Ekonomiska skillnader på 53 hektar? – Absolut?

Möte med tiggaren

Vi, (Norea, Rosanna och Ida) går av tåget i Malmö Triangeln och för att sedan spatsera vidare till möllan där vår observation skall äga rum. Det första intrycket vi får av möllan är entiggare relativt oförväntad syn, på loppet av fem minuter möter vi nämligen fyra tiggare som sitter längst gatorna vägen upp från triangelen/smedjegatan till möllan. Redan här förstod vi att detta område var ett område där viss ekonomisk obalans förekom. I kontrast till de trasiga vädjande människorna på marken gick samtidigt tjattrande studenter med exklusiva kläder. På vissa gator stod också dyra fina bilar parkerade precis intill de smala trottoarerna tiggarna satt på. Då vi kom fram till vår fjärde tiggare beslöt vi oss för att försöka intervjua denne man som bedjande bad om pengar, precis utanför ICA, medan han viftade med ett fotografi på två kvinnor, förmodligen familjerelaterade. Till en början var mannen något svår att få kontakt med då han hela tiden upprepade ordet ”Money” trots vårt kontaktförsök, men efter några minuters ”tjat” förstod mannen att vi hade frågor att ställa och svarade på dem så utförligt han kunde, (vilket stundtals var nästintill obegripligt då hans engelska vokabulär var knapert) Dock lyckades vi förstå att han brukade sova på olika ställen i området om nätterna, och att han inte var ensam om det. Om vi lyckades tolka det rätt verkade det som att han försökte beskriva ett ställe dit många andra tiggare som han samlades och sov på nätterna. Redan på detta stadium förstod vi att ekonomiska skillnader på möllan var något vi förmodligen skulle stöta på fler gånger under vår fältobservation.

Bland torghandlare får vi inblick i migranters ekonomiska villkor
Efter att ha avslutat en förhållandevis givande intervju med ”tiggaren” (tyvärr fick vi inte namn) fortsatte vi vidare mot det efterlängtade ”mångkulturella” torget. För att undersöka vidare huruvida ekonomiska skillnader speglades på möllan eller ej fortsatte vi med intervjutekniken och intervjuade två torghandlare, båda med icke-etniskt-vit bakgrund. En av killarna, som i övrigt var ca 25-30 år, verkade äga ’’ståndet’’ medan den andra kille endast var där för att sälja. De var väldigt trevliga och ville gärna svara på våra frågor. De berättade att de tyckte om Sverige och att de verkligen trivdes här. Den ena killen hade bara varit i Sverige i ca 2 månader och berättade att han tidigare bott i Norge några månader innan han kommit till Sverige. Tiden han var i Norge beskriver han som en negativ period av hans liv. I Norge upplevde han en mycket stark rasism till skillnad från Sverige. Vi frågade också honom om hur han bodde, och han berättade att han bodde tillsammans med några andra killar i en lägenhet i bara några kvarter bort från det ’’myllrande’’ torget. Lägenheter betalade han 2000 kronor för i månaden, och för att ha råd med detta fick han jobba hårt dagligen, mestadels svart.

Kommunpolitikerna om områdets statushöjning
I kontrast till vår blick på möllan som ett område med relativt stora ekonomiska problem, och en lägre arbetarklass, respektive hemlösa intervjuade vi en man som stod på torget och försökte värva folk till sitt eget parti ’’Det gula partiet’’. Mannen som i övrigt var en mycket pratglad prick berättade att det fanns över 180 barer och restauranger på möllan och att bostadspriserna var jättehöga. Han förklarade invecklat för oss hur möllan nu blivit mer av ett lägre medelklassområde med häftigt studentliv och engagerad ”bosättning”. Trots att den trevlige kommunpolitikern snackade på hela 15 minuter nämnde han inte någon endaste gång, problematiken med ett ekonomiskt obalanserat Möllan, inte heller bilden av Malmö som en stad med relativt stora ekonomiska klyftor. Detta gav oss en helt ny bild av möllan, vilken vi analyserade på vägen hem.

