Varför ska jag vara rädd?”

En varm fredagseftermiddag tog vi tåget till Malmö C, och därefter stadsbuss 5 till Folkets Park. Så snart vi hade klivit av bussen började vi att observera och samla material till vår sociologiska studie kring säkerheten på Möllan. Känner sig folk säkra på Möllan och om de känner sig otrygga, vad är anledningen till det?

 

En av de första personerna vi intervjuade var en man i 25-årsåldern i en mindre butik nära Möllevångstorget där han arbetade med sin pappa som också äger den. När han pratade fick vi intrycket av att han var väldigt ärlig eftersom han berättade väldigt naturligt utan att tänka igenom det.

Han började med att berätta att han älskar möllan och han har bott där hela sitt liv. När vi frågade honom om han någon gång känt sig otrygg på möllan, svarar han:

“Det blir mer kriminalitet med åren som kommer, men jag känner alla som håller på med sånt skit och ingen skadar varandra här.”

Vilka brott som begås mest tror han främst är narkotikabrott, men också kanske trafikbrott. Folk tror att bara för att det förekommer mycket narkotika så tror dem att det bara finns en massa knark och knarkare här, menar han och ger knarkrondellen som ett exempel. Detta stämmer inte helt enligt honom. Han berättar att man också har satt upp flera kameror vid den så kallade “knarkrondellen” och vi undrade om han trodde att detta har hjälpt eller om han tror att kameror fungerar överlag på möllan. På det svarar han att kamerorna har nog skrämt människor.

“Men hur ofta kollar man kamerorna egentligen? På sätt har det nog inte varit till hjälp så mycket” säger han och rycker på axlarna.

Det sista vi frågar är om han tror att tjejer känner sig lika trygga på möllan som killar. Han svarar att det ärligt talat beror på hur man ser ut. Han menar att om man som tjej, helt “vanligt” klädd med jeans och en hoodie, är det inga problem, men kommer man festklädd så får man räkna med att det kan komma fram helt okända människor, speciellt killar, och prata. Även fast de oftast inte gör någonting mer än att pratar, uppfattar vissa tjejer det som obehagligt. Avslutningsvis säger han att Möllan är ett bra ställe och det inte alls är farligt i jämförelse jämför med andra områden i Malmö, exempelvis Kroksbäck eller Lindängen.

  För att variera åldrarna på dem vi intervjuade så intervjuade vi 13-årige Mustafa. Han 13hade växt upp på möllan och trivdes mycket bra där, vilket syntes på honom. Han gick rakryggad med mycket självförtroende som om han “ägde området”. Mustafa tyckte att det var bra och snälla människor som bodde på Möllan. Han känner sig alltid trygg, dag som natt. Han frågade oss “Varför ska jag vara rädd?”. När vi frågade varför han trodde att andra var rädda så svarade han “folk dödar varandra och sånt här”, men trots det så kände han sig ändå alltid trygg. Vi frågade också om han hade syskon och om dem är lika orädda som han själv. Han svarade att han hade två syskon en äldre bror och en yngre syster. Hans storebror var heller inte rädd på Möllan och hade heller inga tidsbegränsningar från föräldrarna precis som Mustafa. Men däremot fick hans lillasyster inte lov att gå ut.

När vi frågade tjejer huruvida de kände sig trygga eller inte svarade alla att Möllan inte är otryggare än någon annan plats. Dock sa alla att det var skillnad på natt och dag.

“Dagen är bättre för då är det mer folk i rörelse”

På kvällar och nätter var orsaken till otryggheten män. Alla som vi frågade sa att de antingen cyklade eller tog taxi på senare delen av dygnet för att känna sig tryggare.

När vi ställde frågan om polisens närvaro svarade en av tjejerna att de kände sig tryggare när de var i närheten.

