slags mat, allt från Falafel till Asiatiskt och vi stötte även på, som tidigare nämnts, en affär som sålde slöjor. Det var tydligt att de på Möllan uppmuntrades med skillnader och mångkultur. Vi anser att det på Möllan går efter en kulturell pluralism. Det kändes som att Möllan ville lyfta fram alla kulturer. Man såg hur skillnader uppmuntrades när man gick på gatorna och passerade flertal livsaffärer från olika kulturer och läste massvis med skyltar på olika språk. Många drar sig till Möllan just pågrund av handel och sociala sammanband. Det är en plats där man framförallt, lätt kan få tag på vad man enligt sin kultur efterfrågar..

Men betyder integration bara något bra eller för det nackdelar med det också? Vi tror att med gott kommer även ont. Det handlar om att komma överens och accepter varandra vilket kan vara svårt med tanke på att det finns olika starka normer inom olika kulturer. Därför kan det ske en kulturkrock. Detta innebär att värderingar, normer och attityder i olika kulturer kolliderar. Det är ingen hemlighet att Möllan även har en kriminell sida. En faktor kan vara just mångkulturen. Vi tror dock att mycket av detta kriminella kommer utifrån då många väljer att dra sig till Möllan. Även om Möllan som ett samhälle fungerar bra finns det alltid människor utanför som inte är vana vid samma acceptans och tolerans. Därför kan detta leda till att problem uppstår.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är vår slutsats att på Möllan, möter servicen verkligen efterfrågan.

Det finns ett stort utbud av de varor människor förväntar sig fina, det är egentligen en väldigt fin grej det där. När man plockar med sig saker, varor, traditioner och matvanor från andra kulturer. Det ger en, en helt annan slags inblick på olika kulturer och land. Något åtminstone dom flesta kan likna sig vid är nog det faktum att när man åker på semester i utlandet, blir det oftast charter, billigt och bra och allt för ofta all inclusive. Visst det är fullt förståligt, men man får inte samma chans att ”lära” känna landet och dess kultur på samma sätt, kanske är Möllan en plats som kan väcka detta intresse? Vem vet, kanske smakar du nåt nytt och upptäcker plötsligt dig själv helt fascinerad av en annan kultur eller dylikt. Många som bosätter sig i området kanske inte alltid har kommit dit av ren fri vilja, pågrund av den varierande barkgrund historia människorna där har, är chansen stor att åtminstone några kommit dit i flykt, från krig och annat elände. Det kan ge dom en chans att känna gemenskap och komma ihåg det fina i det en gång varit deras hem. Att besöka Möllevången är som att komma till en annan värld. Som besökare får man en inblick i olika kulturer och länder. Möllan kan vara en plats som man kan besöka om man inte har möjlighet at resa utomlands men ändå vill få en inblick i andra länders kulturer.

 Johanna Åkesson,

Fredrika Nordhöj och

Linnéa Engström

Annonser

Att förstå brottsutvecklingen på Möllevången

Medierapportering från skottlossningarnas Möllevången

Av: Jack Hedetoft S2a

  ”För några år sedan rankades Kristianstadsgatan som Sveriges farligaste gata. Två nattliga skottlossningar under en kort period räckte för förstaplatsen.

-Jag hörde inte ens skotten, trots att båda föll knappt ett falafelkast från min port kanske för att jag sov med öronproppar för att slippa fylleskrålen och gycklarvänsterns trummor.” Källa: http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/dygnet-runt/farliga-farliga-mollan/)

Citaten ovan är taget ifrån en artikel där en man beskriver sin uppfattning av en av många skottlossningar som skedde runt Möllevångstorget i mitten på 2000-talet. Jag tog med detta citatet eftersom det sammanfattar bilden av Möllevångstorgets nattliv och kriminalitet på ett smått briljant och humoristiskt sätt. Om vi då börjar med den ”direkta” kriminaliteten som i detta fallet är en skottlossning kan vi ju börja med att titta på ett par utvalda skottlossningar:

 

