Röster om partylivet på Möllan!

“Joo men , vill man gå ut på Möllan finns det mycket att göra. Det finns lugnet på nått hak någonstans men även festen på en av Malmös klubbar.”

Detta bildspel kräver JavaScript.

AV: Moa och Elin P S2c

Första ölen 12.13

En vanlig solig fredagseftermiddag i Lund ser inte allt för många ute på stan, en del på uteserveringar, andra med en glass i handen på Stortorget men för övrigt ganska lugnt.

När vi kommer fram till Möllevången i Malmö märker vi direkt konstrasterna. Det är folk i alla olika åldrar ute på torget, vissa med en öl i handen klockan 12.13, dem som tar tag i sesambrödet i högsta hugg och beger sig snabbt för att hämta barnen. Affischer om konserter denna månaden och klistermärken om politiska partier, fotbollslag och nya skivor som är ute sitter på alla torgets husväggar och även lyktstolpar är beklädda av samma slag.

Vi går sakta igenom den del av torget där marknaden pågår och får erbjudanden från alla olika håll om vilka grönsaker och frukter vi “måste prova!”. Vi tackar lite skrattandes nej och går vidare ner på bergsgatan, för att hitta en lugnare plats att ta fram det vi behöver för våra intervjuer.

Studenterna som går ut varje helg!

Vi märker att tvärsöver gatan står en kvinna och kollar på sin mobil, ser sig omkring, regerar och ser sedan mest förvirrad ut. Vi går fram och frågar försiktigt om hon skulle vilja svara på några frågor. Ett långsamt ja smyger sig fram och hon kollar osäkert på papprena och blocken vi håller i. “Vi kommer från katedralskolan i Lund och håller på med ett projekt om Möllan” säger vi innan vi börjar med våra frågor, samtidigt passar vi på att säga att hon inte måste svara på alla frågor om hon inte vill då vi själva anser att vissa av frågorna är lite tabu-belagda.

“Bor du här på Möllan?”

“Ja, sedan tre veckor tillbaka”

“Brukar du gå ut och festa här på Möllan, även innan då flyttade hit?”

“ Ja i princip varje helg”

Hon förklarar därefter att festlivet i staden hon bott i innan inte kunde jämföras med det på Möllan.

“Det är bara så mycket folk och de är alltid väldigt sociala och trevliga”

Vi pratar vidare lite till om festlivet innan vi lämnar den 22-åriga studenter och går tillbaka in mot torget.

Festen var bättre när man var yngre, säger småbarnsmammorna

Väl på torget så står vi och tänker var vi kan hitta nästa offer inför intervju men märker att svaren står rakt framför våra näsor, nämligen två mammor i 30-årsåldern. Kanske inte det självklara valet för intervju om festlivet men vi tar en chansning som ger långt mycket bättre svar än förväntat.

De båda kvinnorna har bott i Malmö sedan 8 år tillbaka och har båda upplevt de vilda festnätter som pågår i Malmö.

“Vad tycker om festlivet på Möllan?”

Efter en lång diskussion med varandra som innefattar både det ena och det andra som sammanfattar de vad de diskuterat med;

“Joo men , vill man gå ut på Möllan finns det mycket att göra. Det finns lugnet på nått hak någonstans men även festen på en av Malmös klubbar.”

Den andra kvinnan stämmer in och tillägger;

“Ja men festen var väl bättre när man var yngre. Det passar liksom bättre för den yngre generationen “

Hon som föredrar svartklubbarna

En vidare promenad Ner på norra Parkgatan, genom folketspark och ut på Amiralsgatan möter vi en cool tjej utanför Coop. Efter ett missförstånd med ett följande skratt påbörjar vi vår intervju.

Vi frågar om hon ska ut i Malmö ikväll varpå hon svarar att hon ska till “Deep Club” som ligger lite längre ner på Amiralsgatan.

Hon säger att hon festar inte i Malmö så mycket då hon inte bor där längre men när hon väl kommer dit hänger hon helst på Möllan, detta för den bra blandningen av människor med olika kulturer. Detta för oss in på våra frågor om nattklubbar liksom vi frågat alla de andra offer vi intervjuat.

Vi trodde inte att detta var något man pratade högt om men för de som alla var vana vid att festa i Malmö så var detta inget större att prata om än att prata om de andra klubbarna i Malmö,  exempelvis KB eller Moriskan.

Vi fick inga direkta svar på platser där svartklubbarna låg men de sa att de alla varit i kontakt med någon.

“Varför väljer man att gå på svartklubb istället för en vanlig?”

