”I princip kompis med knarklangarna”

När vi närmar oss torget på Möllan möts vi av 4 plakat som alla propagerar för en vänsterriktad politik i Sverige. “Kampen mot fascismen är kompromisslös”, “För arbetarpolitik och socialism” är bara några av de slogans som pryder gatorna runt torget. Samtidigt går det en äldre man bara meter ifrån oss med en tröja där det står “MP = Islamister”. De spridda åsikterna slår oss direkt.

 

Det är en solig fredag, torget är fullt av människor och torghandeln pågår för fullt.  Vi kollar snabbt läget på torget och beger oss därefter mot Moriska Paviljongen där vi bestämt träff med en i personalen. Vi skulle möta upp med Therese som skulle visa oss runt och svara på några frågor som vi hade förberett.

 

På vägen mot Moriskan gick vi förbi “knarkrondellen”, som är ökänd för möllans knarkhandel, där såg vi även Möllans mest populära klottervägg. Graffitin varierar mellan allt ifrån politisk konst till gatukonst och målas ofta om. Motivet för klottret hade just nu en politisk nisch på ena sidan samtidigt som det bredvid målades en drake.adam 2

 

Sedan kom vi fram till Folkets Park där det första vi såg var en skateramp och några ungdomar som skejtade. Vi gick in bakvägen till Moriskan där vi träffade Therese och blev direkt tillfrågade om vi ville ha en kopp kaffe innan vi började vår rundtur. Vi fick en rundvisning av alla lokaler, som alla hade en äldre och orientalisk stil. Hon berättade bland annat att det dagen innan ägt rum en debatt om knarket på Malmös nattklubbar och barer. Vi fick dessutom veta hur planerna för sommarens ungdomsaktiviteter och allmänna planer för folkets park. Detta visade verkligen hur mycket Moriskan färgar Folkets park och Möllevången som mötesplats där alla kan umgås. Sedan tog vi oss till bistron där baren och serveringen fanns. Vi satte oss ner vid närmsta bord brevid ett stort fönster och förberedde för vår första fråga.

 

Vi började med att fråga Therese om hur hon hamnade på Möllan och hur hon trivs här. Från Göteborg till Malmö flyttade hon, för att studera media och jobbade först bara extra på Moriska Paviljongen. Däremot valde hon att stanna där, även efter sina studier då hon lärt känna alla där och trivdes.

Hon nämnde däremot att hon inte bor på Möllan, men spenderar stora delar av sin tid där, då det är hennes arbetsplats.
Hon  berättar om hur hon upplever området och att det är en stor gemenskap där. Hon menar att det är en väldigt stor acceptans runt Möllan och att hon aldrig känt sig otrygg här, som många kanske kan tro. De flesta känner varandra, vilket skapar en trevlig stämning.

Hon talar gott om mångkulturen där, att det finns människor från många olika etniciteter och mångfalden, vilket hon säger är det bästa med Möllan. Therese kommer inte på mycket negativt, mer än möjligtvis skräpet på gatorna.

 

Som vi kan se på många affischer runt torget, berättar Therese att åsikterna här är ganska vänstervridna, dock inte till den extrema graden.

Hon talar även lite om att fördomarna om knarket i Möllan och Malmö i överlag faktiskt stämmer, då hon i princip är kompis med knarklangarna vid parken, då de ofta hälsar på varandra på morgonen.

adam 1

Det finns mycket fördomar och ibland rädsla för att beträda Möllan. Om våldet, knarket och dylikt men Therese berättar att hon och de som bor på området, inte upplever det så. Utan det är främst median som svartmålar och skapar en viss “bild”.

Vi frågade henne hur folk delade upp sig i grupper och det visade sig vara främst efter utseende, intresse och språk. Hon menar att folk ofta söker sig till varandra efter lika åsikter, värderingar, uppväxt och så vidare. Therese erkänner också att hennes grupp i stor del består utav blonda, vita tjejer.

