“Mamma är du inte rädd när du går i Malmö?” 

“Mamma är du inte rädd när du går i Malmö?” 

 

I fredags var vi på möllevång och där försökte vi intervjua så många som möjligt för att ta reda på hur kriminellt de ansåg att möllan är.

Det som förvånade oss mest var nog hur många människor som inte ville bli intervjuade, de enda som gick med på att bli intervjuade var folk som var på besök i möllan – ingen som bodde där, detta kan ju bero på att de inte ville klanka ner på, utan vara lojala mot deras hemort. Det vi också märkte var att ingen med invandrarbakgrund ville intervjuas. Detta kan ju bero på till exempel tron att vi skulle ha ett rasistisk motiv vilket isåfall tyder på hur samhället lärt dem att rasismen finns överallt. Att vi helt enkelt skulle se ett samband mellan deras ursprung och den kriminalitet som finns på Möllevångstorget.

 

När vi genom en intervju frågade människor huruvida de upplevde kriminalitet på möllan svarade de flesta att de för det mesta hörde om det i media men inte upplevde det själva. Vi frågade även hur trygga de kände sig när de rörde sig i trakterna samt vid vilka tider. På denna fråga svarade de flesta att de under dagen inte känner sig oroade men att de helst inte går där själva sena kvällar. En tjej berättade att hon brukade hänga där på kvällen och oftast cykla hem, detta ansåg hon kändes tryggare än att gå hem.

 

De flesta var väldigt tydliga med att de inte såg några kriminella handlingar ske men lite in i intervjun när de blivit inte mer bekväma i samtalen fick vi höra att de t.ex. såg mycket polisbilar där, att de höll sig nära husväggarna och att de höll hårt i sina handväskor.  De hade alltså lite svårt för att erkänna kriminaliteten eftersom de har ett förhållande till denna platsen och då pratar man gärna inte dåligt om den. En kvinna sade att hennes son hade oroat sig mycket för henne när hon gick i Malmö. “Mamma är du inte rädd när du går i Malmö?” hade han sagt och bett henne vara försiktig när hon gick på Möllevångstorget. Hon själv hade inte varit orolig innan detta men nu kände hon en stor oro för sina tillhörigheter.

möllan_4

En sak som vi la märke till var att det fanns en del graffiti och klotter på byggnader, både laglig graffiti som var professionellt gjort men även olagligt klotter med olika budskap som i många fall var politiska. När man kollade på stolpar var även dem täckta med klisterlappar prydda med olika vänsterpolitiska budskap. Detta tyder på, precis som det stod på flera utav lapparna att De flesta på möllan kämpar för ett jämställt samhälle för´alla oavsett vad de tjänar, vilken sexuell läggning de har, vilket kön de har, vilken religion de tror på och oavsett vad de tjänar i månadslön.

 

Något vi också lade märke till var nedskräpningen, den var väntad då vi hört ganska mycket om hur nedsmutsat det skulle vara. Under en sophämtningsstrejk i Lund under 90-talet brukade man till och med säga att Lund såg ut som möllan. Det indikerar ju hur smutsigt det skulle vara på möllan och mycket riktigt flög plastpåsar runt i luften och pappersservetter låg slumpvis utlagda över hela torget. Det vi dock förvånades över när vi kom dit var att det kanske inte berodde på människorna där. Det var nämligen så att soptunnorna var sönder, det fanns ingen botten och ingen soppåse i soptunnorna så individerna hade ingenstans att slänga falafelpappret, glassbägaren och tuggummit.

 

Summa Summarum kände vi oss inte så rädda när vi gick på Möllevångstorget under de ljusa timmarna av dagen. Dock blev en utav oss väldigt rädd när vi lämnade de välbesökta gatorna. Vi märkte också att några, en del äldre män kollade obehagligt på många utav tjejerna, vilket kändes väldigt ironiskt eftersom de måste kommit i kontakt med feminismen på möllan. Den finns ju överallt, på stolpar, affischer, cykelställ -you name it. Jag tror dock absolut att vi skulle vara räddare än vi var ifall vi hade varit där under natten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser

Är Möllevången vänsterns tillhåll?     