Svaren vi fick var att det var gratis inträde, billigare dricka, bra musik och härligare människor att kunna hänga med.

 

Sammanfattningsvis har vi förstått att Malmö och i synnerhet Möllan är ingen blyg plats. Människorna är framåt och det finns alltid något att göra.

Krävs inkomst för Inkonst?

Vi anlände till Möllevångstorget runt tolv en solig fredag. Torghandeln är i full gång men det är ännu rätt lugnt och relativt lite folk som rör sig där. Vi börjar med att ta en promenad runt Möllan för att skapa oss en uppfattning och egna intryck av hur det är. För att få en blick av hur kulturlivet ser ut på Möllan bestämmer vi oss för att ta en kik på affischer som sitter uppsatta i området. Man märker väldigt snabbt att Möllan är en blandning av massa kulturer och folk i olika åldrar och med olika ursprung. Överallt finns affärer och restauranger som säljer allt från vattenpipor till inredning och serverade utländsk mat såsom indiska curryrätter, arabisk falafel och orientaliska rätter.

Framåt eftermiddagen tillkommer det allt fler människor och Möllan blir livligare. Vi var nyfikna på vad det är som gör Möllan till en plats där många samlas för att festa och gå ut tillsammans och hur fest och kulturlivet ser ut.

ida 1Vi stöter på en tjej i tjugosjuårsåldern som sitter på en bänk på Möllevångstorget och väljer att ställa lite frågor till henne. Det visar sig att hon brukar gå ut på Möllan och ställena hon helst besöker är Simpa, Metro och Källan. Både Metro och Källan är välkända barer och krogar som ligger nära eller på Möllevångstorget medan Simpa är ett av Möllans cafeér. På frågan angående varför folk festar på Möllan svarar hon: “Att det är laid back och inte så fancy, här är det blandat folk och man får vara den man vill”. Vi avbryter intervjun när en kompis till henne dyker upp och fortsätter vår observation.

 

Utanför kulturhuset Mazetti står det en kille och en tjej och röker. Båda är klädda i utmärkande kläder och sminkningar. På frågan om vart de brukar gå och festa på Möllan, svarar båda två Moriskan som är ett kulturhus och vars motto är att alla ska vara välkomna dit. Vi ställde frågorna om de hade festat i Lund och om de kunde jämföra festlivet där med festlivet på Möllan. På detta svarade killen med ett skratt: “Ja, jag har festat lite i Lund men jag kommer inte ihåg så mycket. Jag var för full. Jag minns däremot att det var en del svartklubbar där och att det är mer studenter än här i Malmö.” Enligt de båda finns det en viss uppdelning bland de som festar i Malmö, antingen festar man på Möllan eller på Lilla Torg. Det finns dock ingen specifik grupp människor som festar i Malmö, alla festar, till skillnad från i Lund där det kretsar mer kring studenterna. Trots alla festställen som Möllan erbjuder tycker de att utbudet är för litet och skulle gärna se mer.

5Utanför cafét Källan sitter en kille i tjugoåttaårsåldern i solen och scrollar på mobilen. Det visar sig att han nuförtiden bor i Köpenhamn och är på Möllan just denna dag för att möta en kompis. När han bodde i Malmö besökte han oftast Babel, Inkonst och EDM då de spelade den musik han föredrar. Det blir en kort intervju då hans kompis dyker upp väldigt fort men vi hinner få reda på att festlivet i Köpenhamn är mer integrerat och socialt än vad det är på Möllan, något som förvånar oss med tanke på vad tidigare intervjupersoner har sagt.

Vi går till skivbutiken Rundgång för att ta reda på mer om nattlivet. I kassan står en tjej i trettioårsåldern och vi frågar om vi får intervjua henne lite. När vi nämner att intervjun handlar om festlivet på Möllan är hon snabb med att svara att det var ett bra tag sen hon var ute och festade och att hon nu hellre hänger i skogen. Vi frågade vart hon brukade gå ut varpå hon svarade att Babel och Inkonst var favoriterna. Precis som merparten av intervjupersonerna sa hon även att Möllan var en plats för alla. Musikkulturen är blomstrande här då det finns allt från svartklubbar, rave-musik till live-spelningar.