  1. September 2007: En man skjuts i huvudet när han sitter på uteserveringen på restaurang Claesgatan.
  2. Mars 2007: En man skjuts i låret utanför en svartklubb på Södra Skolgatan. Den skjutne är så rädd för gärningsmannen att han håller sig undan i fem dygn innan han söker sjukhusvård.
  3. Januari 2007: Två män skadas vid en skottlossning inne på en svartklubb på Ahlmansgatan. Ett vittne hävdar att pistolmannen ville hämnas för en knivskärning som hade inträffat nära Möllevångstorget tidigare under kvällen.
  4. Mars 2006: Skottlossning mitt i torghandeln. En 56-årig man drar fram en grovkalibrig automatpistol och skjuter en 30-årig släkting med fem skott. Mordförsöket skedde på Möllevångstorget en lördag vid lunchtid.
  5. Februari 2005: En 20-årig man skjuts med flera skott i benet när han sitter i en bil på Simrishamnsgatan.
  6. December 2004: En känd gangster skjuts ihjäl på öppen gata vid Falsterboplan, som också kallas Jesusparken. Mannen hade tidigare överlevt ett mordförsök utanför Konsumbutiken på Nobeltorget.
  7. December 2003: Skottlossning utanför matbutik på Möllevångsgatan som rånas av flera beväpnade och maskerade män.
  8. December 2003: Någon skjuter rakt in genom skyltfönstret till bokhandeln Röda Stjärnan på Ystadsgatan. Bokhandeln, som också är partilokal för Kommunistiska partiet, hade också beskjutits två veckor tidigare.
  9. Juli 2003: Två män börjar slåss i gatukorsningen Ahlmans-gatan/Claesgatan. Flera åskådare försöker avstyra bråket. Då tar en av slagskämparna fram ett hagel-gevär och skjuter upp i luften.
  10. November 2002: En 17-åring skjuter ihjäl sin styvfar intill hans taxibil vid Södervärnsgatans vändplats. Styvfadern hade tidigare förgripit sig sexuellt på 17-åringen och misshandlat hans mamma.
  11. Oktober 2002: En vit bil stannar till utanför restaurang Nyhavn på Möllevångstorget, och någon skjuter minst ett skott genom restaurangens fönster. En 47-årig man frias för skottet, men döms till sex månaders fängelse för att han tidigare samma dag hade hotat Nyhavns ägare med en stilett.

 

(http://www.sydsvenskan.se/malmo/skottlossning-vid-mollan-de-senaste-fem-aren/)

Möllevången(södra innerstaden) i topp i statistiken över anmälda brott

Det som är intressant i detta fallet är att fastän dessa skottlossningar ägde rum för relativt många år sedan verkar det inte som att Möllevången har fått något uppsving vad gäller minskad kriminalitet i alla fall inte så sent som 2010 vilket kan avläsas i tabellen nedan.

Jack 1

tabell som visar utsatta områden i Sverige där flest brott anmäls årligen

 

kÄLLA: http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0001_2011K03_TI_08_A05TI1103.pdf)

Möllevångens ett område i förändring och hur det hänger samman med brottslighet

Men fastän Möllan har så hög brottsstatistik känner ju inte många av de som bor där rädda för att bo kvar eller rädda att vistas på Möllan. Varför? Jag tror att en av anledningarna och svaren finns i detta citatet:

 ”För det är just det som gör Möllevången till en trygg stadsdel. Det är alltid, under alla timmar på dygnet, en mängd folk och fä i omlopp. En hel del poliser också, för den delen. Jag är inte rädd för att röra mig ute på Möllan. Då finns det andra områden i Malmö som känns betydligt farligare. Som ett folktomt Gustaf Adolfs torg mitt i natten. Snacka om ruggigt ställe.”

Att det är en massa folk under dygnets alla timmar på Möllan tror jag både bidrar till trygghet men det är nog också en anledning att kriminaliteten ökar. En annan faktor som också ökar kriminaliteten är att många unga människor bor på Möllan och där det finns unga människor finns det fest. Där det finns fest och liv ökar brottsstatistiken med hjälp av droger, slagsmål och diverse andra faktorer. För att förstå varför unga flyttar till Möllan ska jag försöka förklara det med hjälp av gentrifiering.

gentrifiering, social förändringsprocess som består i att individer med hög socioekonomisk status flyttar till stadsdelar som traditionellt har dominerats av individer ur lägre sociala klasser eller från etniska minoriteter.” http://www.ne.se”