Fredagen den 25 maj begav vi oss tillsammans med vår sociologigrupp till Möllan. Det var dags för våran fältobservation på denna varma och soliga dag. Det var fullt med folk runt omkring på Möllan och de flesta människorna var glada men verkade vara i en rush.

 Politik i stadsmiljön

Precis innan vi kom till Möllevångstorget möttes vi av väggar och stuprör fullt med affischer och klistermärken med olika budskap. En stor del av dem var av politiska slag vilket tydligt visar vilken politik som syns i området.

Hur röstade invånarna på Möllan i valet?

För att kunna kolla noggrannare och undersöka politiken som är typiskt för detta området så kollade vi upp valstatistiken i de olika valdistrikten som Möllan är indelade i. På Bergsgatan hade socialdemokraterna nästan 26% medan vänsterpartiet hade runt 20,5% och sedan hade miljöpartiet nästan 16% av rösterna. I valdistriktet Möllevångstorget så hade vänsterpartiet högsta procentuella andel med runt 28,5% och efter kom Socialdemokraterna på lite mer än 24% och efter kom Miljöpartiet och sedan FI.

I resterande av valdistrikten är de tre största partierna samma som på de jag har tagit upp dvs Socialdemokraterna, vänsterpartiet, miljöpartiet och Feministiskt initiativ. Detta visar på att stadsdelen Möllan har en tydlig vänsterpolitisk prägel eftersom att alla de fyra partierna som har högst andel procent tillhör vänsterskalan.

Hur är läget på Möllan?

 “Nej jag märker inte av det så mycket, men jag ser mycket affischer med vänster och socialdemokraterna.”

Under vårt besök på möllan fick vi chans att intervjua ett par personer. Den första vi går fram till förmodar vi vara en man i 30-årsåldern. Utifrån vår egen bedömning är han inte etnisk svensk, vilket visar sig stämma när vi pratar med honom. Vi frågar honom vem han är och vad han gör på Möllan idag. Han svarar att han är afrikan och bor i Norge, men han ska flytta till Malmö. Han påpekar själv att han inte pratar så bra svenska, när han ser våra våra förbryllade ansiktsuttryck. Han har inte varit här länge. Vi frågar honom sedan om han trots sin korta vistelse märker av politik på Möllan. Då svarar han “Nej jag märker inte av det så mycket, men jag ser mycket affischer med vänster och socialdemokraterna.” Han förklarar sedan att han själv inte är politiskt aktiv.

Vi stöter sedan på två killar som vi antar är i 25-årsåldern. Den ena studerar, båda bor i Malmö, men ingen av dem bor på Möllan. Vi frågar dem om de upplever Möllan som politiskt, varav en svarar på frågorna. Han svarar att han upplever Möllan som en politisk plats, eftersom det är många demonstrationer och manifestationer. Deras svar skiljer sig mycket från vår förra intervjuperson. Kanske det beror på att de spenderar mer tid här, eller är mer uppmärksamma på sin omgivning. De märker en tydlig vänsterpolitik, och ser ofta affischer och liknande från vänsterpartiet och kommunistiska organisationer. Det är även de som för demonstrationerna. De har inte sett någon affisch eller liknande från ett parti som är höger på skalan, och om de skulle göra det hade det varit högst uppseendeväckande.

Observation av politiska affischer

k3 Ta tillbaka asylrätten: De vill ta tillbaka asylrätten och uppmanar alla till demonstration. Människorna på bilden håller i en skylt där det står: no human is illegal och dem som har skrivit denna lappen är starkt kritiska mot staten och hur dem behandlar dem nyanlända.

För ett solidariskt Malmö: De som har satt upp denna1k lappen är en politisk organisation i Malmö som kallas kontrapunkt. Det är även ett kulturhus och socialt center, en mötesplats som är öppet dygnet runt och där finns mat, kläder och natthem för hemlösa människor

 

k2För klasskamp och socialism: Det är reklam för ett kommunistiskt ungdomsparti som uppmanar till klasskamp och socialism. Den har antingen suttit där länge eller så är det någon som inte gillar den då den är rätt sliten och sönder i kanterna.

 

socialism feminism: Detta är också reklam, men för ett socialistisk bokcafé där man kan dela sina åsikter med personer som tänker lika.