 

När vi sedan rör oss tillbaka mot torget ser vi en patrullerande polisbuss och massor av kiosker som ofta sålde diverse saker. Det var väldigt udda kombinationer dessutom, en kiosk sålde tillbehör för parabolantenner och vattenpipor. Väl på torget igen fortsatte vi med att göra intervjuer. Vi delade upp oss för kunna arbeta effektivare.

 

En man kring 20-25 årsåldern hänger vid en metallstång och vi bestämmer oss för att gå fram och ställa några frågor. VI börjar med att fråga honom om han bor på Möllan och får reda på att han bor i Staffanstorp men besöker ganska ofta Möllan för att ta en öl med kompisar, han berättar vidare att han egentligen inte kan navigera sig omkring i området utan hänger mest vid torget på en speciell restaurang som han gillar. Han nämner också att han känner sig ganska trygg på Möllan och när vi frågar honom om han skulle vilja flytta till Möllan svarar han snabbt och säkert ja, anledningen till detta menar han är att han trivs väl på Möllan.

 

Vi blev tipsade av Therese om kebabkiosken Jalla Jalla. Den är känd i Malmö dels för sin goda kebab och dels för de videoklipp där folk dansar i kiosken sent på natten. Eftersom det är en fredag eftermiddag är stället fullt med folk. Olika åldrar, unga som gamla och det är en väldigt hektisk miljö. Det är en väldigt liten kiosk dessutom, alla i gruppen fick inte plats där inne utan fick vänta på sin beställning utanför. När alla i gruppen väl fått sin mat satte vi oss vid deras uteservering, precis utanför. Kiosken låg på en stor gata med mycket trafik och gående på gatan så det var svårt att koppla av i den minst sagt stressande miljön.

Efter detta begav vi oss hem efter en innehållsrik och rolig dag på Möllan.

 

Av: Adam, Kevin, Hannah, Carl, William

“De försvinner lika snabbt som de kommer hit!”

På tåget på väg till Möllan, en plats i Malmö, där vi aldrig har varit tidigare, hade vi blandade känslor. Vi var både nervösa för vilka personer vi skulle få möta, men också spända för vad vi skulle få uppleva.

Det är fredag eftermiddag, solen skiner och alla som är på torget på Möllan är glada. Även om det är mycket rörelser så är det samtidigt en avslappnad atmosfär. Många sitter direkt på gatorna, andra samlas vid statyn och röker, umgås med varandra, dricker kaffe och öl. Många sitter på uteserveringarna vid torget och vid gatorna och äter lunch. Mitt i allt ska vi försöka intervjua någon kring ämnet “Möllan, en plats i förändring”.

Vi bestämmer oss för att gå in i en av butikerna för att få höra deras åsikter om Möllevången och utvecklingen. Den första butiken vi ser är Asien Trading, där säljs asiatiska livsmedelsprodukter. Det är mycket folk i butiken och personalen har fullt upp. Vi ser en kvinna i kassan och bestämmer oss för att prata med henne. Tyvärr kunde hon inte så mycket svenska vilket försvårade frågorna om Möllans framtid och utveckling. Vi frågade hur länge hon hade haft sin butik och varför den startades. Hon svarade att butiken hade funnits i över 30 år och att den öppnades för de asiater som bodde på Möllevången. Hon menade alltså att Möllevången är en mångkulturell plats och affären öppnades för att möta behoven som finns. Men det är inte bara asiater som är deras kunder utan även folk från olika bakgrunder och kulturer. Vi gick ut från affären och kände att informationen inte var tillräckligt och bestämde oss för att gå in till en annan butik för att få tydligare svar.matilda s2b 3'