För att se gentrifieringen på Möllan får vi först titta på skillnaderna på då och nu. De största skillnaderna på Möllevången nu jämfört med tidigare är att:

Jack2

I tabellerna ser vi att en väldigt stor del av de som bor på Möllan är yngre människor 00-tal

jack90När det gäller husen finns det fler seriösa eller åtminstone hyggligt seriösa fastighetsägare. De allra senaste åren har trenden på Möllevången följt trenden i Malmö och storstäder i övrigt; det har skett en omvandling av hyresfastigheter till bostadsrätter. Den största synliga skillnaden i Möllevångens gatubild nu jämfört med 90-talet är att antalet unga totalt dominerar stadslivet.

När mäklarna marknadsför bostadsrätter på Möllevången är det uppenbart att de vänder sig till en förhållandevis ung målgrupp som uppskattar att ta för sig av stadens utbud av nöjen och restauranger. Grundprincipen i gentrifiering säger att först kommer kulturfolket och sen kommer studenterna.

 

För att ge en lite klarare bild på hur Möllan har gått igenom en förändring vad gäller kriminalitet citerar jag Jörgen Hansen ur hans bok ”Baksmälla” från 1990 som är en verklighetsbaserad deckare som handlar om dåtidens Möllan.

Varje storstad har stadsdelar där köpare kan få sina behov tillfredsställda, oavsett om det är knark, sex, sprit eller något annat som samhället inte anser lämpligt… I Köpenhamn är det Vesterbro, i Hamburg St Pauli, i New York halva stan. Malmö är en liten stad i landet med många poliser. Här är miljön diskretare men den finns. Man kan fråga vilken Malmöbo som helst var man kan få tag på amfetamin, heroin, horor, småpojkar, illegalt spel eller vapen och han pekar ut riktningen.”

 Dagens Möllan har några av dessa dragen kvar. Då tänker jag främst på spriten och knarket, det andra har jag inte hittat någon fakta på och har väldigt svårt att se att det skulle existera i någon ovanlig utsträckning på Möllan idag.

I min fältobservation frågade jag människor som bodde på Möllan ifall de kände sig skrämda av kriminaliteten på Möllan. Nästan alla svar fick slutsatsen att ifall man inte letade efter kriminalitet hittade man inte den heller.

Slutsats: trots höga brottslighet så ökar områdets status

Utifrån denna informationen kan man dra slutsatsen att Möllan är en plats där kriminalitet finns i en stor utsträckning men det påverkar inte merparten av människorna som bor där eftersom de inte är inblandade i den kriminella världen. Den mesta kriminaliteten grundar sig i att Möllan är ett fest centrum vilket leder till att drogförsäljningen ökar i området. Möllan är ett festcentrum eftersom där bor så många unga människor där. Gentrifieringen på Möllan har lett till att många unga människor ser det som en bra plats att flytta till därmed får stadsdelen får ett ”uppsving” vad gäller status och attraktionskraft.

 

 

Möllan bakom mediebilden

Den 17 april 2015 besökte vi – Kristina, Ulrika och Alexsandra – Möllevången för att undersöka lite mer om huruvida Möllan verkligen är den kriminella plats som media framställer den som.

Varken Kristina eller Alexsandra hade varit där innan, vilket gjorde att de förväntade sig platsen så som media framställde den som. Vi trodde att vi snabbt skulle se krossade fönster och avgränsade områden, men så fort som vi satte vår fot på Möllan märke vi att detta inte var fallet. Istället möttes vi av en fantastisk atmosfär, med skyltar på olika språk och torghandlare som erbjöd oss gratis vattenmelon. Vi fick därför snabbt känslan av att vara utomlands. Men detta var inte semester och det var dags att sätta igång med intervjuerna.

Med bultande hjärtan gick vi först fram till två svenska damer, i 70-års åldern, som just kommit ut från affären ”Möllans ost”. Efter lite småprat fick vi reda på att de inte bodde på Möllan, men att de brukade komma dit för små utflykter eftersom de trivdes oerhört bra. När vi frågade om de höll med medias representation av platsen och om de kände sig otrygga någonstans försvarade de snabbt området.