 

Vad alla dessa har gemensamt är att dem kritiserar samhället och uppmanar folk till handling. Dem som har satt upp dem gör reklam för sin organisation. Det hänger lite ihop med vänsterpolitik som också är den dominerande sidan av politik på möllan eftersom organisationerna är vänsterpolitiska.

 

skribenter: Linn, Saga, Johanna, Emilia

 

Platsen där rika och fattiga lever sida vid sida men mer separerade än någonsin

Vi började med att ta tåget från lilla Lund för att sedan hoppa av på Triangeln i Malmö. Det va till en början ingen märkbar skillnad men ju närmare Möllan man kom desto större skillnader såg man bara från gata till gata.

Skillnaden mellan gator och gator

På en gata kunde man se portar som ser ut som på den vänstra bilden. Alltså kalla, gråa, nedklottrade dörrar med ett ledset uttryck. Gick man sedan in på en tvärgata någon minut bort hittade man portar i stil med den på den högra bilden. Nymålade, rena, med ett välkomnande intryck. Vi såg inga människor varken gå ut eller in genom portarna med dörrarna talar för sig själva. Att döma av personerna vi sett i andra delar av Möllan så kan man dra slutsatsen att det är “etniskt svenska”, alltså vita, med en hög inkomst som bor i portarna som den högra. I den vänstra porten däremot finner vi troligen personerna som vi även hittar bakom stånden på Möllevångstorget eller i de utspridda kulturellt avvikande kioskerna.

Vem säljer och vem köper?

12I mitten av Möllevångstorget så finns det underbara stånd med olika frukter och grönsaker. Här finns det en massa människor som båder handlar och säljer saker. Det är dock en markant skillnad mellan de två olika individerna. Tyvärr så fick vi inte riktigt med det på bilden men det finns markanta skillnader. Exempelvis så var de som sålde oftast av någon annan etnisk bakgrund än svensk de var även i medelålder. De som handlade däremot var oftast svenskar som man kan se på bilden däremot var det mer blandat bland köparna än säljarna. Jag tror inte vi observerade en enda person som var “etniskt svensk” som sålde frukt och grönt. Man kunde även observera att de som handlade var “hipsters”. Då menar vi hipster ur definition som anges på google. Alltså en person som följer senaste modet och trenderna men ändå anses vara utanför kulturella “mainstreamen”. De som sålde däremot var nog mer av raka motsatsen. De hade oftast inte kläder som följde senaste modet utan såg ut att ha tagit de kläder som de helt enkelt hade hemma.”

 

Varför är det då en skillnad mellan de som handlar och säljer?

Vi tror anledning till varför denna skillnad finns delvis är på grund av vad vår lärare Henrik Larsson sagt. När invandrarna flyttade in till möllan så ville de antagligen få jobb. Därav kom de på ideen att öppna stånd och sälja frukter från Sverige men även andra frukter som man normalt inte hittar i Sverige. Detta lockade senare de svenska unga ”hipsters” som köpte frukterna för det var något nytt och annorlunda som ”hipsters gillar. Därav har denna skillnad uppstått tror vi.

 

Kontraster på Möllevångstorget

På Möllevångstorget som är kärnan i Möllan kan man se tydliga kontraster mellan byggnader och personer. Man ser även vilken typ av byggnad som paketeras med vilket typ av människa. På den vänstra bilden ser vi en gul lägenhetsbyggnad som inte ser ut att ha tagits hand om på många år, troligen på grund av bristande ekonomi.

På den högra bilden däremot ser vi färgglada och fint renoverade hus med en uteservering framför. På denna uteservering satt det mestadels vita personer i medelålder och uppåt som hade på sig vårdade och till utseendet dyra kläder.

 

Kulturella skillnader på individnivå

Här kan man tydligt se bitar av Möllans kultur och skillnaden på en individnivå. På bilden till vänster ser du ett budskap som är personligt till den/ dem individer som gjorde det. Sedan till vänster har man ett mer generellt budskap till allmänheten som hyllar vårdpersonal. Denna muren är ett kulturellt landmärke i Möllan. Något som kan vara svårt att hitta i andra svenska städer. Det är ett ställe för alla de etniska grupperna i Möllan att dela sina känslor och politiska agendor i form av graffiti. Klottermuren på Möllan har varit ett sätt för människor, inte främst i Malmö att sprida politisk propaganda och yttra sina åsikter. Under flera års tid har man kunnat se och läsa människors olika agendor på muren och har därefter blivit ett slags kulturmärke i Malmö.