Ica möllanPå ICA syns stadsdelens kontraster
På hemvägen då vi gående tog oss mot stationen stannade vi till på smedjegatans ICA, där blev vi förvånade över hur dåligt skick ICA affären verkade vara. Det verkade verkligen vara längesedan det blev renoverat där inne. Där var smutsiga golv, trasiga vagnar och omoderna kassor. Det tog oss åter tillbaka till de ekonomiska brister vi tidigare diskuterat möllan ha. Om Möllan nu skulle vara en ”statsdel” med relativ god ekonomi, varför ett trasigt ICA? Samtidigt var de som befann sig i affären inga människor som vi utseendemässigt på något sätt kopplade ihop med ekonomiska brister, utan snarare det motsatta, ’’hippa’’ personer vars plånbok knappast såg tom ut. Kontraster tänkte vi, när vi sedan på vägen ut åter möttes av e tiggarkvinna bedjande för små mynt.
På tåget hem diskuterade vi vad vi sett och kom i princip fram till följande:
Vi reagerade främst på hur olika ställt människor verkade ha, även om de befann sig och verkade röra sig, el. eventuellt bo, i samma del av Malmö. Detta tycker vi bevisar att Möllan är ett ställe var ekonomiska skillnader finns, och är relativt tydliga, dock är det givetvis omöjligt för oss att dra en konkret och precis slutsats, då vi endast genomförde en ’’en-timmes fältobservation’’ samt intervjuade fyra personer.
AV: Norea, Idde & Rosanna

 

Det politiska läget på Möllevången

Väggarna pryddes med politiska affischer, gatorna var fullt med människor och dofter från alla
världens hörn. Det omtalade området Möllevången i Malmö var platsen och vår uppgift var att
undersöka det politiska läget. Möllevången har länge varit en plats starkt förknippat med politik,
politiska demostrationer och samlingar har länge haft sin samlingspunkt just vid
Möllevångstorget. Det var också där vår undersökning tog sin början. Mitt i hjärtat av
Möllevången, på Möllevångstorget.

“Politik på möllan ­ det blir nog ett besvärligt ämne att undersöka då politik upplevs av
väldigt många människor som en privat angelägenhet”. Det var så vi tänkte men det
visade sig att vi inte hann ta mer än ett par fotsteg innan vi såg klistermärken och
planscher som representerade det Kommunistiska partiet. Vi fick en
tankeställare och nu helt plötsligt kändes vår uppgift alldeles för enkel. Det spelade ingen
roll vart man stod på torget, man hade alltid en politisk symbol i sin närhet. Var det inte
planscher så var det klistermärken. Den utbredda marknaden med frukt och grönt
symboliserade tillsammans med den ekologiska glassfabriken att det fanns hög
entusiasm kring ekologism på Möllevångstorget.

Att det finns ett stort politisk engagemang runt Möllevången som domineras av partier på vänsterskalan

var relativt enkelt att se på de affischer och flyers som prydde området.

Svårigheterna kom först när det var dags att börja intervjua. Vår första recipient avhyvlade oss fortare än kvickt.

Vi bad om att få ställa några frågor kring politiska åskådningar på Möllevångstorget men till vår stora häpenhet

fick vi inte det av den gamla tanten som såg så go och rar ut. Skenet bedrar som man brukar säga.

Väl återhämtade från chocktillståndet kunde vi nu gå vidare och intervjua fler folk. Alla intervjuer
hade något gemensamt. De var ingen som uttryckte någon förvåning om att de röda partierna
har ett väldigt starkt fäste i området. Alla hade en väldigt klar uppfattning om Möllevången som ett
området för arbetarklassen, låginkomsttagare och unga studenter. Även om vissa uttryckte en
oro för den gentrifieringen som många upplever håller på att ske i med att området blir allt mer
attraktivt.
Vi klev in på Möllevångstorget med vetskapen av ett existerande multikulturellt samhälle,
medvetande om den genomsnittliga inkomstlönen i samhället och spekulationen att
Sverigedemokraterna inte var välkomna. Ett par timmar senare lämnade vi Möllevångstorget
med uppdriven vetskap, högre medvetande och spekulationerna hade nu blivit fakta.

