”Vi har det lyxigt med mat bland annat i Malmö”

Med alla invandrarbutiker och torghandeln har möllan framställts som exotiskt spännande och främmande. Ibland också ett exempel på en lyckad integration, där många etniska grupper och svenskar kan samexistera. Sedan gå det finna den andra sidan från de intoleranta grupperna som ett hot mot det svenska och ett exempel på en misslyckad integration. En ledande Sverigedemokrat Mattias Karlsson som bodde i området beskrev detta, men sa också att ”jag är inte rabiat jag äter pizza” som blev titeln på Niklas Orrenius bok om sverigedemokraterna.

“Vi har det lyxigt med mat bland annat i Malmö”

En fredagsförmiddag den 25 maj klev vi av tåget vid triangeln och påbörjade vår promenad mot Möllevångstorget i Malmö för att påbörja en observation. Det var som en varm sommardag med solsken och glada miner. Snart såg vi skiftet mellan stället vi påbörjade promenaden till det soliga och befolkade möllan. Det skiftet skedde mellan de stora klädbutikerna och mataffärerna vi först möttes av, men när vi kommer till början av Möllevångstorget fylls gatorna snabbt med mycket livs, secondhandbutiker och såg allmänt mer “slitet” ut än tidigare. Dock var kryllade Möllevångstorget av folk, till skillnad från promenadens start.

Mångkultur

Detta var området vi skulle studera mångkulturen och hur den är synlig. Både genom observationer och några intervjuer.

Intervjuer

Vi gick mot Folkets Park och väl där mötte vi den första personen som vi valde att intervjua. Det var en 20-årig tjej som var bosatt i Rosengård, som vi har valt att kalla för Anonym. Vi presenterade oss och förklarade att vi gjorde ett arbete i sociologi som handlade om mångkultur på Möllan. Anonym ställde gärna upp på en intervju och vi berättade även att hennes identitet skulle vara helt anonym. Vi började med frågan “Vad tycker du om Möllan?”. Anonym svarade att hon tyckte att det var ett intressant ställe med mycket sevärdheter och att man alltid något nytt när man är där. “En fin mötesplats helt enkelt”.

“Tycker du mångkultur i sig något positivt eller negativ?”

Anonym menade att det beror på vilka ögon man ser det igenom. “För mig är mångkultur absolut något jättepositivt”. Hon förklarade att genom att bo på Rosengård så möts hon ofta av olika kulturer, något som hon anser är något väldigt bra. Anonym ansåg att Möllan var väldigt mångkulturellt.

“Möllan är mångkulturellt. Är detta bra? Hur kan man se det?”

Som nämnt ansåg Anonym att Möllan var mångkulturellt, men att många tänker att Möllan endast är en plats där man bara kommer från Mellanöstern och att Möllan bara har inslag från den kulturen, men att det självklart inte är så. “Många som jobbar och bor här känner att andra inkräktar på deras område”. Anonym sa  att hon tyckte att Möllan ska vara mångkulturellt, “Så ska det vara överallt!”. Hon menade att man kan se mångkulturen, bland annat genom maten. Det finns olika matkedjor och restauranger och på torget säljer de frukt från alla världens hörn och olika sorters bakelser.

Intervjuperson 2 kallar vi för Sara. En 32 årig mamma som var ute i parken med sin son och njöt av solen. Vi gick fram till henne med ett leende på våra lappar och frågade ifall det var okej att ställa henne ett par frågor. Responsen var först lite tveksam då hon ville hålla koll på hennes son som var ute och lekte i parken men vi garantera henne att vi inte skulle ta all hennes tid. Tveksamt så svarade hon ja till intervjun. Vi började med att ställa första frågan: ”Vad tycker du om möllan?”Sara säger att hon är bosatt i Möllan och har varit det ett tag. Hon beskriver möllan som en väldigt öppen plats där man alltid ser nytt folk. Antigen så handlar de frukt eller så tar de en bira på någon pub längs gatorna. ”Då möllan är ett väldigt öppet ställe och alltid är fullt med folk så är det väldigt högljutt där men det är det fina med möllan”.

”Tycker du mångkultur i sig är något positivt eller negativt?”