 

Vi gick även fram till två kvinnor som satt och fikade på ett cafe bredvid Möllevångstorget. Anna och Karin är 25 och 27 år och båda bor i närheten av Möllan, vilket har gjort dom tryggare i området menar kvinnorna. De berättade om tryggheten på Möllan och menade att platsen är lika otrygg som trygg plats liksom på alla andra område i Malmö. Som alla andra kvinnor vi intervjuade så känner sig alla mindre trygga på kvällen då kvinnor ofta är väldigt utsatta i dagens samhälle. Däremot menar Anna och Karin att om man ska vistas ute sent på natten är möllan tryggast i Malmö eftersom det vistas väldigt många personer i området. Vi citerar “Hellre va på en plats där det är mycket folk, än där det är lite”. Denna mängd människor kan bero på att många klubbar och restauranger är öppna, men även att det är en central mötesplats för många. Vi frågade även hur de tänker kring framtida barn och om de tror de kommer särbehandla könen. Både Anna och Karin sa att de inte kommer vilja hindra barnen från att vara runt Möllan då dom inte anser att platsen är lika otrygg som alla andra platser. De hade inte någon plan på hur de skulle behandla könen på barnen men båda trodde att de kommer va lite mer försiktiga mot en dotter då samhället ser ut som de gör idag.

Efter att vi pratat om trygghet och framtiden kom deras vän Pelle som var 28 år. Han kom snabbt in i diskussionen när vi frågade om polisernas arbete i området. Alla tre enades om att poliserna inte gör sitt arbete bra, då de enligt Anna bara fokuserar på papperslösa och inte grundproblemen såsom knarkhandel på torget. De menar att poliserna inte agerar rättvist utan de har rasistiska fördomar som de jobbar efter. Pelle som arbetar på ett cafe på Möllan berättar om att han ofta ser öppen knarkhandel på torget samtidigt som poliser patrullerar runt och reagerar inte.

Detta var något som vi också upplevde under de ca två timmarna vi var i stadsdelen då vi såg människor som öppet brukade narkotika. Vi citerar Pelle “Det finns problem på Möllan och då är det bra att de finns poliser”. Han berättar att poliserna ibland agerar bra vid exempelvis slagsmål eller liknande. Vi frågade om flera polispatruller borde placeras på möllan men de va överens om att antalet borde minska och att poliserna istället ska fokusera på rätt saker.

 

Planen var att intervjua antingen en polis eller väktare för att ta del av deras perspektiv av Möllan. Därför blev vi förvånade då vi inte såg en enda ordningsman. Detta kan bero på att vi befann oss på Möllan på dagtid och under en tid då det begås mindre brott.

 

Att så pass många människor kände sig säkra på Möllan förvånade oss en aning. Genom att ha tittat på brottsstatistik i området innan observationstillfället hade vi förväntat oss att folk skulle ha en annan inställning. Enligt Statistiska Centralbyrån (2010) rankades Södra innerstaden i Malmö som tredje mest utsatta området i Sverige. Rån, trafik- och narkotikabrott är några av de vanligaste brotten som begås och som ofta är sammanlänkade med det livliga nattlivet. Kan den stora mängden brottslighet ha normaliserats på Möllan? Har kriminaliteten blivit en integrerad del i vardagen? För folk som bodde på, eller i närheten av Möllan kände sig alla generellt sett trygga. Detta kan bero på att de hela tiden vistas i miljön och ser de bra sidorna med Möllan. För personer som inte vistas på Möllan ofta ger media en bild av en farlig och otrygg plats. Detta kan vi också relatera till då vi hade en negativ uppfattning om Möllan men när vi kom dit kändes det som vilken annan plats som helst.

Polisens arbete kritiseras

Något vi märkte var att polisens arbete är kritiserat. Åsikter som att polisen inte lägger fokus på rätt saker, agerar rasistiskt och ignorerande, visar på att folk inte har tillit till myndigheten. Frågan uppstår, hur en myndighet som ska arbeta för folkets bästa ska utföra sitt arbete då människor inte har tillit till dem. Detsamma gäller med kameror. Samtidigt som kameror är uppsatta i syfte att skapa en känsla av trygghet, signalerar det också att det är en utsatt plats där risken att bli utsatt för brott är högre.

Slutsats

Att tjejer känner sig otrygga och att eventuella föräldrar hade behandlat sina barn olika beroende på kön, tror vi inte är ett fenomen som är bundet till Möllan. Detta är en struktur som finns i hela samhället, oavsett geografisk plats.

 

Eleonora

Ellen

Emma

Olivia

 

 

 

 

“Varför skulle jag sitta här om jag kände mig osäker?”

 

Malin 2“Varför skulle jag sitta här om jag kände mig osäker?”