– ”Media ger en snevriden bild av Möllan, som egentligen inte e farligare än nåt annat ställe”

Detta svaret, att Möllan var en trygg plats, fick vi av ett antal andra svenskar också. Ett svenskt par i 20-års åldern, som bodde i området, berättade dock om att de flesta områdena i Malmö var säkra men att det fanns ställen, t.ex. Rasumusgatan, som de inte skulle våga gå till om kvällarna. Kvinnan berättade att hon för ett tag sen nästan trampat på en granat och att hennes systers pojkvän hade blivit knivhotad när han varit påväg hem från en fest. Paret kände sig dock säkra på Möllan och menade att mycket av kriminaliteten berodde på klasskillnader.

Efter att ha frågat ett antal svenskar blev vår undersökning därför lite mer nyanserad först när vi började prata med två utländska män i 30-års åldern. När vi, på engelska, frågade männen om de såg Möllan som en säker plats svarade den ena mannen med en krasslig engelska:
”For us – it’s safe. We come from Afghanistan, this is much better than boom boom there.”

Vi fortsatte konversationen och fick reda på att de bott här i 2 år och att de inte alls upplever staden som kriminell eller läskig. Därför blev vi senare väldigt chockade när den andra, lite blygare, mannen formade handen som en pistol och leendes sa att han sett någon bli skjuten och mördad för bara någon månad sedan. De började därefter skratta åt vår reaktion och upprepade ännu en gång att de verkligen ser området som säkert.

En stund senare såg vi en tiggare i 20-års åldern som vi, efter en lång stunds överläggande, gick fram till för att fråga om han kanske sett något som andra inte lägger märke till. Mannen kunde dock inte engelska, men det visade sig snabbt att han kunde ungerska – ett språk som även Kristina behärskar. Tiggaren berättade för Kristina att han varit på Möllan i endast en månad och att han trivdes väldigt bra. Han hade varken känt sig kränkt eller hotad av andra, utan bara ignorerad. På nätterna, när han sov ute, hade han inte heller observerat något kriminellt. Kristina sade sedan, efter en stunds konversation, adjö och gav pengar som tack. Så fort vi gick därifrån hände dock något som vi aldrig hade förväntat oss.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ett oväntat jobberbjudande

En utländsk man i övre 20-års åldern kom skrikandes fram till oss på en cykel och sa med hyfsad bra engelska:

– ”I don’t have money for food, I sleep on parking distict”.

Vi blev först chockade av att det faktiskt var någon som kom fram till oss denna gången, men insåg snabbt att mannen måste sett Kristina ta upp plånboken när hon gav pengar till tiggaren. Vi sa därför att vi gärna ger lite pengar om han svarar på ett par frågor och på så sätt började vår konversation. Mannen, som hette Louis, hade befunnit sig på Möllan i några månader och sa att våld var väldigt frekvent förekommande och att han dagligen såg kriminella handlingar ske. Vi blev genast intresserade och fick sedan reda på att han faktiskt hade ett jobb som visade sig vara svartarbete, som han verkade tro vi var intresserade av. Han busvisslade nämligen och inom loppet av några sekunder hade ännu en man cyklat fram till oss, räckte ut handen och presenterade sig som Dávid. Han frågade därefter Kristina om hon var intresserad av ett jobb och erbjöd sig sitt mobilnummer flera gånger, även fast Kristina bestämt redan hade sagt att hon hade ett jobb.

– ” But this is for us”, sade Louis.

Efter ett väldigt intressant samtal sa vi adjö och bestämde oss för att det var dags att gå hemåt.
17 april 2015 blev alltså en väldigt intressant och lärorik dag för oss, med många nya erfarenheter. Men huruvida Möllan verkligen är farlig upptäckte vi var en svårare fråga att svara på än vad vi trodde. Är Möllan den farliga plats som media framställer den som? Vårt svar, utifrån det vi hörde, är att det dels beror på vem man är, vilka områden man vistas i och på att man möjligen är på fel plats vid fel tillfälle; brott kan självklart ske överallt.