”Jag tycker absolut att det är positivt”. Sara förklarar att när hon var liten så bodde hon i en liten by med sina föräldrar och sedan hon var liten så har hon rest väldigt mycket vilket har berikat hennes liv väldigt positivt. ”Jag är så van vid att se så många olika kulturer så om jag inte hade sett det varje dag hade det inte riktigt känts rätt”. Hon avslutar med säga att via mångkulturen så lär man sig mycket om andra människor men också om dig själv och livet.

”Möllan är mångkulturellt. Är detta bra? Hur kan man se det?”

 

En mångkulturell plats – Lisa, Delina & Melina

Doften av vårregn, cigarettrök och kaffe

katja 2Möllevången 8 maj 2017

Det är en kall måndag i maj när vi går till Möllevångstorget från stationen Triangeln. När vi går ner längs gatan där byggnaderna bär sprayfärgad konst och där det på gatorna finns diverse olika restauranger vars menyer erbjuder mat allt från svenska husmansrätter till exotiska rätter från mellanöstern som står på främmande språk.

Det är på torget som vi sedan möter för oss något främmande språk, precis som att åka till ett annat land, blandat med svenska dialekter. På de olika torghandlarnas bord ligger exotiska frukter i olika färger. Solen tränger sig igenom molnen, och en blandning av dofter möter oss. En blandning av doften av vårregn, cigarettrök och kaffe.

När vi tittar på byggnaderna som omger torget möts vi av olika restauranger och barer av olika karaktär som ramar in torget. Liksom de exotiska frukterna präglas även restaurangerna av utländskt inflytande, det mångkulturella syns tydligt i området. Något som kan urskiljas om man vänder blicken till mataffärerna är att även dessa har olika kulturella bakgrunder.

När vi därefter började observera människorna som rörde sig på torget lade vi märke till att det var personer från många olika kulturer. När vi försökte smälta in som en i mängden kände vi att det inte gick. De pratades många olika språk som vi inte kände igen vilket gjorde att vi inte kände oss som en i gruppen. En känsla av att vara i ett annat land kom när man gick mellan fruktstånden. Då det fortfarande var tidig eftermiddag hade inte alla hunnit från sina jobb och majoriteten på torget var kvinnor med yngre barn samt pensionärer, med undantag från de vi pratade med som var i 25-30års åldern.

 

INTERVJU 1: Syntharen på Mölle

Vi går runt och tittar bland de olika livsmedels stånden när vi får syn på en ung man, 20-25 år, som går med marshall hörlurar. Han är klädd i jeans-on-jeans. Vi stoppar honom och frågar om han har tid. Han frågar hur lång tid det kommer att ta och går med på att svara på frågor när vi säger att det endast tar någon minut. Vi frågar först vår huvudfråga; om han tycker att Möllevångstorget är en mångkulturell plats. Han svarar väldigt snabbt att det tycker han att det är. Han formulerar sig med att det är mycket olika individer med olika bakgrunder som rör sig på torget och bedriver verksamhet tillsammans trots olika kulturer. Vi frågar också om han är från Möllan med vilket han svarar nej. Han kommer ursprungligen från Helsingborg men bor numera på Möllan sedan 1,5 år tillbaka. Innan vi släpper honom frågade vi vilken musik han lyssnar på och han svarar synt.

INTERVJU 2:

Vi får syn på två kvinnor med cyklar som står och pratar med varandra. De har tid säger de när vi frågar om de vill svara på några frågor. Båda kvinnorna visar sig bo på Möllan men de har ursprung någon annanstans i Sverige. Ena kvinnan bodde tidigare i Majorna i Göteborg innan hon flyttade ner till Möllan, där hon nu bott i ca 2 månader. Vi frågade varför hon kommer till torget. Hon svarar med att det är en väldigt bra plats att träffa människor och umgås på, eftersom det är många barer och restauranger där man kan äta.