Mediebilden rån, gängmord och narkotikaförsäljning

Möllevången, det område som ryktats vara Malmös farligaste och mest kriminella plats att vistas på. Enligt Sydsvenskan (“Här sker flest rån i Malmö”, Herkel, Peter, 25/4-16) visas det att av alla rån som sker i Malmö, sker flest i området kring Folkets park. I en annan artikel från Sydsvenskan (“23 åring sköts till döds vid Möllevångstorget”, Gärdenfors, Cinna, 12/2-17) berättas det att en 23-åring skjutits till döds på Möllevångstorget. Slutligen skriver SVT (“Granne: Folkets Park har blivit ‘knarkets park’, Sundin, Kenneth, 18/3-2016) en artikel som hävdar att Folkets park har resulterat i att bli “Knarkets park” efter att flertal boende i området varit vittnen till försäljning av diverse droger. Dessa är ett fåtal av de många artiklar som rör kriminaliteten på Möllan. Vi är nyfikna och vill se om det finns en annan bild av Möllan än den som nämns i media.

Vår observation på Möllevången – tryggt eller otryggt

Det är en solig eftermiddag som vi, några elever från Katedralskolan, tar tåget till Malmö malin 1för att besöka Möllan , den platsen som ryktas vara en av de mest osäkra platserna i Malmö. Vi stiger av tåget på Triangelns station och börjar gå. På vägen dit möts vi av affischer med politiska budskap, folk sittandes på uteserveringar samt ett starkt lysande blåljus från en polisbil som kör snabbt förbi. Innan vi påbörjar vår undersökning, samlas hela gruppen för en snabb genomgång. Då Henrik börjar fotografera gruppen, skyndar vi oss därifrån för att undvika att komma med på bild. För att underlätta vårt arbete, väljer vi att dela upp oss i två mindre grupper. Den ena gruppen kommer röra sig runt Möllevångstorget medan den andra gruppen fokuserar på personerna i Folkets park. Frågorna vi väljer att ställa är huruvida de är kopplade till möllan, om de bor där eller om de bara vistas där ibland. Vi bad dem dessutom beskriva Möllan med ett ord samt förklara ifall de på något sätt känner sig osäkra på platsen och berätta om de märker någon form av kriminalitet i området.

 

Arbetande i Folkets park 

En av personerna som vi intervjuar arbetar i Folkets park och är familjär med området trots att hon inte bor där. Ordet som hon väljer att beskriva Möllan med är “Invandrartätt”. Hon berättar att hon inte känner sig otrygg i området men att hon däremot är väl medveten om kriminaliteten som pågår i parken. Under intervjun pekar hon ut specifika platser där försäljning vanligen sker samt där ungdomar brukar sitta och röka på. Vi märker tydligt att hon vet om brottsligheten som vi tidigare nämnde i inledningen men att hon dock inte känner att Möllan är en farlig plats att vara på.

Besökare i Folkets park

“Varför skulle jag sitta här om platsen var osäker”.

På vår promenad i Folkets park möter vi en man sittande på en bänk. Vi börjar ställa våra frågor och märker att han upplever dem som oväsentliga och lite komiska. “Varför skulle jag sitta här om platsen var osäker”. Detta är svaret vi får när vi frågar honom om han upplever Möllan som osäkert. Han menar på att Folkets park är en trevlig plats att vistas på och att det dessutom är en offentlig plats med mycket barnfamiljer. För honom verkar det orimligt att kriminalitet skulle inträffa på en plats som denna.

 

2017-05-03 12.06.55Väktare på Möllevångstorget

En annan person som vi stöter på och som även utmärker sig i vår undersökning är en väktare i 40-årsåldern som jobbar på Möllevångstorget sedan två år tillbaka. Han berättar att han aldrig skulle kunna tänka sig bo i Malmö  med tanke på all kriminalitet han stöter på dagligen. Varför väktaren utmärker sig från resten av de vi pratade med är för att han beskrev Möllan med ordet “kriminalitet”.

De andra berättade nämligen att Möllan skulle kunna beskrivas med orden; hemma, livlig och trygg. Vidare berättar han att det finns ett café inte långt från vart vi står där det säljs knark samt att det sker andra kriminella handlingar där.

 

Utöver dessa tre personer som vi nämnt i inlägget, intervjuade vi sju andra personer till som inte utmärkte sig i svaren de gav oss. De beskrev Möllan som en trygg och härlig plats, fyllt av trevligt folk.