Alexsandra Garpenhall, Kristina Csepregi och Ulrika Fridqvist

Brottsplats: Möllevången

I vårsolen på möllan – mötet med vänsterpolitik, arbetarsymbolik och en globaliserad mångkultur

En typisk svensk vårsol värmer våra ansikten när vi promenerar mot tågstationen i Lund för att ta
oss till Malmö och närmare bestämt Möllevångstorget. Möllevångstorget är ingen ny plats för mig,
jag har varit där många gånger innan men då har det varit för att antingen köpa någon exotisk frukt
på torghandeln eller ta en kall öl på någon av uteserveringarna med bekanta. Nu ska jag dit av en
helt annan a11174954_912248532151089_6499016810048746132_nnledning, jag ska nämligen försöka ta reda på graden av kriminalitet på Möllan och om människorna där upplever Möllan som en osäker plats att vistas på.
Tåget rullar nu in på den relativt nybyggda stationen vid Triangeln.

Jag åker upp för rulltrapporna som leder oss upp vid tandvårdshögskolan, det första jag ser när jag kommer ut ur perrong områdetär en stor skylt (se nedan). Denna skylt som är någon slags reklam för ett torgmöte som vänsterpartiet ska hålla. Jag har innan hört att det var många procent på Möllevångstorget som
röstade på vänsterpartiet i det senaste valet och utan att ens befinna mig på Möllan får jag signaler av att detta kan stämma.

Jag beger mig sedan mot Möllan. Det första jag ser är en torghandel och den välkändabronsbeklädda statyn Arbetets ära av Axel Ebbe. Det blir en häftig

hämta (3)kontrast då statyn skildrar den gamla svenska arbetarmentaliteten medan torghandeln som sker omkring statyn snarare skildrar
dagens globalisering och mångkultur.

Undersökningen – hur tryggt är det på Möllevången

Men om man nu ska hålla sig till själva undersökningen så började jag att fråga en en kvinna i 30 års åldern som var ute och gick med sina två barn över torget vad hon hade för tankar om kriminaliteten på och runt Möllevångstorget hon svarade:

”Det är klart det finns kriminalitet på framförallt droghandel, från vad jag hört av kompisar, men det är inget jag märkt av. Det kan jubero på att jag har små barn och sällan är ute senare än kl 9 på kvällen”.

Jag begav mig sedan emot folkets-park. På vägen dit gick jag verkligen och njöt, solen lyste och
jag gillade verkligen stämningen på Möllan. Det kändes nästan som om man var utomlands med
en massa små butiker som sålde allt möjligt krims-krams, skyltar som var skrivna på andra språk
än Svenska och nästan alla människor verkade glada.

När jag kom fram till stadsparken såg jag en man
i 60-års åldern som satt på en bänk framför dammen. Jag gick fram till honom och frågade samma fråga som jag ställt till kvinnan med barnen innan. Han svarade:

”Jag har bott i många länder i mitt liv däribland Brasilien men den enda platsen jag blivit rånad på är
Möllevången och dessutom två gånger. Så ja, där finns absolut kriminalitet på Möllevångstorget
men inte på dagarna. Då är Möllan en underbar plats att vara på där många kulturer möts och tillsammans bildar en underbar atmosfär från  hela världen”.

När jag är påväg ifrån folkets-park ser jag en grupp människor som ser ut att härstämma ifrån
minst 3 olika ställen i världen; Asien, mellanöstern och Europa. Jag går fram till gruppen och frågar
vad dem tycker är det bästa och det sämsta med Möllan. De är alla eniga om tre saker. För det
första säger dem att det är bra med torghandeln på dagen eftersom man då kan få tag på
grönsaker och frukter som man inte kan få tag någon annanstans i Sverige. För det andra tycker
dem att det är negativt att man som nyinflyttad i Sverige kan få det svårt att komma in i den
svenska kulturen om man bor på Möllan eftersom att Möllan är som en mix av så många olika
kulturer från hela världen. Den tredje saken är att det inte är lika säkert på dagen som på natten på
Möllan. Två av personerna har flertalet gånger sett både misshandel, drogförsäljning och annan
kriminell verksamhet runt Möllan på natten. De tror att det beror på att det finns många personer
runt Möllan antingen behöver pengar eller vill ha droger när de är ute på krogen på natten.
Molnen börjar nu att dra ihop sig på himlen och det känns som att det är dags att bege sig hemåt.
Jag har som sagt varit på Möllevången innan och jag tycker att det är en fantastisk stadsdel men
jag tror som sagt att där också existerar en hel del kriminalitet. Men det är absolut ingen farligare
plats än någon annan liknande stadsdel i andra städer. Folket som bor där såg också ut att leva i
harmoni oavsett vilken del av världen man härstammar ifrån vilket för mig är något väldigt positivt
för det verkar inte existera någon slags rivalitet mellan folk från olika länder vilket kan leda till
kriminalitet. Men för att sammanfatta min upplevelse av Möllan med ett ord skulle jag säga;
Fantastisk!