Den andra kvinnan, som har asiatiskt pådrag, säger att hon flyttade ner från Karlstad för cirka 6 år sedan. Hon kommer ofta till torget för att äta på en av restaurangerna som finns runt omkring. Båda kvinnorna tycker att det är en väldigt stor variation på nationaliteter och kulturer som brukar röra sig på torget.

katja 4

Möllevången bortom mångkulturen

Innan vi beger oss från Möllan får vi tipset om ett bryggeri, och chokladfabriken som finns i samma byggnad. Vi bestämmer oss för att bege oss dit, vi möts av en stor tegelbyggnad, med gulbrunt nästintill lite mörknat tegel, som visar sig ha varit en gammal fabriksbyggnad när vi läser på lite, och det märks. Det liksom känns i luften. inuti i chokladfabrikens varma lokal möts vi av tavlor med olika motiv och en massa choklad såklart! Kontrasten är slående, att komma från det intilliggande torget, fullt med röster på olika språk, olika människor från olika delar av världen i full rörelse, till en väldig lugn och nästan helt tom, bortsett från kvinnan bakom disken, butik.

Vi beger oss från Möllevången och dess torg, för att ta tåget tillbaka till Lund, samtidigt som vi försöker samla våra intryck på ett vitt ark med lite linjer. Känslan är fortfarande lite som att åka tillbaka hem när man varit utomlands, doften av vårregn, cigarettrök och kaffe kommer upp i minnet och ger oss ett leende på läpparna.

Vi kan sammanfatta svaret på vår stora fråga med ett JA, är Möllevångstorget mångkulturellt? Svaret är JA.

Katja och Linnea

”I princip kompis med knarklangarna”

När vi närmar oss torget på Möllan möts vi av 4 plakat som alla propagerar för en vänsterriktad politik i Sverige. “Kampen mot fascismen är kompromisslös”, “För arbetarpolitik och socialism” är bara några av de slogans som pryder gatorna runt torget. Samtidigt går det en äldre man bara meter ifrån oss med en tröja där det står “MP = Islamister”. De spridda åsikterna slår oss direkt.

 

Det är en solig fredag, torget är fullt av människor och torghandeln pågår för fullt.  Vi kollar snabbt läget på torget och beger oss därefter mot Moriska Paviljongen där vi bestämt träff med en i personalen. Vi skulle möta upp med Therese som skulle visa oss runt och svara på några frågor som vi hade förberett.

 

På vägen mot Moriskan gick vi förbi “knarkrondellen”, som är ökänd för möllans knarkhandel, där såg vi även Möllans mest populära klottervägg. Graffitin varierar mellan allt ifrån politisk konst till gatukonst och målas ofta om. Motivet för klottret hade just nu en politisk nisch på ena sidan samtidigt som det bredvid målades en drake.adam 2

 

Sedan kom vi fram till Folkets Park där det första vi såg var en skateramp och några ungdomar som skejtade. Vi gick in bakvägen till Moriskan där vi träffade Therese och blev direkt tillfrågade om vi ville ha en kopp kaffe innan vi började vår rundtur. Vi fick en rundvisning av alla lokaler, som alla hade en äldre och orientalisk stil. Hon berättade bland annat att det dagen innan ägt rum en debatt om knarket på Malmös nattklubbar och barer. Vi fick dessutom veta hur planerna för sommarens ungdomsaktiviteter och allmänna planer för folkets park. Detta visade verkligen hur mycket Moriskan färgar Folkets park och Möllevången som mötesplats där alla kan umgås. Sedan tog vi oss till bistron där baren och serveringen fanns. Vi satte oss ner vid närmsta bord brevid ett stort fönster och förberedde för vår första fråga.

 

Vi började med att fråga Therese om hur hon hamnade på Möllan och hur hon trivs här. Från Göteborg till Malmö flyttade hon, för att studera media och jobbade först bara extra på Moriska Paviljongen. Däremot valde hon att stanna där, även efter sina studier då hon lärt känna alla där och trivdes.

Hon nämnde däremot att hon inte bor på Möllan, men spenderar stora delar av sin tid där, då det är hennes arbetsplats.
Hon  berättar om hur hon upplever området och att det är en stor gemenskap där. Hon menar att det är en väldigt stor acceptans runt Möllan och att hon aldrig känt sig otrygg här, som många kanske kan tro. De flesta känner varandra, vilket skapar en trevlig stämning.