 

Sammanfattningsvis har vi fått fram ett resultat som inte stämmer överens med det vi hade förväntat oss i vår studie utifrån det vi fått se i media. Vi hade förväntat oss svar som stämde överens med de artiklar som beskrevs i början av detta blogginlägget vilket är mer polisbilar, otrevligt och tillbakadraget folk samt andra svar kring hur platsen upplevs som osäker. Vi kan utifrån intervjuerna dra slutsatsen att kriminalitet existerar men att det har normaliserats och därför inte påverkar personerna som vistas på Möllan.

 

 

Malin Forsberg, Tea Nilsson, Annie Wirkeland, My Saurow & Josefin Mauritsson

“Nej du, jag skulle aldrig få för mig att bo här”

“Nej du, jag skulle aldrig få för mig att bo här”

Det var onsdag förmiddag och vi kände värmen från solen träffa oss när vi kom upp från rulltrappan på Triangeln och började gå mot Möllevångstorget. Redan på vägen dit såg vi hur miljön tydligt skiftade. Det som i början av vår promenad varit stora klädesbutiker och mataffärer samt fina lägenhetshus byttes ut mot second hand butiker, små livs och slitnare hus. Men samtidigt var Möllan fyllt av mer liv.

554693_629775350369895_521453246_nPå torget trängdes grönsakshandlarna och en man sprang fram och tillbaka med tomater från skåpbilen med graffiti på till hans grönsaksstånd. Någon satt och ammade på en av bänkarna som fanns runt om torget medan andra cyklade förbi i sitt egna tempo. Från en av balkongerna hängde MFF:s flagga, likt många andra ställen runt om i Malmö.

En plats i förändring

Detta var området vi skulle studera en plats i förändring på, där vi skulle få en uppfattning om vilka människor som bodde där och hur de uppfattade att Möllan hade ändrats eller inte.

Intervjuer

Solen fortsatte att värma och vi gick runt bland de glada människorna på torget. En av de första vi träffade var en kvinna i femtioårsåldern som föreslog att vi skulle slå oss ner på en bänk för intervjun och det gjorde vi mer än gärna. Hon berättade att hon bott i Malmö, och Sverige, 31 år men just på Möllan i 20 år och pratade om att hon älskade det svenska samhället och Malmö. Men samtidigt tyckte hon att det hade förändrats;

“Jag går inte ut på kvällarna längre eftersom jag inte känner mig trygg. Killar brukar skrika fula ord och sexistiska saker efter mig.”

Hon berättade vidare att hon tyckte det var betydligt fler tiggare nu än när hon flyttade hit;

Bara på vägen från min lägenhet här till mataffären vid triangeln räknade jag till 25 tiggare. Det är så synd.”

Hon hoppades på att vi skulle kunna vända den negativa trenden och utveckla det hon beskrev som ett öppet och demokratiskt samhälle.

Den otryggheten vi pratade om med henne kunde vi efter ett tag konstatera vara större hos kvinnorna runt Möllan än hos männen. Ingen av kvinnorna sa det uttryckligen själva men vi märkte ett mönster.

Vi bestämde oss för att fråga nästa man vi mötte om vad han trodde.

“Ja jag tror nog vi män känner oss tryggare” blev hans svar och han förklarade att han framförallt tänkte på sexistiska kommentarer och händelser som kvinnor blev utsatta för. Han själv upplevde det paradoxalt nog som att tryggheten hade ökat.

När vi träffar på en mamma med barnvagn vars barn nyfiket tittar på oss tar hon upp skjutningen på torget för tre månader sedan. “Det var ju en skjutning precis där borta för inte så länge sedan” sa hon och pekade mot ena hörnet av torget där skjutningen ägde rum.  “Det är klart att otryggheten ökar, men jag känner mig fortfarande trygg med att mina barn ska växa upp här”

Kvinna med barn

Bara en stund senare träffar vi på en kvinna som låser upp sin cykel och har bråttom iväg men ställer upp på några snabba frågor. Hon bor inte på Möllan men som jobbar på en skola i närheten och passerar torget varje dag. Enligt henne hade läget förändrats och hon upplevde inte samma trygghet längre. Även hon nämnde skjutningen på torget som en bidragande orsak.

Vi fortsatte vår observation på Möllan och stötte på en utbytesstudent från Indonesien. Han stod vid en bänk och packade om sin väska för att få ner de nyinhandlade tomaterna. Han hade bott här i ett år och var en väldigt glad och positiv människa som det sken om under tiden vi pratade med honom. Enligt honom hade Möllan inte förändrats något markant, vilket såklart kan bero på att han bara hade bott där i ett år. Istället var han väldigt positiv och pratade gott om det svenska samhället och att han upplevde en stor trygghet. Det enda negativa han kunde komma på var att kommunen borde enligt honom satsa mer på att rusta upp Möllan.