Jack Hedetoft

Möllan som ett politisk centrum

Möllan – Malmös politiska centrum

En solig dag i April hade vi fått uppgiften att göra en fältobservation i området Möllevången i Malmö. Sekunden vi sätter vår fot på Möllevången känns det som vi lämnat Sverige och Malmö för att stiga in i en mångkulturell bubbla där politiken spirar och det trevligt nog bjuds på vattenmelon. Det första vi ser är en stor vägg med klotter och politiska flyers. Vart vi än går på Möllevången under hela vår vistelse ser vi alltid spår av politiska budskap. Vad man inte får glömma är det stora Möllevångstorget med den exotiska torghandeln och de utbredda fruktstånden.

11037813_816647335057208_6439685616853903956_nDär vi står på torget söker våra ögon efter politiska affischer och olika slags människor som vi kan intervjua. Vi kan inte undgå att känna oss lite malplacé i telefonkiosken där vi överväger vårt nästa drag. Uppgiften vi har framför oss gör att vi inte känner oss ett med torget. Myllret av människor som rör sig åt olika håll med lugna men bestämda steg är en vanlig fredagseftermiddag på Möllevången.

Som en plats för många politiska manifestationer speglar Möllevången, även i vardagen, hur politiken är konstant närvarande i området. Den 8 mars gick en feministisk manifestation genom Malmö, från Gustav Adolfs Torg till slutdestinationen Möllevångstorget. Endast ett av de högerpolitiska partierna deltog i marschen. Den leddes av Vänsterpartiet, men även Miljöpartiet, Feministiskt Initiativ och Socialdemokraterna deltog. Sist gick Folkpartiet. Detta är ett tydligt exempel för det politiska engagemanget som finns i Möllevångsområdet. Före vår fältobservation kollar vi valresultaten för området, som visar en tydlig majoritet röster på Socialdemokraterna, Feministiskt Initiativ, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Valresultaten speglas tydligt i vad vi ser på torget och längs gatorna i form av affischer, posters, klotter, etc.

Skärmklipp 2015-04-24 12.42.34

På många affischer såg vi uppmaningar och slogans för olika saker som partierna vill åstadkomma. Många av dem innehöll också information om olika slags möten och evenemang som skulle ta plats i närheten. De flesta affischer och flyers var sönderrivna och de som inte var det var ganska nyligen uppsatta. En affisch vi såg överallt och som inte hade hunnit förstöras var Vänsterpartiets evenemangsaffisch om en demonstration den 1 maj, med slogan ”Rätt till arbete – tid att leva”.

Ett konkret exempel på det politiska engagemanget i området var ett lokalt café vår lärare Magister Larsson tipsade om. Särskilt toaletten som enligt vad ni ser på bilderna är fylld med politiska stickers.

Detta bildspel kräver JavaScript.

De vi intervjuat som bor i området vittnar om mycket politisk aktivitet i form av manifestationer och demonstrationer, och även de som bara vistas i området märker av den politiska stämningen. Vi intervjuar en butiksinnehavare utanför hans butik som berättar att det alltid är mycket politisk aktivitet i området, men att det var extra mycket runt valet i höstas. Kvinnan på torget tycker den politiska stämningen i området är bra, och studenterna vi pratade med i Folkets Park tycker det är roligt med all rörelse men är själva inte politiskt aktiva. Alla vi intervjuade tycker det politiska engagemanget i området är intressant och spännande.