Hon talar gott om mångkulturen där, att det finns människor från många olika etniciteter och mångfalden, vilket hon säger är det bästa med Möllan. Therese kommer inte på mycket negativt, mer än möjligtvis skräpet på gatorna.

 

Som vi kan se på många affischer runt torget, berättar Therese att åsikterna här är ganska vänstervridna, dock inte till den extrema graden.

Hon talar även lite om att fördomarna om knarket i Möllan och Malmö i överlag faktiskt stämmer, då hon i princip är kompis med knarklangarna vid parken, då de ofta hälsar på varandra på morgonen.

adam 1

Det finns mycket fördomar och ibland rädsla för att beträda Möllan. Om våldet, knarket och dylikt men Therese berättar att hon och de som bor på området, inte upplever det så. Utan det är främst median som svartmålar och skapar en viss “bild”.

Vi frågade henne hur folk delade upp sig i grupper och det visade sig vara främst efter utseende, intresse och språk. Hon menar att folk ofta söker sig till varandra efter lika åsikter, värderingar, uppväxt och så vidare. Therese erkänner också att hennes grupp i stor del består utav blonda, vita tjejer.

 

När vi sedan rör oss tillbaka mot torget ser vi en patrullerande polisbuss och massor av kiosker som ofta sålde diverse saker. Det var väldigt udda kombinationer dessutom, en kiosk sålde tillbehör för parabolantenner och vattenpipor. Väl på torget igen fortsatte vi med att göra intervjuer. Vi delade upp oss för kunna arbeta effektivare.

 

En man kring 20-25 årsåldern hänger vid en metallstång och vi bestämmer oss för att gå fram och ställa några frågor. VI börjar med att fråga honom om han bor på Möllan och får reda på att han bor i Staffanstorp men besöker ganska ofta Möllan för att ta en öl med kompisar, han berättar vidare att han egentligen inte kan navigera sig omkring i området utan hänger mest vid torget på en speciell restaurang som han gillar. Han nämner också att han känner sig ganska trygg på Möllan och när vi frågar honom om han skulle vilja flytta till Möllan svarar han snabbt och säkert ja, anledningen till detta menar han är att han trivs väl på Möllan.

 

Vi blev tipsade av Therese om kebabkiosken Jalla Jalla. Den är känd i Malmö dels för sin goda kebab och dels för de videoklipp där folk dansar i kiosken sent på natten. Eftersom det är en fredag eftermiddag är stället fullt med folk. Olika åldrar, unga som gamla och det är en väldigt hektisk miljö. Det är en väldigt liten kiosk dessutom, alla i gruppen fick inte plats där inne utan fick vänta på sin beställning utanför. När alla i gruppen väl fått sin mat satte vi oss vid deras uteservering, precis utanför. Kiosken låg på en stor gata med mycket trafik och gående på gatan så det var svårt att koppla av i den minst sagt stressande miljön.

Efter detta begav vi oss hem efter en innehållsrik och rolig dag på Möllan.

 

Av: Adam, Kevin, Hannah, Carl, William

Möllevångstorget, ett myller av frukt, språk och kultur

 

IMG_0064En kall och molnig måndagseftermiddag stiger vi av tåget på triangeln i Malmö stad. Vi går den 10 minuter långa promenaden ner till Malmös hjärta; Möllevångstorget. På vägen dit möttes vi inte av så många människor men så fort vi skymtade topparna på frukt- och grönsaksstånden blev det genast lite mer folk. Det första, förutom antalet människor, vi noterade var den välkomnade atmosfären som de som arbetade i stånden inbjöd då det annars inte är så vanligt i Sverige, förutom vid somliga marknader. Vidare observerade vi alla de exotiska frukter och grönsaker som såldes där, då dessa inte är något man ofta ser i våra svenska matbutiker.

Om man tittar sig omkring, förbi själva torget, ser man otaliga restauranger och barer av olika karaktär. Liksom frukterna är restaurangerna av exotisk härkomst det vill säga en otrolig mångkulturalitet; det finns allt från asiatiska till europeiska restauranger. Det man även kan urskilja är de många olika mataffärerna som även de är av olika kulturella bakgrunder.