Men gemensamt för alla dessa människor var att de ändå älskade Möllan. Kvinnan med barnvagnen ville att hennes barn skulle växa upp där, mannen vi pratade om sexism med upplevde ju till och med en ökad trygghet och utbytesstudenten älskade stadsdelen. Vi avslutade vår observation med en positiv känsla och var alla överens om att Möllan var en mångkulturell plats som sprudlade av liv.

Egentligen var det bara en enda riktigt negativ person som vi hade stött på; en kvinna som väldigt tvekande ställde upp på att intervjuas men när vi frågade om hon bodde på Möllan blev hon genast irriterad och sa argt ifrån att “nej du, jag skulle aldrig få för mig att bo här”, hoppade upp på sin cykel och trampade iväg.

“nej du, jag skulle aldrig få för mig att bo här”, hoppade upp på sin cykel och trampade iväg.

 

Emmy, Elin, Johanna S15C

Mörkret på Möllan

 

När vi hade restaurang längre ner på gatan stod folk redo svingandes med cykellås för att råna oss på pengar, cigg och mobiler.” – man, 40 år.

Bortom möllanidyllen!

SofiaMöllanidyllen som man slås av på torget fyllt av färgglada fruktstånd och köpglada malmöbor är inte hela sanningen. Ett stenkast bort från det lustfyllda torget döljer sig ett område med desto mörkare rykte. Ett område där majoriteten oavsett kön, etnicitet eller ålder inte vill vistas när mörkrets intrång lagt sig över gatan.

Med en karta i handen frågade vi barnfamiljer, pensionärer, vuxna och ungdomar vart de inte kände sig helt trygga på Möllevången. Trots att en liten tant med rullator skrattade bort frågan om att hon skulle tänkas vara otrygg så ville vi på något sätt få underbyggt de fördomar som vi blivit införstådda med. Men var våra fördomar sanna?

När flertal svarade att de aldrig kände sig osäkra under dagen på möllan började vi ifrågasätta våra inlärda fördomar. Vi bestämde oss för att fråga en polis från Malmö stads gator. Rakt på sak frågade vi om Möllan är en farlig plats. Enligt polisen Alfred är möllan långt ifrån de farligaste områden i Malmö, den präglas av narkotikabrott och människor som är långt åt vänster som inte gillar polisen.

Knarkrondellen – centrum för otryggheten

sofia 2Vi bad de tillfrågade personerna sätta ett kryss på kartan över den plats där de uppfattar som otrygg, om så var fallet. De röda kryssen placerades enbart på ett ställe över Möllan – knarkrondellen. I korsningen Norra Parkgatan, Södra Parkgatan och Kristianstadsgatan ligger rondellen som blivit ökänd som knarkrondellen där vistas ensam sent på kvällen är gemensamt för Malmöborna vi pratat med.

 

Sofia 3Bilden av knarkrondellen som vi fått uppbyggd krockar med vad som finns på andra sidan staketet. I parken bredvid rondellen ligger ett lekparadis för barn, med allt ifrån cykelbana till gungor och glasskiosk. Mitt på ljusa dagen trängs barnvagnar och föräldralediga längst trottoaren och inte ett spår av varken cykellås eller knark syns. Men trots detta svarar flertalet av de tillfrågade att det är här man ska vara på sin vakt. “Jag skulle då aldrig gått hit med barnvagnen efter klockan 10 på kvällen”, sade en kvinna med en treåring i vagnen. Det uttalandet säger något om Knarkrondellen och hur Malmöiterna resonerar kring att vistas där cykellås svingas och plånböcker bestjäls, efter att solen gått ned.

 

 

Wilde, Nelly, Sofia

Vad är du, när är det och med vem?

Upplevs Möllan som en farlig plats?

“Samhället är förjävligt, men vi har det bra”

Kvinna i 80-års åldern

En solig och varm vårdag i maj besökte vi Möllan, som var full av liv och rörelse. På torget syntes torghandlare och engagerade försäljare som sålde frukt och blommor. Vi är här för att göra en intervjuundersökning angående kriminalitet och trygghet på Möllans olika gator.