Vi gick ut på gatan och lade märke till Nansi´s konditori som låg mittemot Asien trading. Vi valde att gå in och butiksägaren var glad över att få svara på våra frågor. Han berättar att hans verksamhet har funnits i ungefär 27 år. Han säljer bröd och kakor från många olika kulturer, främst mellanöstern. Även han nämnde att Möllevången är en mångkulturell plats och ett populärt ställe att bo på. Verksamheten går bra och han har många kunder även om ett antal butikskedjor har öppnat med billigare produkter. Han uttryckte sig starkt om hur viktigt det är för hans kunder med bra kvalité och mat som känns “hemma” och som folk är uppvuxna med. Han fortsatte att berätta om Möllevången som en populär plats och som drar till sig cafeér, resturanger och människor. Det är främst unga människor som väljer att bosätta sig på Möllan, han själv väljer att bo en bit utanför eftersom det finns betydligt lugnare områden än Möllan.

Möllan har blivit mer högljudd plats på grund av alla ungdomar som flyttat dit.

Han tycker också att det har öppnats fler butiker och blivit större konkurrens, men detta påverkar inte hans verksamhet och han ser detta som något positivt. Enligt honom ser Möllans framtid ljus ut och han förutspår att Möllan är en plats som kommer att bli alltmer populär.

När vi är klara med vår intervjun frågar han oss om vi tycker om kakor och ger oss var sin, han önskar oss lycka till och vi tackar och fortsätter vårt besök på Möllan.matilda s2b 1

Vi vandrar vidare bland fruktstånden och får syn på en barnfamilj som går runt på torget. Vi frågar dem om de kunde tänka sig att svara på några frågor, vilket de var helt okej med. Vi frågar om de bor på Möllan och de svarar att de har bott här länge och trivs jättebra. De berättar att Möllan har förändrats under de senaste åren tillexempel att det är fler människor som flyttar hit nu, främst ungdomar. “Studenter från Småland kommer hit!”- säger kvinnan i familjen. De talar om för oss att Möllan tidigare har varit som vilken annan förort som helst i Sverige, men nu har blivit mer populärt och fått högre status. “Möllan har inte blivit finare men folk drar sig hit ändå”.

 

De säger att fler affärer har kommit hit på grund utav den ökade populationen på Möllevången. Detta är något som de tycker är kul och bra. De säger att folk från många olika kulturer och länder kommer hit och bosätter sig. Vi frågar om de tycker om att fler större kedjor har etablerat sig på Möllan och de svarar att det är tråkigt, men de tror inte att de påverkar de andra affärerna speciellt mycket. “De försvinner lika snabbt som de kommer hit”. Vår sista fråga till dem är hur framtiden kommer att se ut på Möllan. De säger att det kommer vara som idag fast ännu mer folk, fler affärer och mer expanderat, de har höga förhoppningar.

Efter att vi har pratat med barnfamiljen vandrar vi vidare till Folketspark med förhoppningar om att få intervjua ungdomarna som bor på Möllan. Även där var det mycket folk och rörelse, människor som cyklar förbi och folk som går på prommenad med sina hundar. Vi stannar till, precis vid parken ser vi en grafitivägg där en kille står och sprayar. Brevid killen ser vi ett motiv som vi tycker är lämplig till vårt tema. Det stod “Vart är vi påväg 2016” Lite längre fram precis vid ingången ser vi en vägg full med posters och affischer som gör reklam för olika spelningar av band, event och liknande. Vi förstår att det är mycket som händer på Möllan både på dag tid men också på kvälls tid.matilda s2b 2

Vi går in i Folketspark och letar efter några ungdomar som vi kan intervjua men vi har svårt att se några. Vi går runt och ser folk som skejtar, barn som hoppar på studsmattor, en restaurang som liknar en moské. Tillslut ser vi tre stycken ungdomar som sitter i gräset och röker samtidigt som de spelar gitarr och njuter av solen. Vi går fram till dem och frågar dem om vi fick ställa några frågor och det går de med på, om det går snabbt.