IMG_0063

När vi sedermera observerade människorna på torget insåg vi att här samlades folk från alla möjliga olika kulturer. Detta iakttagande byggdes på ytterligare när vi gick bland folket och märkte den stora stor språkvariation som gick att höra, det var nästan så man fick en utomlandskänsla. De flesta vi mötte var vuxna eller pensionärer med några undantag då ett par vi pratade med var i 25 års åldern. De få som såg ut att vara i vår ålder var där av samma anledning som vi, nämligen på grund av skolarbete. Det märkte vi genom att ett par tre stycken kom fram och frågade om vi kunde tänka oss att medverka i deras enkätundersökning. Det fick oss att inse att Möllan nog är ett ganska vanligt ställe för fältundersökningar.

Intervju 1: Mannen som inte behöver resa för han har torget!

Vi utförde även diverse intervjuer med människor av olika bakgrunder och åldrar. Den första vi valde att intervjua var en man i 50 års åldern som precis handlat lite frukt och bär och han gick långsamt och tittade sig omkring så vi tänkte att han nog inte hade så bråttom. Det hade han inte heller och svarade gärna på våra frågor. Vår första fråga var om han anser att mångkulturaliteten är stor här på Möllan varpå han svarade: ”det är ju bara att titta sig omkring” och sen berättade han att han bott här vid Möllan hela sitt liv men att det inte alltid varit så många olika kulturer samlade som det är idag. Han fortsatte genom att säga att han tycker det är otroligt roligt med en så stor blandning av folk och att han trivs väldigt bra bland olika kulturer då det ger en slags inblick i andra länder, vilket han uppskattar då han själv inte reser så mycket. Det tyckte vi var väldigt fint sätt att tänka på. Vår nästa fråga handlade om ifall personer av samma bakgrund höll sig för sig eller om det var blandat. Mannen visste inte riktigt men han fick i alla fall känslan av att det inte var uppdelat, alla samlades och handlade på torget ändå menade han. Vår tredje och sista fråga var varför så många olika kulturer just samlades på Möllan. Han svarade: ”ursprungligen vet jag inte men jag kan tänka mig att man söker sig till ett ställe där man vet att det finns andra som delar samma kultur, och på sätt har det byggts på från det”. Efter detta tackade vi för oss och gick vidare.

Intervju 2: Kärlek istället för segregration

”nä här är det inte uppdelat, då hade ju inte vi träffats”

Vi frågade nu två stycken i 25 års åldern som uppenbart var ett par, den ena var av utländsk bakgrund medan den andra var svensk, de fick samma frågor som ställts till föregående. Svaren på den första frågan var ungefär densamma som vi fick av mannen. Den andra frågan däremot hade de ett lite mer personligt svar då tjejen pekade på sin kille och sa samtidigt som hon skrattade lite ”nä här är det inte uppdelat, då hade ju inte vi träffats”, pojkvännen instämde. Det båda höll med varandra om att det var mycket därför som de älskar Möllan så mycket, just på grund av att så många kulturer möts här, det ser man inte på samma sätt i andra städer eller till och med i andra delar av Malmö menade de. Den sista frågan hade de inget konkret svar på utan uttryckte igen sin uppskattning för att så många olika kulturer möts på ett och samma ställe.

 

Resterande vi gick fram till hade antingen inte tid eller förstod inte vad vi sa. Därför ansåg vi att vi fått ut tillräckligt av våra observationer och intervjuer så vi promenerade tillbaka till triangeln smakandes på vars en exotisk frukt och tog tåget hem. Nu mer insiktsfulla gällande alla de kulturer som Möllan erbjuder.

 

Emma K, Emma O och Stina

Mångkulturalitet på Möllevången

kvinnokamp25:e april 2016 begav vi oss till Möllevången för att undersöka mångkulturaliteten. Vi åkte dit på eftermiddagen och steg av vid Triangeln, vi märkte snabbt att det inte var särskilt mycket folk som gick omkring på stationen och vi undrade då om vi verkligen hade kommit rätt? När vi kom ut från stationen och vandrade på gatorna insåg  vi att det fortfarande inte alls var så mycket folk som vi hade tänkt att det skulle vara, dock skulle det komma att ändra sig ganska snabbt när vi kom till Möllevången.