Vi valde detta område att undersöka då både media och människor har byggt upp en bild av Möllan som otrygg och farlig, särskilt när solen gått ner.

Trygghet beror på tid och plats

.”Det beror helt på om man är här på kvällen eller dagen och vem man umgås med, här finns många skumma människor men också många trevliga.” Kvinna 29år

Den första vi intervjuade var en kvinna i 29 års ålder som bodde nära Möllan och var väldigt bekant med området. Hon menade på att tryggheten berodde på var man befann sig och hur trygg man var i grund, i området. Hon tyckte även att både fördomar och klasskillnader var aktuella på Möllan vilket hon gjorde tydligt att hon tyckte.”Det beror helt på om man är här på kvällen eller dagen och vem man umgås med, här finns många skumma människor men också många trevliga.”

Det upplevs otryggare på andra platser

“Centralen är det ställe man verkligen bör se upp med, speciellt på kvällen.”Man 26år

Överlag kände sig majoriteten på Möllan att det var en trygg plats både under dagen och på natten/kvällen, i jämförelse med resten av Malmö. Många sa att det var många människor ute på gatorna oavsett tid på dygnet, men det var oftast försäljare vid sina butiker eller någon som tog en fika på en av uteserveringarna under kvällen. Alla sa även att den farligaste platsen i Malmö var definitivt runt centralen, där kvittar det vilken tid man är där, det känns alltid lite mindre säkert än på Möllan. En man runt 26 års ålder nämnde att “Centralen är det ställe man verkligen bör se upp med, speciellt på kvällen.”

 

De personer vi intervjuade tyckte verkligen om undersökningen och uppskattade våra frågor, även vi var nöjda vid denna punkt efter att ha frågat 8 personer, varav en äldre kvinna med tysk brytning, närmare 80 år gammal, nämnde att “Samhället är förjävligt, men vi har det för bra” Men även kommentarer som “Gud vilka intressanta frågor.” och ‘’Roligt att ungdomar engagerar sig i dessa frågor’’ kom från andra intervjutillfällen.

Trygghet beror på när, var och med vem !

För att besvara vår frågeställning i rubriken anser vi att utifrån svaren blev det väldigt svårt att tyda, då de flesta hade olika uppfattningar om området. De flesta tyckte att även om Möllan både ansågs och kändes otryggt så var centralen ändå lite värre. Vår slutsats utifrån lite kommentarer och uppfattningar så beror det helt på tiden man är, var man befinner sig och umgängen man har i Möllan.

 

Av: Nadia, Cornelia, Linnea, (Karin) S15C

  1. Tycker du att det finns en skillnad på kriminalitet i de olika områdena i Möllan?

 

  1. Anser du att de olika områdena har olika stereotypa fördomar om varandra?

 

  1. Finns det tydliga skillnader i vad som är rikt och fattigt i Möllan?

 

  1. Tror du på att det finns klasskillnader mellan människor som bor här?

 

  1. Anser du att Möllan är en säker/osäker plats, jämfört med resten av staden?

 

ålder, kön, boplats Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Inställning
Kvinna 29 år, bor nära Möllan Ja, inte där man bor dock Ja Nej inte här Ja, blandat Beror på tiden, kvällen är otryggast positiv
Ett par, 30 års ålder, bor på Möllan Nej runt torget bara Många tror typ att de har en “orten” attityd fast de ej bor här hippies bor här för att det är coolt plus att här är billigt Ja, vi har vänner i alla “klasser”. Går dock inte att placera var Säkrare här än på C, man känner sig aldrig hotad väldigt positiva, de tyckte vi hade bra frågor
Man, 26 år, bor på Möllan Lite osäkert, mest på gatorna Ja! Nej det är bara typ hyres /bostadsrätt som bestämmer hur rik man är Ja till viss  del Ja så fort det blir kväll. Dock säkrare än C neutral
Man, 53 år, bor i Sofielund Nej. Ja Nja Inte stort, men det finns såklart En av de säkrare delarna av Malmö. neutral
Ett par, 75-80 år, bor på Möllan Nej Ja alla Vi känner inga rika… Ja absolut Vi känner oss aldrig osäkra här, beror kanske på grannarna positiva
Två unga män, 20 års ålder, bor lite utanför Möllan Nej, den ena hade blivit sparkad på fyllan här bara Ja absolut Nja, det märks inte, de flesta lever simpelt JA Tja, C är ju farligare, men stockholm är ju värst neutrala
Kvinna, 37 år, bor på Möllan Nej Ja! Nej inte direkt.. Ja! Känner mig säker här, antagligen för att jag bor här neutral

Är Möllan Malmös otryggaste plats?