Fideli, Mats, Jordan och Jonathan

 

 

Varför ska jag vara rädd?”

En varm fredagseftermiddag tog vi tåget till Malmö C, och därefter stadsbuss 5 till Folkets Park. Så snart vi hade klivit av bussen började vi att observera och samla material till vår sociologiska studie kring säkerheten på Möllan. Känner sig folk säkra på Möllan och om de känner sig otrygga, vad är anledningen till det?

 

En av de första personerna vi intervjuade var en man i 25-årsåldern i en mindre butik nära Möllevångstorget där han arbetade med sin pappa som också äger den. När han pratade fick vi intrycket av att han var väldigt ärlig eftersom han berättade väldigt naturligt utan att tänka igenom det.

Han började med att berätta att han älskar möllan och han har bott där hela sitt liv. När vi frågade honom om han någon gång känt sig otrygg på möllan, svarar han:

“Det blir mer kriminalitet med åren som kommer, men jag känner alla som håller på med sånt skit och ingen skadar varandra här.”

Vilka brott som begås mest tror han främst är narkotikabrott, men också kanske trafikbrott. Folk tror att bara för att det förekommer mycket narkotika så tror dem att det bara finns en massa knark och knarkare här, menar han och ger knarkrondellen som ett exempel. Detta stämmer inte helt enligt honom. Han berättar att man också har satt upp flera kameror vid den så kallade “knarkrondellen” och vi undrade om han trodde att detta har hjälpt eller om han tror att kameror fungerar överlag på möllan. På det svarar han att kamerorna har nog skrämt människor.

“Men hur ofta kollar man kamerorna egentligen? På sätt har det nog inte varit till hjälp så mycket” säger han och rycker på axlarna.

Det sista vi frågar är om han tror att tjejer känner sig lika trygga på möllan som killar. Han svarar att det ärligt talat beror på hur man ser ut. Han menar att om man som tjej, helt “vanligt” klädd med jeans och en hoodie, är det inga problem, men kommer man festklädd så får man räkna med att det kan komma fram helt okända människor, speciellt killar, och prata. Även fast de oftast inte gör någonting mer än att pratar, uppfattar vissa tjejer det som obehagligt. Avslutningsvis säger han att Möllan är ett bra ställe och det inte alls är farligt i jämförelse jämför med andra områden i Malmö, exempelvis Kroksbäck eller Lindängen.

  För att variera åldrarna på dem vi intervjuade så intervjuade vi 13-årige Mustafa. Han 13hade växt upp på möllan och trivdes mycket bra där, vilket syntes på honom. Han gick rakryggad med mycket självförtroende som om han “ägde området”. Mustafa tyckte att det var bra och snälla människor som bodde på Möllan. Han känner sig alltid trygg, dag som natt. Han frågade oss “Varför ska jag vara rädd?”. När vi frågade varför han trodde att andra var rädda så svarade han “folk dödar varandra och sånt här”, men trots det så kände han sig ändå alltid trygg. Vi frågade också om han hade syskon och om dem är lika orädda som han själv. Han svarade att han hade två syskon en äldre bror och en yngre syster. Hans storebror var heller inte rädd på Möllan och hade heller inga tidsbegränsningar från föräldrarna precis som Mustafa. Men däremot fick hans lillasyster inte lov att gå ut.

När vi frågade tjejer huruvida de kände sig trygga eller inte svarade alla att Möllan inte är otryggare än någon annan plats. Dock sa alla att det var skillnad på natt och dag.

“Dagen är bättre för då är det mer folk i rörelse”

På kvällar och nätter var orsaken till otryggheten män. Alla som vi frågade sa att de antingen cyklade eller tog taxi på senare delen av dygnet för att känna sig tryggare.

När vi ställde frågan om polisens närvaro svarade en av tjejerna att de kände sig tryggare när de var i närheten.