Marknaden och runt om torget

Marknaden på torget var i full gång när vi gick över övergångsstället. När vi gick runt marknaden märkte vi att det fanns exotiska frukter som man normalt inte ser i mataffärerna. Sedan tog det inte lång tid innan vi såg att det fanns folk med olika bakgrunder som också gick omkring och köpte diverse saker. Det kändes verkligen som att vi hade blivit transporterad till en annan del av världen. Om man jämför med Lund så finns det en klar skillnad på mångkulturaliteten. Även fast man börjar se en utveckling i Lund när det kommer till variation, har de ännu inte kommit så långt som i Malmö.

Sedan bestämde vi oss för att gå bort en bit från marknaden för att utforska och observera vad det fanns runt omkring torget. Det vi såg var att det fanns massvis med affärer från mellanöstern sedan fanns det också asiatiska mataffären nästen runt varje hörn. Inte nog med att det fanns affärer runt omkring torget, utan det fanns också många money-exchange affärer som var fullt med folk.

Intervju

Vi bestämde oss för att gå till Netto i hopp om att få träffa någon som vi kunde intervjua. Vi såg en tant i 60-årsåldern som vi gick fram till. Hon verkade lite förvirrad först när vi frågade om hur hon uppfattade mångkulturaliteten på Möllan. Hon sa sen att hon inte bodde där men hade ändå en positiv bild av det. Hon hade bott i närheten för flera år sedan och reflekterade över att det idag ser väldigt annorlunda ut. Vi märkte att hon var tydlig med att markera att hon inte hade en negativ inställning till mångkulturaliteten, frågan är därför kanske lite laddad. Hon tillade glatt också att hennes man hade jobbat kring Möllan men att det inte hade varit några problem med det. Vi fick också förklara var vi kom ifrån och vad vi gjorde när hon frågade.

Aleksandra och Hedda Lip3

Från japansk ingefära till persiska vattenpipor

Av: Sofia, Astrid och Hanna

På Möllan finns personer från alla länder, till och med länder som inte ens finns på kartan

IMG_0261

På den hittills soligaste dagen på året, begav vi oss till Möllan. Kulturcentrumet i den tredje största staden i Sverige, nämligen Malmö. Solen sken och brände lite lätt på ansiktet. Mellan gatuståndengick vi och hörde säljarna skrika i språk vi inte förstod. Det påminde oss om att vara utomlands, på en destination där alla kulturer får plats. “Är vi fortfarande i Sverige?” undrade Astrid.

Vi for till Möllan med ett mål i sikte, ett mål att förstå. Vi ville ha svar på vilka kulturer som egentligen finns på Möllan. Hur går det att se de olika kulturerna utifrån handel, varor och gatuliv? Finns det någon skillnad på vem som handlar på Ica och vem som handlar på de utländska livsmedelaffärerna? Dessa frågor gick vi till botten med, för att en gång får alla förstå vikten avkulturlivet på Möllan.

IMG_0260Vår upptäcktsfärd
Vi började vår resa med att besöka fem olika livsmedelsbuktiker. Dessa butikerna tillhörde olika nationaliteter och sålde allt från japansk ingefära till persiska vattenpipor. Den första butiken vi gick in hette “Nasima Livs”.

Kassören pratade på ett främmande språk med en kund och vi kände en kuriös doft i affären. När kunden gått tog vi tillfället i akt att intervjua mannen bakom kassan. Vi utgick ifrån två enkla men omfattande frågor; Vilken nationalitet har majoriteten av era kunder? Var kommer era råvaror ifrån? Kassören svarade muntert att deras kunderna hade olika nationaliteter men att en övervägande del av dem kom från mellanöstern (framförallt Iran). Han berättade även att de erbjöd framför allt persiska livsmedel men även mat från andra länder.

Efter att gått in i fyra andra livsmedelsbutiker med bland annat svenskt, asiatiskt och sydamerikanskt urspung kunde vi se ett tydligt strukturellt mönster. Utifrån de varorna som butikerna sålde kunde men se ett samband med vilka kunder som handlade. I exempelvis. den asiatiska butiken, som bara sålde asiatisk mat, var majoriteten av kunderna asiater. Vi antar att detta inte är en slumpmässigt inträffande då vi ser
ett upprepande beteende hos kunderna. Detta antar vi beror på att man känner en stark känsla av trygghet med att handla varor som du känner igen samt där personalen talar ditt hemspråk.