Vi frågar om de bor på möllan och de svarade att de bodde i närheten och att de växte upp vid torget. De ser en förändring av priserna på lägenheterna, de har höjts och det är svårare att hitta boende på Möllan nu i jämförelse med för några år sedan. I övrigt ser de positivt på de flesta förändringar som sker på Möllan och de beundrar egenföretagarna som öppnar butiker baserat på olika kulturer, då är det inte lika kommersiellt.

De tycker att det är tråkigt när större kedjor som Sibylla och Subway kommer hit. Detta för att det är ett tecken på gentrifiering och då försvinner mångkulturen och Möllans charm.

De har en positiv bild av framtida Möllan. De säger att det byggs fler bostäder och att fler människor kommer att vilja flytta hit.

Sammanfattningsvis kan man säga att människorna på Möllan uppskattar mångkulturen som finns och vill inte se någon förändring i form av butikskedjor. De har en positiv framtidsbild utav Möllan och förutspår en expansion med nya affärer och caféer som öppnas och fler människor som bosätter sig här. Främst unga har dragits till den livfulla och kulturrika atmosfären på Möllan och har skapat mycket rörelse. Förändringar asom för det mesta uppskattas.

Vi har träffat många trevliga människor på denna plats som vi tidigare hade fördomar om. Våra fördomar bestod utav stereotypiska hipsters som värnar starkt om solidaritet. Men det är inte det som vi möttes av. Vi möttes av flera olika typer av människor gamla som unga, män som kvinnor. Alla har velat svarat så utförligt som de har kunnat på våra frågor. Detta är vi mycket tacksamma för. Vi åker tillbaka till Lund med vetskapen om att Möllan verkligen är en plats som har satt sina spår.

 

Av: Matilda Davidsson, Matilda Kjaersgaard och Damla Kayacan

Ett gigantiskt Ariman

Vi ska besöka Möllan för att undersöka hur bilden av platsen ser ut, både för de som bor där och de som bor utanför. Fredagen den 22 april 13.22 anländer vi med tåget till Triangelns station i Malmö. Därifrån går vi vidare till Möllevångstorget som myllrar av försäljare och deras tält. Det är en härlig stämning på torget och försäljarna bjuder på flera olika frukter. Möllevångstorget kan man säga är Möllans centrum och är ofta det första ida s2b 0folk tänker på när man nämner Möllan. Runt omkring torget finns det många restauranger men ingen som man känner igen från innan, utan det är många från olika länder och kulturer. De flesta restaurangerna har uteserveringar och idag, då solen steker på torget, kryllar alla serveringar av människor och man känner verkligen den glada stämningen på torget.

 

Vi träffar en kille som sitter på en bänk i solen med sina kompisar. Han jämför Möllan med ett gigantiskt Ariman (en pub i Lund) och det bästa tycker han är utelivet som har en högre puls än på andra ställen, och även ett större utbud. När vi frågar honom vad han tycker är sämst med Möllan svarar han allvarligt att man kan bli lite trött på att vara omringad av folk med dreadlocks och att han ibland kan sakna platsen där han växte upp. Han avslutar dock med att säga att när man tänker efter så är Möllan ”jäkligt fett”.

 

På en annan grön parkbänk sitter en man och en kvinna, båda från Möllevången. Båda två associerar Möllan med en positiv mötesplats för olika kulturer, men de säger också att det såklart har en del brister, så som handel med olika ”substanser”, som han uttrycker sig. Vi frågar sedan hur de tror att utomstående ser på Möllan och mannen svarar att han tror att många ser Möllan som en farlig plats, dels för att Aftonbladet under 2000-talet skrivit att Möllan är Sveriges farligaste plats. Han tror också att många ser Möllan som något exotiskt och en plats för flera olika kulturer.

ida s2b 2

Vi börjar sedan gå ifrån torget i riktning mot Folkets park. Längs med vägen blommar körsbärsträden och man kan verkligen känna våren i luften. På väggar, elskåp, träd och lyktstolpar sitter flertalet olika affischer, många med politiska budskap. Framförallt är det vänstern som det görs reklam för. Majoriteten av människorna man ser umgås i grupper, många är unga killar med utländsk bakgrund.