 

Vi gick även fram till två kvinnor som satt och fikade på ett cafe bredvid Möllevångstorget. Anna och Karin är 25 och 27 år och båda bor i närheten av Möllan, vilket har gjort dom tryggare i området menar kvinnorna. De berättade om tryggheten på Möllan och menade att platsen är lika otrygg som trygg plats liksom på alla andra område i Malmö. Som alla andra kvinnor vi intervjuade så känner sig alla mindre trygga på kvällen då kvinnor ofta är väldigt utsatta i dagens samhälle. Däremot menar Anna och Karin att om man ska vistas ute sent på natten är möllan tryggast i Malmö eftersom det vistas väldigt många personer i området. Vi citerar “Hellre va på en plats där det är mycket folk, än där det är lite”. Denna mängd människor kan bero på att många klubbar och restauranger är öppna, men även att det är en central mötesplats för många. Vi frågade även hur de tänker kring framtida barn och om de tror de kommer särbehandla könen. Både Anna och Karin sa att de inte kommer vilja hindra barnen från att vara runt Möllan då dom inte anser att platsen är lika otrygg som alla andra platser. De hade inte någon plan på hur de skulle behandla könen på barnen men båda trodde att de kommer va lite mer försiktiga mot en dotter då samhället ser ut som de gör idag.

Efter att vi pratat om trygghet och framtiden kom deras vän Pelle som var 28 år. Han kom snabbt in i diskussionen när vi frågade om polisernas arbete i området. Alla tre enades om att poliserna inte gör sitt arbete bra, då de enligt Anna bara fokuserar på papperslösa och inte grundproblemen såsom knarkhandel på torget. De menar att poliserna inte agerar rättvist utan de har rasistiska fördomar som de jobbar efter. Pelle som arbetar på ett cafe på Möllan berättar om att han ofta ser öppen knarkhandel på torget samtidigt som poliser patrullerar runt och reagerar inte.

Detta var något som vi också upplevde under de ca två timmarna vi var i stadsdelen då vi såg människor som öppet brukade narkotika. Vi citerar Pelle “Det finns problem på Möllan och då är det bra att de finns poliser”. Han berättar att poliserna ibland agerar bra vid exempelvis slagsmål eller liknande. Vi frågade om flera polispatruller borde placeras på möllan men de va överens om att antalet borde minska och att poliserna istället ska fokusera på rätt saker.

 

Planen var att intervjua antingen en polis eller väktare för att ta del av deras perspektiv av Möllan. Därför blev vi förvånade då vi inte såg en enda ordningsman. Detta kan bero på att vi befann oss på Möllan på dagtid och under en tid då det begås mindre brott.

 

Att så pass många människor kände sig säkra på Möllan förvånade oss en aning. Genom att ha tittat på brottsstatistik i området innan observationstillfället hade vi förväntat oss att folk skulle ha en annan inställning. Enligt Statistiska Centralbyrån (2010) rankades Södra innerstaden i Malmö som tredje mest utsatta området i Sverige. Rån, trafik- och narkotikabrott är några av de vanligaste brotten som begås och som ofta är sammanlänkade med det livliga nattlivet. Kan den stora mängden brottslighet ha normaliserats på Möllan? Har kriminaliteten blivit en integrerad del i vardagen? För folk som bodde på, eller i närheten av Möllan kände sig alla generellt sett trygga. Detta kan bero på att de hela tiden vistas i miljön och ser de bra sidorna med Möllan. För personer som inte vistas på Möllan ofta ger media en bild av en farlig och otrygg plats. Detta kan vi också relatera till då vi hade en negativ uppfattning om Möllan men när vi kom dit kändes det som vilken annan plats som helst.

Polisens arbete kritiseras

Något vi märkte var att polisens arbete är kritiserat. Åsikter som att polisen inte lägger fokus på rätt saker, agerar rasistiskt och ignorerande, visar på att folk inte har tillit till myndigheten. Frågan uppstår, hur en myndighet som ska arbeta för folkets bästa ska utföra sitt arbete då människor inte har tillit till dem. Detsamma gäller med kameror. Samtidigt som kameror är uppsatta i syfte att skapa en känsla av trygghet, signalerar det också att det är en utsatt plats där risken att bli utsatt för brott är högre.

Slutsats

Att tjejer känner sig otrygga och att eventuella föräldrar hade behandlat sina barn olika beroende på kön, tror vi inte är ett fenomen som är bundet till Möllan. Detta är en struktur som finns i hela samhället, oavsett geografisk plats.

 

Eleonora

Ellen

Emma

Olivia