Som hamburgarstekaren på Sibylla sa “på Möllan finns personer från alla länder, till och med länder som inte ens finns på kartan”.

IMG_0262

En analys om kulturell pluralism och integration på Möllevången

Möllevången – ett mångkulturellt område

Vi möttes av en kulturkrock så fort vi gick över det övergångsställe som leder in till Möllevångstorget och skiljer av Möllevången från det mer vardagliga Malmö som vi är vana vid att se så möttes vi av en kulturkrock. Det var en kulturkrock som vi underskattat lite grann. Vi la direkt märke till att det pratades olika främmande språk, det var en speciell stämning mellan människorna på torget som gjorde att vi kände oss som turister och sist men inte minst så såg vi att där var skyltdockor med slöjor i skyltfönster.

Marknaden

När vi rörde oss runt på Möllevången så var marknaden på torget i full gång. Det var ett myller av ljud och inte den vanliga samtalstonen som de hade utan det var höga röster som ekade mellan marknadsstånden  samt stora handrörelser och gester. Det ingav ett intryck av självsäkerhet och trygghet, det märktes att personerna på torget kände varandra och brukade vara där ofta. Stat 1Tabellen visar hur många  av invånarna i Möllevången som har en utländsk bakgrund ”med båda föräldrarna födda i utlandet”. Vilket förklarar en del av den språkliga kulturkrocken som vi stötte på.

Marknaden på Möllevångstorget lockar människor från andra stadsdelar i Malmö också. Malmö är en stad med invånare från många olika länder och kulturer. Möllevången erbjuder ett flertal affärer med mat från andra länder, kanske rentav traditionella maträtter från mångas hemländer. Detta gör att Möllevången blir en social samlingsplats för många människor. De personer som vi såg under vårt besök på Möllevången och de olika språk vi hörde behöver alltså inte vara människor som bor på Möllevången utan på andra ställen i Malmö. Möllevången uppfyller en efterfrågan och ett behov som finns i Malmö och kanske i småorter runtomkring.

Kontraster till Lund

I Lund som är en studentstad skulle kanske ett torg liknande Möllevången inte ha lika stort inflytande och vara lika populärt som Möllevången i Malmö. Detta eftersom Lund är känt för att vara just en studentstad medan lite drygt hälften av Malmös befolkning år 2013 bestod av utländska medborgare, vilket tabellen till höger visar. Stat

Lund hade för under våren 2015 en internationell matmarknad som var väldigt populär. I Lund var matmarknaden ett stort evenemang som det var mycket reklam för och marknaden varade endast i några dagar. I Malmö å andra sidan så är Möllevångstorget en motsvarighet men skillnaden är att marknaden på Möllevångstorget inte behöver en massa reklam. Den finns alltid där och det finns även en stor efterfrågan på de varor som säljs där, en efterfrågan som inte finns i Lund. Det är precis det som gör Möllevången så speciellt, det är en samling av olika länders kulturer på samma ställe och det uppskattas av invånarna.

Slöjorna i skyltfönstret var också något vi inte sett i Lund. Det var ingen av oss som hade sett reklam för slöjor i skyltfönster tidigare. Den annorlunda reklamen är ett ytterligare exempel på hur utbudet på Möllevången skiljer sig lite från affärer på andra centrala shoppingcenter i Lund och andra städer.

Integration och kulturell pluralism

Möllevången är ett lyckat exempel på integration, det vill säga att olika kulturer i det här fallet knyts tillsammans. Invandrare tar del utav det svenska samhället och lär sig av det samtidigt som de har kvar sin egen kultur och sina egna traditioner. På samma sätt lär sig svenskar mer om andra länders levnadssätt och på så sätt utvecklas samhället.

I ett land med invandring är det lätt att en motsats till detta uppstår. Det vill säga en segration. Segration kan innebära boendesegration, vilket är mest intressant i detta sammanhanget. Vid en boendesegration lever ofta etniska grupper tillammans i samma område och avskilt från omvärlden. För ett bra och enat samhälle är segration såklart något vi vill undvika, det man strävar efter är integration. Det vill säga strävan efter ett mångkulturellt samhälle.