 

Av Eric, Jacob och Leo

Möllevången – en plats i förändring

När vi kom till Möllevångstorget la vi direkt märke till hur det kan se ut när flera kulturer möts. Vi möttes av främmande dofter och olika språk talades i varje gathörn, så med ett par förberedda frågor gav vi oss av för att leta efter folk att intervjua. Vi blev positivt överraskade utav att det var så många som var öppna med att prata om Möllan och svara på frågor.Image

Vi gick fram till ett fruktstånd fullt med frukter och bär från hela världen, och med många försäljare fullt upptagna med att få sina kunder nöjda. Vi frågade en försäljare om han hade tid med några frågor, han förstod inte direkt vad vi sa så vi fick genomföra intervjun på engelska. Mannen i ståndet hade jobbat i Sverige sedan ett år tillbaka och sade att det var ett trevligt ställe med trevligt folk från många olika kulturer. Han trodde att det skulle bli mer organiserat kring torgverksamheten i framtiden, då det nu kunde bli ganska rörigt under dagarna. Vi frågade även honom om han var intresserad av att stanna kvar och jobba där, till det fick vi ett mycket entusiastiskt ”yes!”. Man kunde tydligt märka på de flesta torgförsäljare att de trivdes att arbeta där, trots stressen som finns under högperioden.Image

Vi såg att det på andra sidan gatan fanns ett kafé med namnet Coffee joint. Det lät intressant då de flesta känner till Coffee point, så vi gick in och blev direkt vänligt mottagna. Det var jamaicanskt tema där inne. Vi frågade om vi kunde få ställa några frågor och de sa ja. Vi frågade om var de fått namnet ifrån. De svarade att det var en konstnär som hjälpte till med inredningen som kom på namnet. Vi frågade hur länge de haft öppet och de svarade att de bara haft öppet sedan februari. De berättade även att det innan fanns ett Coffee point där innan de flyttade dit. Det som innan var ett vardagligt fik hade nu blivit en mötesplats full av liv, musik och kultur. Dessvärre kunde de inte uttala sig om Möllans framtid

När vi sedan gick ut på det klassiska Möllevångstorget, som är centrum av Möllan, igen så gick vi fram till en torghandlare. Vi frågade om vi fick ställa några frågor och han var väldigt trevlig mot oss. Vi fick mycket intressanta svar om torghandeln, något som man sällan reflekterar över. Han berättade att han arbetat där i 12-15 år och att

Möllan som plats har blivit bättre med tiden. “Det har blivit trevligare stämning här”, sa han. När vi frågade om hur torghandeln ser ut lät han dock inte lika positiv längre. När han började sälja frukt och dylikt, fanns det inga affärer där man sålde liknande produkter i närheten. “Nu när stora affärer som Abdos och All frukt kommit hit har det blivit svårare för mig”, sa han. “De har samma priser, större sortiment och gratis parkering. Det lockar kunder”, fortsatte han.

Efter en tids vandrande mellan Möllevångens gator bestämde vi oss sedan för att röra oss mot folkets park. På vägen dit gick vi längs en lång vägg som skiljde parken från gatorna, men vad som verkligen utmärkte den här väggen var alla målningar på den, allt från komplexa mer konstrelaterade målningar till enkla “tags” eller texter i stil med “kämpa Showan”. När vi började komma närmare ingången kunde vi se två ungdomar plocka fram burkar från sina väskor för att precis börja måla, så vi bestämde oss för att fråga om deras syn på Möllevången. Den ena av dem var en student, med en tydligt Stockholmsk dialekt, medans den andra bodde i Malmö och hade bott på Möllevången hela sitt liv. Han berättade om hur han tyckte att hela Möllevången kändes betydligt lugnare även tio år tidigare, då vandalism hade blivit allt vanligare. När vi frågade om det var någon skillnad mellan var folket var på dagen och på natten så svarade han helt enkelt med att peka in mot stan och säga “bergsgatan, där har ni allt nattliv. På en fredag eller lördagkväll så är det stället att vara på”, vilket var helt förståeligt med tanke på att det ändå anses vara ett kulturrikt område. Men att den största skillnaden tillslut bortsett från tillväxten på torget ändå, enligt hans egna ord, var “kommerssialisseringen av större kedjor på stan”, med en tydlig hint åt Subway… Image

Efter en liten promenad i folkets park bestämde vi oss för att vi skulle röra oss tillbaka mot torget. På vägen dit stötte vi på en gammal dam från som hade bott på Möllan i 38 år, men var ursprungligen från Stockholm så hon kallade sig inte för ¨en riktig Malmöbo¨. Vi undrade hur hon tyckte att Möllan hade förändrats sedan hon flyttade hit och om förändringarna var positiva eller negativa. Hon tyckte att det hade tillkommit mycket mer kultur sedan Chokladfabriken blivit ett kulturhus. Hon tyckte till och med att Möllan kunde jämföras med Söder i Stockholm!