 

På vägen mot Folkets park träffar vi fyra tjejer i 20-årsåldern, som möter oss med entusiasm. De fyra ungdomarna är väl överens om att Möllan är en trygg, säker och mysig plats med mycket mat, trevligheter och olika kulturer. De berättar att de alltid haft positiva förväntningar av Möllan, som till exempel att man ”äter falafel och dricker öl” och de säger sedan att det är exakt så det är.

ida s2b 3

Väl i parken ser vi två äldre män på en parkbänk. De sitter och njuter av solen, dricker lite Ramlösa och socialiserar med varandra. Den ena har bott på Möllan i 25 år och den andra bor en bit utanför, så man kan anta att de båda känner till Möllan väl. Vi frågar vad de anser är det bästa med Möllan och av den ena får vi svaret att det inte är något särskilt, han menar att det väl inte är något speciellt med Möllan och han känner ingen starkare relation till det. Den andra mannen tycker att det bästa med Möllan är det stora utbudet av affärer med ett brett sortiment från många olika länder, ”jag kan handla min chili i en affär och sen potatis i en annan”. Vi frågar dem också om de tycker att Möllan är en plats för alla och deras svar är ett solklart ja, de berättar till exempel att man kan höra flera olika språk. Detta är något vi märkt under dagen då vi gått fram till flertalet personer som gestikulerat att de inte talar svenska.

 

Nu när vi är klara med alla våra intervjuer börjar vi gå tillbaka till torget där vi startade. På vägen går vi förbi den stora graffitiväggen där man kan se flera olika målningar. En del målningar som finns på denna vägg vill meddela ett visst budskap, som till exempel bilden vi ser, där det står “#Vart är vi på väg 2016”. Det är inte bara på denna vägg som man kan se graffiti, utan folk har också målat på träden bredvid väggen, på skåpbilar och även på flertalet olika hus runtom på Möllan.Ida s2b 1

 

Tillbaka på torget diskuterar vi vad vi har sett och hört under dagen och vi börjar sedan gå mot tågstationen för att åka tillbaka till Lund. Tack för en trevlig dag, Möllan!

 

Skrivet av: Ida Stark, Ebba Kronstam, Emmy Ahlfridh, Emma Gustafsson och Elina Werther

Möllan, en plats för fest och kultur

Det är en varm och solig fredag, vi går genom Lilla Fiskaregatan i Lund på väg till stationen för att ta tåget till Malmö. Vi ska besöka Möllevången för att fördjupa oss i festen och kulturen där. När vi är framme och har gått en bit förstår vi plötsligt vad folk menar med att det är en “mångkulturell plats”. De bekanta affärerna som Panduro och Guldfynd som ligger på Lilla Fiskaregatan har bytts ut mot Bagdad Livs och Ischtar. Överallt hänger planscher, affischer och klistermärken finns på varje stolpe eller elskåp vi går förbi, och om det inte är flyers som färgar byggnaderna är det grafittimålningar. Vi läser på en lite skrynklig planch där det står “Stöd romernas kamp!” som uppmanar att skänka pengar. Vi ser även affischer med alla typer av band och artister och vi kan inte urskilja någon speciell genrer som verkar vara mest populär. Vi tycker direkt att det är en väldigt välkomnande miljö och man skulle knappast kunna tro att detta är en plats där det begås mycket brott.

 

Eftersom det äntligen börjar bli vår sitter folk på bänkarna på torget och äter glass och på uteserveringarna och dricker öl. Det är ganska tidig eftermiddag så det är inte jättemycket folk ute, men vi möts av en tiggare med guldtänder som hälsar glatt och sen går vi förbi två killar som är ute och går med barnvagn.