När man pratar om människor som kommer till nya länder och integration tittar man från ett sociologiskt perspektiv på tre olika modeller.

  1. Den första modellen är assimilering, genom den modellen är grundtanken att invandrarna ska ge upp sin ursprungskultur och helt enkelt anpassa sig till den nya kulturen som samhället styrs av.  Detta innebär att invandrarna ska ändra klädstil, språk och livsstilar  för att kunna vara en del av  samhället
  2. En annan modell man pratar om är kulturell smältdegel där man istället för att sätta krav på att invandraren, anser att kultur är och kommer alltid vara något föränderligt och är därför öppen för at ta del av de nya invånarnas kultur. Enligt smältdegel modellen är grundtanken att invandrare likt om infödda ska kunna anpassa sig till varandra och smälta samman.
  3. Den sista modellen kallas för kulturell pluralism. Inom denna modellen råder tankarna om att ett samhälle måste acceptera och tolerera att grupper lever inom olika kulturer. Man vill att alla grupper ska ha samma rättigheter och status även om de lever kulturellt parallellt med varandra.

Vi kan konstatera att det på Möllan inte råder något assimilering. På gatorna såldes all möjlig slags mat, allt från Falafel till Asiatiskt och vi stötte även på, som tidigare nämnts, en affär som sålde slöjor. Det var tydligt att de på Möllan uppmuntrades med skillnader och mångkultur. Vi anser att det på Möllan går efter en kulturell pluralism. Det kändes som att Möllan ville lyfta fram alla kulturer. Man såg hur skillnader uppmuntrades när man gick på gatorna och passerade flertal livsaffärer från olika kulturer och läste massvis med skyltar på olika språk. Många drar sig till Möllan just pågrund av handel och sociala sammanband. Det är en plats där man framförallt, lätt kan få tag på vad man enligt sin kultur efterfrågar..

Men betyder integration bara något bra eller för det nackdelar med det också? Vi tror att med gott kommer även ont. Det handlar om att komma överens och accepter varandra vilket kan vara svårt med tanke på att det finns olika starka normer inom olika kulturer. Därför kan det ske en kulturkrock. Detta innebär att värderingar, normer och attityder i olika kulturer kolliderar. Det är ingen hemlighet att Möllan även har en kriminell sida. En faktor kan vara just mångkulturen. Vi tror dock att mycket av detta kriminella kommer utifrån då många väljer att dra sig till Möllan. Även om Möllan som ett samhälle fungerar bra finns det alltid människor utanför som inte är vana vid samma acceptans och tolerans. Därför kan detta leda till att problem uppstår.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är vår slutsats att på Möllan, möter servicen verkligen efterfrågan.

Det finns ett stort utbud av de varor människor förväntar sig fina, det är egentligen en väldigt fin grej det där. När man plockar med sig saker, varor, traditioner och matvanor från andra kulturer. Det ger en, en helt annan slags inblick på olika kulturer och land. Något åtminstone dom flesta kan likna sig vid är nog det faktum att när man åker på semester i utlandet, blir det oftast charter, billigt och bra och allt för ofta all inclusive. Visst det är fullt förståligt, men man får inte samma chans att ”lära” känna landet och dess kultur på samma sätt, kanske är Möllan en plats som kan väcka detta intresse? Vem vet, kanske smakar du nåt nytt och upptäcker plötsligt dig själv helt fascinerad av en annan kultur eller dylikt. Många som bosätter sig i området kanske inte alltid har kommit dit av ren fri vilja, pågrund av den varierande barkgrund historia människorna där har, är chansen stor att åtminstone några kommit dit i flykt, från krig och annat elände. Det kan ge dom en chans att känna gemenskap och komma ihåg det fina i det en gång varit deras hem. Att besöka Möllevången är som att komma till en annan värld. Som besökare får man en inblick i olika kulturer och länder. Möllan kan vara en plats som man kan besöka om man inte har möjlighet at resa utomlands men ändå vill få en inblick i andra länders kulturer.

 Johanna Åkesson,

Fredrika Nordhöj och

Linnéa Engström