När vi frågar henne om hon känner sig trygg här med tanke på all kriminalitet som det skrivs om får vi ett oväntat svar: ¨Jag trivs jättebra och är inte ett dugg rädd, men jag håller mig ändå från att vara ute på kvällarna för man vet ju aldrig vad som kan hända¨.

Nöjda och fulla av intressanta livshistorier vandrade vi tillbaka till tåget mot Lund igen. En plats som plötsligt inte känns alls lika kulturell och intressant i kontrast mot vad vi nyss upplevt på Möllan.

 

Anton, Nils, Milton, Elias N, Mattias, Elias K

Två sidor av Möllan

En strålande dag måndagen den 28 april var vi, Anna, Sara, Mariam och Natalie, på Möllevången i Malmö för att skapa oss ett helhetsintryck av platsen. När vi fulla av förväntan anlände till Möllan började vi genast vår undersökning om huruvida Möllan är en farlig plats eller ej.

Vi började direkt leta efter krossade fönster, polisbilar, väktare och avvikande personligheter. Vår bild av Möllan var tydlig, vi letade efter bevis. Och visst fann vi klotter och en annan typ av människor än vad vi var vana vid men vi fann inte några polisbilar, vi fann inte några avspärrningar eller krossade fönster. Det enda vi såg i polisväg var en väktare som inte såg särskilt upptagen ut. Så istället blev vi var tvungna att förbise våra förutfattade meningar och gräva oss in på djupet.Bild

För att göra detta, intervjuade vi olika typer av människor för att få flera perspektiv om livet på Möllan. Vi delade upp oss i par, så att vi skulle kunna fråga så många som möjligt. Det tog inte lång tid innan vår första intervju var gjord och snart hade vi utfört ännu fler.

När Mariam och Natalie svängde in på en gata möttes de av två glada, unga tjejer. Stressat gick de med på att delta i en intervju så vi skyndade oss med frågorna. Den första frågan vi ställde var om de bodde här eller i närheten vilket de gjorde. Sedan när vi frågade om deras koppling till Möllan så pekade de på en restaurang och förklarade att de jobbade där och att det var dit de var på väg. Den glada stämningen ändrades dock plötsligt när vi ställde frågan om d trivdes på Möllan, de såg nästan förolämpade ut och utbrast att ”Möllan är fantastisk!” och ”här har vi alltid kul!”. Liknande respons fick Anna och Sara när de intervjuade två andra 20-åringar som satt lutandes vid en husvägg njutandes av solen. De berättade att även de bodde i närheten och att de tyckte mycket om samvaron och hemtrevligheten. De älskar verkligen den sprudlande kulturen och friheten att uttrycka sina politiska åsikter. Vi mötte flera andra med samma positiva åsikter om platsen men vi träffade även på de som har en helt annan synvinkel.

”Möllan är väldens farligaste plats”, berättade Ballal, ägare av en guldaffär precis bredvid Möllevångstorget Mariam och Natalie intervjuade. Enligt honom är Möllan inte alls trevlig och endast fylld av terrorister. En anledning till att han anser att det inte är ett tryggt område kan vara för att han inte litar på polisen, enligt honom är det bara sin egen näve som kan bevara rättvisan. Detta säger han för att han själv klarat av tre försök till stölder i hans butik.Bild

En annan egenföretagare tyckte också att Möllevången var en otrygg plats. Han sa bland annat att där fanns många problem till följd av de många kulturerna och att han nästan dagligen mötte dessa problem, framförallt på kvällen. Han kunde inte riktigt förklara vad han menade eftersom han inte förstod svenska så bra men vi tror att han anser att det uppstår en kulturkrock då många kulturer möts på en liten yta.

Efter många intervjuer och otaligt många åsikter om Möllevången har vi fått en helt ny bild av denna plats. En del tycker att Möllan är en av de mest mångkulturella, hemtrevliga och öppna platser de känner till. De sammanställda svaren visade att de som är bosatta på Möllan generellt sätt är mycket mer positivt inställda till området än resterande. De som inte är det, eller är butiksägare tycker snarare tvärtom. Enligt dem är det farlig och osäkert och mångkulturaliteten är den största orsaken till det. Vår slutsats blir således att det finns två sidor av Möllan, den positiva och den negativa.