Av: Sofia Håkansson E3b, Geofina Andersson H3, Laura Lidbeck H3

sydis

Bild från sydsvenskan, se länk

Källa: http://www.sydsvenskan.se/malmo/larm-om-stort-slagsmal-pa-mollan/

Vi bestämde oss för att göra en kvantitativ undersökning om Möllevångens trygghet. Detta gjorde vi genom att göra en enkät som vi sen delade ut till 20 personer i områden runt och på Möllevångs torget. Syftet var att ta reda på vilken inställning folk har angående trygghet på Möllan samt varför de besöker platsen. 20 personer ger inget statistiskt underlag men ska ses som en metod för att få fram olika uppfattningar gällande miljö och trygghet som senare  går jämföra med Malmö Kommuns trygghetsundersökning.  När vi väl kom till det stora torget var det full med människor och miljön var ganska stressig. Medans många stod och handlade frukt och grönsaker vid de olika matstånden, tog vi initiativ att ställa våra frågor.  Vi intervjuade 20 personer i olika åldrar och kön. Resultatet blev väldigt varierande och vi fick många blandade svar.

Något vi noterade som blev väldigt tydligt under intervjuerna var att de personer som tyckte Möllan var en allmänt trygg plats, uttryckte sin åsikt starkt om Möllans trygghet och var väldigt positiva till dess situation. De  kommenterade även att de inte var rädda och ansåg det vara löjligt att känna sig otrygg, då det inte fanns någon anledning till att inte känna sig säkra. När vi sedan frågade lite andra människor, fick vi ibland annorlunda svar. De som skrev att de kände sig otrygga vid olika tillfällen samt tidpunkter, gav inte många detaljer och svarade kortfattat. De kanske kände sig obekväma och upplevde att det var obehagligt att öppna upp sig personligen vid frågor otrygghet. Möllan är område i Malmö med ett specifikt rykte, ett rykte där mångkultur, kriminalitet, osäkerhet och festande råder. Dock har platsen även många positiva sidor. Många skulle nog säga  att Möllevången är en mötesplats där kulturer och matupplevelser möts.

 

Resultat av undersökning/enkäter- Trygghetsskalan går från 1(Mycket Trygg) till 6(Mycket Otrygg

Detta bildspel kräver JavaScript.

Intressant att notera ifrån resultaten av intervjuerna:

  • Av de 10 personer som alltid känner sig trygga på Möllevången under alla tidpunkter, är 100% där vid någon tidspunkt varje dag.
  • 10 personer känner sig vid vissa tidpunkter otrygga, av dessa besöker 40% Möllevången någon gång i månaden, 20% nästan aldrig, 20% flera gånger i veckan, 20% varje dag. Endast en av dessa 10 bor där.
  • Av de som bor där, hävdar en att hen känner sig otrygg pga gängaktivitet och en annan känner sig allmänt osäker där. En tredje känner sig otrygg inför våldtäktskulturen då hon är ung tjej.

Man kan dra slutsatsen att de som besöker Möllan ofta eller bor där, är de som känner sig mest trygga medans de som endast besöker Möllan någon gång då och då, känner sig mest otrygga. Detta skulle kunna vara ett resultat av hur Möllan och Malmö generellt sätt framställs i medier. Då det ofta är vanligt att läsa i tidningen och höra på nyheterna om hur farligt det är i Malmö. En annan orsak till dessa skillnader i trygghetsuppfattningen kan även bero på att de som bor på Möllan vet vilka tider på dygnet som är säkra och vilka områden som inte är det. Något som resulterar i en allmän trygghetskänsla, då dessa personer själva kontrollerar var de är vid vilken tidpunkt och indirekt även hur trygga dem är.

 

Tidigare undersökningar:

I Peter Herkels artikel Här sker flest rån i Malmö (Sydsvenskan, 2016-04-25), redovisas siffror från nya undersökningar som gjorts angående råndrabbade områden i Malmö. Här visas det att kvarteren runt Folkets park är mest råndrabbade i Malmö. Detta är intressant då det uppstår en kontrast mellan fakta, och hur folket upplever det. Majoriteten hävdar ändå att de känner sig säkra. Detta stämmer inte överens med vad Sydsvenskans undersökning visat. En slutsats som kan dras kan vara att folket där lever under en slags falsk trygghetskänsla, kanske beror detta på att det finns en trevlig atmosfär på Möllan och att det är en social plats där folk umgås.