Av: Amanda, Vilma och Sofie

En vandring från melonförsäljaren på torget till Netto

Möllan – En mångkulturell plats

11110767_907206595998000_9181054084050986094_n

Fimpar vid trottaren utanför en bar

slöj

Beslöjade skultdockor vid norra parkgatan utanför folkets park

 

11183449_907206252664701_129166430514904090_n

Exotiska frukter utbjuds på torget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När vi, ett gäng sociologistuderande tjejer från Katedralskolan i Lund, satte oss på tåget för att åka till Möllevången var vi förväntansfulla och hade höga förhoppningar om eftermiddagen. Vi hade nog alla lite olika tankar om vad vi skulle möta när vi kom fram och det kändes som att vi skulle åka på klassresa till ett annat land. Vi hoppade av tåget och började gå mot Möllevångstorget. På vägen dit gick vi och vände och vred på våra huvuden för att ta in alla nya uttryck. Vi kom fram till övergångsstället som skulle leda oss direkt in till torget som verkade vara en central samlingspunkt och det var spänning i luften. Efter att vi tagit våra första steg in på torget möttes vi av en utländsk man som med en gång ropade på oss från sitt marknadsstånd och erbjöd oss att smaka av en vattenmelon som han precis skurit upp. Vi vågade inte riktigt gå fram till mannen och ta emot vattenmelonen så istället log vi lite snällt och fortsatte genom torget som bestod av en mängd marknadsstånd. Vi hade precis lämnat mannens marknadsstånd bakom oss när en utländsk kvinna i lite slitna kläder kom fram och frågade efter pengar. Än en gång log vi lite snällt och fortsatte att gå genom torget.

22411_907206305998029_3797085434048332469_nRuntomkring oss hörde vi rop och människor som pratade med varandra på olika språk och vi hade svårt för att bestämma oss om de var glada eller arga på varandra. När vi slutligen hade gått över hela torget stannade vi upp lite grann. Vi kom snabbt fram till att känslan av att vi skulle på klassresa till ett annat land hade ändrats lite grann. Det kändes inte längre som att vi hade kommit till bara ett annat land utan som att vi kommit till flera olika länder på en gång. Vi fick också ett väldigt blandat intryck av torget. Dels fanns den vänskapliga och välkomnande sidan där det bjöds på vattenmelon men sedan fanns även en lite hemskare sida där kvinnan kom och frågade om pengar.

Vi lämnade torget bakom oss och började observera gatorna runtom. Vi märkte att det inte fanns någon tydlig indelning av hur affärerna var placerade utan det var en väldig blandning av allt från arabiska affärer till turkiska affärer. Trots detta erbjöd många av affärerna och restaurangerna samma slags mat, vilket leder till en stor konkurrens som leder till att priserna pressas ordentligt. Där fanns också massa olika typer av affärer såsom mataffärer, smyckesaffärer och affärer som sålde vattenpipor och liknande.11159560_907206415998018_9049873670793200757_n

Efter att vi gått runt och kollat på alla olika affärer med olika varor och produkter så kände vi att det var väldigt mycket att ta in. När vi till slut fick syn på en igenkännbar affär, Netto, så valde vi att gå in för att jämföra Netto på Möllevången med Netto från våra respektive hemorter, Eslöv och Landskrona. Det behövdes inte mer än några blickar oss emellan för att konstatera att det var en rad med saker som skiljde sig. Till exempel var sortimentet annorlunda i butiken på Möllevången och när vi betalade vårt choklad uppmärksammade vi alla tre att den unge utländska killen i kassan var lite extra flörtig mot oss jämfört med hur han var mot de äldre damerna som också stod i kön. Detta grundar sig i att andra kulturer är mer öppna gentemot varandra och mot andra. Det kan också bero på att han tyckte att det var kul med lite nya kunder och inte bara de gamla vanliga.

Vi satte oss på en bänk precis utanför Netto, bänken var riktad mot en väg liknande en gågata där bilar får köra med gångfart. Trots att gångfartsområdet var tydligt skyltat så körde ett flertal bilar förbi i en förvånansvärt hög hastighet som vi reagerade starkt emot men det verkade ingen annan bry sig om. Vi fick därför uppfattningen av att detta var vanligt på Möllevången. Precis efter att en bilist kom förbifarande, pratandes i mobiltelefonen och i hög hastighet satt vi lite föga förvånade på vår bänk. Då hörde vi plötsligt en röst bakom oss, vi vände oss om och såg en äldre man stå vid sin permobil hållandes en stor sax i händerna. Han höll lite skämtsamt fram saxen mot Linneas hår och sa med en liten tvist ”Ska jag klippa av håret här?”. Vi var fortfarande lite chockade efter bilisten som kört förbi och visste inte riktigt om vi skulle skratta eller bli rädda av den äldre mannen men vi började skratta lite lätt och spelade med i skämtet. Mannen hade ett stort leende på läpparna och fortsatte sedan att packa saker på sin permobil. Vi kände oss lite lättade av situationen och tyckte att det blev en väldigt välkomnade stämning, vi kände oss nu lite mer som ”en i mängden” för en stund även om känslan försvann lite när vi så småningom lämnade vår bänk.