Av: Anna, Sara, Mariam och Natalie

Det politiska Möllan

Det Politiska Möllan

Den 28 maj klockan ett klev vi av tåget från Lund för att mötas av ett varmt och soligt Malmö. Vi har fått i uppgift att göra en fältobservation på Möllevången och det vi bestämt oss för att lägga fokus på under vår vistelse är platsens politiska liv.

Politiska budskap överallt som klotter, flyers, affischer och klistermärken

Redan i utk20140511-220722.jpganten av Möllan finns det tydliga politiska markörer i form av affischer och klistermärken som skvallrar om Möllans politiska aktivitet. Under tiden vi närmar oss torget blir det allt mer påtagligt också vilka politiska ideologier som dominerar. Uppmaningar till bland annat kvinnokamp, klasskamp och att delta i antirasistiska manifestationer är uppklistrade på väggar och lyktstolpar.

Givmildhet men små summor pengar i bössan
På vägen möts vi av en ung kille från röda korset med en insamlingsbössa i handen. Han berättar för oss om skillnaden på Möllan och andra delar av Malmö när det kommer till givmildhet. Enligt hans erfarenhet är det fler som är villiga att skänka pengar till Röda Korset på Möllan än i resten av Malmö, dock är summan pengar ofta liten. Killen trodde att detta beror på att det bor många låginkomsttagare i området. Att människor ändå ger en liten summa tror vi skulle kunna bero på den socialistiska andan som finns på Möllan.

Några röster som nyansera bilden av det politiska klimatet
Vi tackar för intervjun och fortsätter mot Möllevångstorget. Väl där slås vi av hur mycket folk, liv och rörelse som omger oss. Något som bidrar mycket till den glada stämningen är den kända torghandeln, där försäljare konverserar med förbipasserande och erbjuder smakprover i form av frukt och grönsaker.
Vi går fram till en äldre man som sitter på en bänk och frågar om vi får ställa några frågor till honom. Han säger att den politiska aktivismen inte tar så mycket plats som affischerna skvallrar om utan att svenskar generellt är ganska försiktiga med att tala högt om politik. Mannen säger att han och hans vänner som också bor på Möllevången i mycket större utsträckning diskuterar politiken i deras hemland Irak.20140511-220521.jpg
Efter att vi talat med mannen beger vi oss till en skivaffär som ligger precis utanför torget. Där berättar tjejen bakom kassan mycket om hur hon upplever det politiska klimatet på Möllan. Hon säger att det är lite av en norm att vara politiskt engagerad- så länge du är vänster. Antirasistiska och feministiska demonstrationer är ganska vanliga, men hon har även märkt en motreaktion på detta. Ofta på barer runt om Möllevångstorget kan man på kvällar höra rasistiska och främlingsfientliga åsikter uttryckas förvånansvärt öppet. Men än så länge är detta överskuggat av annan aktivism. Tjejen i butiken berättar om en grupp som börjat sprida sin propaganda på torget. De har en joker som symbol. De
fördömer dagens politik och uppmuntrar människor att avstå från valet.
När vi åker hem har vi fått våra förutfattade meningar både bekräftade och motbevisade. Det politiska klimatet dras definitivt åt vänster, men här finns också rasistiska åsikter och politiskt oengagemang, precis som på alla platser.

Av: Tinde, Julia och Alice

 

 

Vad är egentligen skillnaden på en baguette och en hamburgare?

Vad är egentligen skillnaden på en baguette och en hamburgare?

Om att förhålla sig till förändringar i staden

Tidigare CoffeePoint, som var den andra kedjan i området har ömsat skinn till kulturkaféet coffeejoint med reggaeprofil

Tidigare CoffeePoint, som var den andra kedjan i området har ömsat skinn till kulturkaféet coffeejoint med reggaeprofil

En måndagseftermiddag åkte vi till Möllevången för att observera människorna och miljön. Vi tog tåget till Triangeln med resten av alla sociologifantaster. Vårt mål med eftermiddagen var att få reda på vad Möllevångsborna tyckte om den ständiga förändringen i området och vad för konkreta tecken som finns. Vi valde att arbeta i två grupper för att göra observationen så effektiv som möjligt. Sanna och Julia, hade som huvudsyfte att intervjua personer medan Erica och Rebecca skulle finna kontraster och notera dessa. Möllan i förändring var vårt huvudtema men vi valde att fokusera extra mycket på de kommersiella matkedjornas uppkomst på Möllan.