 

”Tyvärr kommer vi från Lund”

Solen stod högt på himlen över Möllevångstorget när vi anlände med tåget till Triangeln, ett falafelkast från Möllan. Vi gick den lilla biten och möttes av en svärm av butiker och restauranger och mitt på torget vimlade det av människor som ville köpa frukt från världens alla hörn och kanter. Torget var fyllt med skratt, prat och olika försäljars utrop i förhoppning av att få sina exotiska frukter sålda. Det var en stor variation av människor, vi mötte män och kvinnor, unga som gamla, men framförallt människor med en annan etnisk bakgrund än en svensk.

Vi åkte dit för att undersöka kriminalitet och hur tryggt det är att vistas på Möllan. Media visar ofta upp en mycket otrygg bild av denna del av Malmö, vi ville ta reda på hur de som vistas där själv upplever det. För att ta reda på detta frågade vi ca 10 olika personer i olika åldrar om hur tryggt de tycker att det är och även butiksägare gällande snatteri.Eline s2a 2

Först frågade vi två kvinnor, en i 40-årsåldern och en i 20-årsåldern av svenskt ursprung/etnicitet som satt i den stekande solen vid den välkända skulpturen “Arbetets ära”. När vi berättar att vi kommer från Lund och vill ställa några frågor gällande kriminalitet blir den äldre kvinnan genast skeptisk och även lite fientlig. Hon skrattar och säger “det är lite roligt att ni kommer från Lund och intervjuar oss om kriminalitet, men visst fråga på.”
“Ja, både dagtid och nattetid” svarade kvinnan i 40-årsåldern, utan att tänka efter, när vi ställde frågan om hon känner sig trygg på Möllan. Den yngre kvinnans svar blir inte det samma; hon känner sig bara trygg här under dagtid.

Generellt sett kände alla sig trygga på dagen men på natten blev svaret tvärtom. Kvinnan i 40-årsåldern och en man i 50-årsåldern var de enda, utav de 10 personerna som vi intervjuade, som kände sig trygga dygnet runt.

Vi frågade även fem butiker om hur mycket snatteri de upplevde att det var i deras butiker. Svaren varierade mycket; många sa att det var folk som tog saker utan att betala varje dag, medan vissa sa att de aldrig hände. Något som vi ansåg sticka ut speciellt var två affärer som låg tvärs över gatan från varandra och trots detta ha de svar som var i störst kontrast till varandra. Den första affären pryddes av lådor med färglada frukter framför och vi möttes av en man som staplade lådor. Han var tyvärr inte så bra på svenska men han visade oss vänligen in i affären där han kallade på en annan kille. Den andra killen var i vår ålder och gick med på att vi frågade honom lite frågor angående affären. Vi frågade honom om det ofta var folk som snattade från affären, och vi fick det chockerande svaret att det hände varje dag. Vi fortsatte med att fråga om det någonsin blev polisanmält, men svaret blev att det aldrig hände, då polisen ändå inte gör något.
Efter vi intervjuat killen i denna affären gick vi tvärs över gatan till ett asiatiskt livs där vi frågade kvinnan i kassan samma sak. Kvinnan var nog i 50-års åldern och hennes svenska var inte det lättaste att förstå, efter en stunds konfundering av hur vi skulle försöka tyda vad hon sa, fick vi fram svaret att det enligt henne aldrig hände att någon snattade från hennes affär. Detta var en stor kontrast till vad vi fick höra från den tidigare affären och fick oss att tro att någon av dem kanske inte talade sanning.Eline s2a 3

Förrutom dessa två affärer gick vi in i ca tre andra och frågade samma frågor, dessa tre affärer svarade i princip samma sak: att snatteri förekom men att det aldrig polisanmäldes för att de inte kände att det var lönt. Många blev också lite mer negativt inställda när vi sa att det var just kriminalitet vi skulle fråga om.

Därefter valde vi att avsluta vår observation och promenerade över torget bort till uppsamlingspunkten, vi var alla nöjda och glada med vad vi fått fram för information från människorna vi pratat med.

 

av: Eline, Matilda, Moa, Emma och Elin