Vi korsade än en gång Möllevångstorget på vår väg tillbaka till stationen och slutet på vår lilla så kallade klassresa. På torget verkade det nu vara någon sorts utförsäljning av de varor som inte blivit sålda under dagen. Det hördes röster från alla håll och kanter och torget hade nu fyllts på med fler människor än tidigare. Vi lämnade så småningom torget bakom oss och försökte hitta till stationen. Vi märkte tydligt när vi lämnat Möllevången bakom oss och såg nu en helt annan typ utav byggnader och människor och vi slogs av tanken att vår klassresa nu var över.

Av: Johanna, Fredrika och Linnea

”Om man flyttar till Möllan direkt som invandrare, tror jag att det är svårt att komma in i det svenska samhället”.

Detta bildspel kräver JavaScript.

När vi, Agnes, Ida och Lina, gick från tågstationen triangeln till Möllevångstorget var det som att passera en landsgräns. Vi kom från det svenska, stela, ”sköt dig själv” samhället och hamnade i en varm atomsfär av gemenskap och mångkultur. Torghandeln var i full gång och där såldes frukt och grönsaker från olika länder, blommor och mat. Statyn, Arbetets ära, var det första man möttes av på torget och ju längre bort man gick från statyn: desto sämre svenska talades det. De som var längst ifrån statyn kunde inte tala svenska överhuvudtaget.

10689456_874927302583594_5673676704535820206_nDetta bekräftades sedan när vi mötte en svensk äldre man, som under 80-talet varit bosatt på Möllan. Han berättade att svenskarna sedan lång tid tillbaka har haft stånden närmst statyn. Om man ska göra sydostasiatisk, indisk eller mellanöstisk mat så är Möllan the place to hitta ingredienser på.

Vi gick runt och frågade människor vad deras intryck av Möllan var. Alla personer vi frågade nämnde ordet mångkultur. Många påpekade att det fanns en stor skillnad på Möllan och andra stadsdelar i Malmö, till exempel Limhamn och Möllan. Limhamn uppfattades som idealet, för det tidigare nämnda svenska samhället och som mindre mångkulturellt.

De som har bott eller besökt Möllan under årtionden berättade att även Möllan har förändrats angående mångkulturen. På 80-talet fanns det inte så många arabiska skyltar men det gör det idag. Vi uppmärksammade att många skyltar faktiskt var skrivna på arabiska men även kinesiska och vietnamesiska.

11182030_874927435916914_9086573716758488371_n

Det en stor sammanhållning mellan olika nationaliteter. Trots detta var de många 549302_874927372583587_8357410677003833129_nsom sa att de hade hört att judarna var utsatta. Det var dock ingen av de som vi intervjuade som själva hade märkt det och det gjorde inte vi heller. En annan grupp som nämndes som utstött var tiggarna. Tiggarna har kommit på senare år och vi tror att de därav inte har hunnit integrera i samhället.

Avslutningsvis sången om Möllevången

10454551_874927279250263_4536548330768222363_nVi träffade två killar som var från Irak, den ena översatte åt den andra då han endast bott i Sverige några år. Han som kunde svenska hade tidigare bott i Stockholm. Han berättade att det inte var lika integrerat mellan de olika kulturerna i Stockholm, som det är i Malmö.

”Om man flyttar till Möllan direkt som invandrare, tror jag att det är svårt att komma in i det svenska samhället”.

Federico Lamancha var en man, som vi träffade, som kom från Uruguay. Han presenterade en låt som han själv gjort som handlar om Möllan. Här kan ni lyssna på den:

Agnes, Ida och Lina