Intervju ett: Gentrifiering som segregrering

 

Det på Möllan så kontroversiella Subway

Det på Möllan så kontroversiella Subway

Julia och Sanna gick mot Folkets park. På vägen dit intervjuade de en man som flyttat från Danmark och nu bott på Möllan i tjugo år. De ställde frågor som besvarades med att han inte tyckte att Subway passade in på Möllan, men att det samtidigt skulle varit ännu värre ifall Mc Donalds hade öppnat i området.

“McDonalds är bullshit och passar inte in här”

 Han berättade även att han själv gillade att observera området medan det förändrades. På frågan om vad han tyckte hade förändrats mest under hans tid på Möllan, svarade han att man ser fler svenska människor och överhuvudtaget en större mångkultur än tidigare. Mannen berättade också livligt om gentrifieringen i området och dennes negativa påverkan på invånarna. Han tyckte det var synd att folk som bott här i hela sitt liv tvingades flytta ifrån på grund av ekonomiska skäl då priserna stigit, detta kan leda till att de som inte längre har råd känner sig segregerade från, i första hand området, men även Malmö i helhet. Detta kan i sin tur leda till att den integration som finns på Möllan faller sönder och att Möllan tappar sin mångkulturella status och flyter in i resten av Malmö.

Intervju två: Brevbäraren 

Efter denna intervju fortsatte de och stötte sedan på en brevbärare som inte bodde på Möllan men hade jobbat där i femton år.  Han tyckte till skillnad från den tidigare informatören att Subway funkade bra i området. Men ansåg att Mc Donalds inte hörde hemma där. Detta gjorde oss fundersamma och han berättade då att han såg en skillnad på företagens utbud av mat. På frågan om vad han tyckte hade förändrats mest nämnde han inte så mycket om folket i sig, utan mest om området. Som exempel nämnde han att de hade planterat nya träd, och även gjort en ny cykelbana.

Intervju tre: Mindre svenskar och Rasism

Som sista informatör så pratade vi med en man som jobbat som väktare på Möllan väldigt länge. När vi frågade honom om vad han tyckte om att Subway hade öppnat där så tyckte han att det var helt okej och ingenting som ställde till problem. Hans svar blev detsamma när vi frågade om Mc Donalds. Vi frågade honom om vad han tyckte hade varit de stora förändringarna genom åren. Då nämnde han att han ansåg att det tidigare varit fler svenskar på området och att den rasismen hade blivit mindre med åren. Alltså har två av våra informatörer olika uppfattning om antalet svenskar på området. Anledningar till detta kan bero på att personerna vi intervjuade själva hade olika etniska tillhörigheter och därför även kanske olika definitioner av vad det skulle innebära att vara “svensk”.

Observation: Spåret efter förändring i staden

Legala väggen vid folkets park

Legala väggen vid folkets park

Under tiden i en annan del av Möllan sprang Erica och Rebecca runt och letade efter tecken på förändring och gentrifiering i konkreta bemärkelser.

Det första vi la märke till när vi började röra oss runt på Möllan var alla skyltar på olika språk, vilket förstärker alla fördomar om ett mångkulturellt Möllan. Mitt emot en matbutik pågick en renovering av en lekplats, detta är en väldigt konkret förändring men det ligger också något djupare i det. En lekplats finns inte i områden med en mer vuxen befolkning. Detta var dock den enda delen av Möllan där vi såg en lekplats om man bortser från Folkets Park.  Vi la också märke till förändringarna som skedde i Folkets Park. Folkets Park är förändringarnas centrum. Någonting som vi alla lade stor uppmärksamhet på var den kända graffitiväggen. Under vårt besök så var ett nytt projekt påbörjat och i full gång. Förutom graffitin på dessa väggar hittade vi graffiti/tags och stickers runt området på allt från lyktstolpar och elskåp till vanliga bostadsbyggnader. Graffitiväggen är alltså i en stor konstant förändring.

 

Men vad är det då för skillnad på en baguette och en hamburgare för tydligen så finns det en skillnad även om de är inslagna i samma sorts papper.

 

Sanna Mentz, Julia Clausson, Rebecca Andersson Dahlen och Erica Johnsson S2C.