 

Vi börjar med att gå tvärsigenom Möllevångstorget där det säljs frukt och bär. En kille som står bakom ett stånd skär upp vattenmelon som han delar ut till förbigående folk samtidigt som han skriker ut “billigt, billigt!”. När vi går genom torget ser vi två killar med rosa solglasögon som precis beställt varsin öl på Prime, en uteservering på torget, och satt sig i solen. Vi bestämmer oss för att gå fram. De är först lite skeptiska men går ändå med på att svara på några frågor. Vi frågar först om dom bor här i området. “Absolut inte” svarar killen med en stor Johnny Cash tatuering på armen, “här kan man inte bo!” fortsätter han och flinar mot sin kompis som sitter mittemot. “Men brukar ni hänga här då?” frågar vi. “Ja, vi tar några öl här sen drar vi in till stan” konstaterar båda. “Har ni varit på KB?” frågar vi. “Ja, men vi gillar inte att dansa. I så fall går vi bara dit för den billiga ölen”. Vi frågar vidare om de har varit i Lund och om det är någon skillnad från här men de verkar inte så intresserade så vi tackar och går vidare.

 

Efter vi har varit pelsa 2å torget så vill vi upptäcka resten av Möllan så vi går in på smågatorna. Allt från cigarettfimpar, tomma platsburkar och glasflaskor ligger slängda längs vägkanten där vi går. Något som man sällan skulle kunna se när man går längs med Lilla Fiskaregatan i Lund. Vi
märker också att det är skillnad från torget vi nyss var på, där är det mycket renare. Vi går förbi KB och Rundgång, en skivaffär som främst säljer gamla LP skivor. Det finns en liknande affär i Lund, Repeat Records på Östra Mårtensgatan, men som det inte verkar gå lika bra för. När vi frågar runt på torget om vägen till Rundgång så vet alla vad vi pratar om. D
örren, disken och alla väggar i affären är fyllda med klistermärken och affischer med allt från “Snabba Cash” till “Rundgång 10 år, fest på Babel 19/7” och “Don’t let the label label you”.
Efter besöket så bestämmer vi oss för att gå och köpa något att dricka. Då går vi förbi en affär som säljer biljetter och utanför är det en stor skylt där det står “Billiga biljetter till hella värden”. Vi handlar något att dricka i affären bredvid, där vi direkt märker att det inte finns så många märken som vi känner igen. Vi går sedan tillbaka till torget och där vi möter två tjejer som sitter vid statyn på torget. Snuset är det första vi ser när de tittar upp på oss och hälsar, de har märkt att vi kollar på dem. “Ska ni också fråga om kriminaliteten här eller?” säger den ena och flinar lite.

elsa 3

Vi svarar att vi gör ett arbete om kultur och fest och då blir de genast mer intresserade. De börjar prata om “bärs” och “cigg” och konstaterar att de inte är så förtjusta i att gå ut här då klubbarna stänger så tidigt. Men att det kanske förändras nu när man tagit bort “den där jävla lagen om danstillstånd”, som hon uttrycker det. Hon gestikulerar livligt och hennes kvinnosymbol-tatuering mellan fingrarna blir tydlig. När samtalet går över till en diskussion mellan endast de två tackar vi för oss och går vidare. Förbi på cykel kommer en kille som ser ut att vara tagen direkt ur musikalen “Hair” och möter upp en kompis som även han är klädd i 70-tals kläder. Vi hör dem prata om en fest som de ska till ikväll, vi blir nyfikna och går fram för att presentera oss. “Festar ni?” frågar vi. “Haha, det är typ det enda vi gör!” säger killen med stort afro och gör high-five med sin kompis. Vi frågar var de brukar hänga och de rabblar upp ställen som “Sapla” och “Grand”. Vi fortsätter prata en stund men sen måste de gå vidare för att möta upp en tredje kompis, och vi bestämmer oss för att åka hem.

Av: Elsa, Isabelle, Filippa