3

 

Man märker en tydlig prägel av subkulturen hipster när man tittar och pratar med människorna som rör sig där. Detta då musik, konst och kläder är tydligt sammankopplade och verkar vara ett sätt för personerna där att uttrycka sig. De flesta caféer och klubbar är dock inriktade till alla möjliga kulturer, etniciteter och åldrar. Med andra ord, Möllan verkar vara en plats där alla kan, får och vill festa oberoende av ålder, kön etnicitet, klass eller hur stor plånbok man har.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Av: Ida, Mathilda, Anna S2C

En avslappnad plats för fest

Kulturbolaget

Efter att vi hoppade av tåget bestämde vi oss direkt för att röra oss till den omtalade klubben KB. Vi hade sedan tidigare hört talas om klubben och dess speciella image jämfört med andra klubbar i Malmö. Detta intresserade oss och vi ville veta mer om hur klubben är. På vägen till klubben från Möllevångstorget hann vi observera vad för typ av stil ungdomarna hade. Vi började undra ifall denna stil senare skulle reflektera klubbens image, som vi var så nyfikna på. Ungdomarnas klädsel var enkel, avslappnad och liknade den hipsterstil vi hade förväntat oss. Efter inte så långt tid var vi äntligen framme vid KB och klubben förvånade oss alla. Några av oss hade sedan tidigare varit här men detta var på nattetid, vilket var något vi inte kunde jämföra med dagtid. Klubbens fasad såg sliten och ovårdad ut, flertal cigarettfimpar låg slängda utanför och längst väggarna satt det slitna affischer från gamla spelningar och event. Medan resterande delar av gruppen gick och köpte sig en glass bestämde vi tjejer oss för att intervjua den personal som fanns tillgänglig på KB. I kassan på deras resturang stod det en tjej i 25 års åldern, hon hade svart hår och gav oss ett intryck av en avslappnad karaktär vilket gjorde att vi fick en inbjudande känsla. Under intervjuns gång kunde vi observera en piercing i näsan och töjningar i öronen samt tatueringar på armarna. Vid den här tiden, hade kulturbolaget få kunder vilket gav henne tid till att besvara vår frågor.

Kulturbolaget har åldersgruppen från 13 år och uppåt, oberoende på vilket evenemang som sker. Inom nattklubben är åldersgränsen på Fredagar 18 år och uppåt och Lördagar är det en 20-årsgräns. Kulturbolagets målgrupp av ålder är en centrerad grupp av 18-30 år. I intervjun berättar en anställd att de inte gör något konkret för att nå den utvalda målgruppen av ålder. Hon säger att hon tror att den utvalda åldersgruppen kommer automatiskt, dels på grund av namnet KB har lyckats bygga upp men även på grund av den bestämda åldersgränsen, då många klubbar i Malmö har slutat att tillåta 18-åringar på deras nattklubbar.
Stämningen på klubben är relativt avslappnad. Den anställda säger, att hon upplever att man inte behöver anstränga sig genom att till exempel fixera sig på sitt utseende eller komma i höga klackar. Hon säger att hon vet många som jobbar på Kulturbolaget som väljer att stanna efter arbetstid eller att andra anställda på andra barer dyker upp efter sina arbetspass.
Det som skiljer Kulturbolaget från andra klubbar tros vara den avslappnade atmosfären samt att Kulturbolaget strävar efter att ha så trevlig personal samt vakter som möjligt. Om det är lika många kvinnliga besökare som manliga är svårt att svara på, det varierar. Om det skulle vara en majoritet av någon av grupperna blir stämningen plötsligt väldigt stel, jobbig och dryg. Men det händer sällan säger den anställda, det är utöver lag rätt jämt mellan kön-grupperna.
Bråk händer absolut, men det intressanta är att den grupp som ställer till med mest bråk är den äldre generationen i åldern 35+. Den yngre generationen bråkar också men det brukar oftast gälla att den yngre personen inte vet om sin egen maxgräns när det gäller alkohol. Den äldre generationen brukar oftast envisas om att de har rätt i olika situationer, samt inte ge sig då det oftast går över vad som är acceptabelt hos oss och den yngre generationen brukar oftast rygga bakåt och be om ursäkt.

När tjejerna besökte KBmalin s2a 2
Medan tjejerna ur gruppen besökte ‘KB’, bestämde vi andra oss för att gå till Direkten som var ett litet “livs” längre ner på gatan och köpa varsin glass. Vi steg in i butiken och såg snabbt att det var ett ganska fräscht ställe med bra utbud. Allt från chips och godis till mjölk och yoghurt. När vi väl bestämt vilken glass vi skulle ha ställde vi oss i kön för att betala. Carl skulle precis betala sin glass men upptäckte att det var hål i plasten runt om glassen. Han frågade killen i kassan om det var okej att byta och om han ville ta deMalin s2a 1n bakom disken eller slänga den. Då sa killen att det var lugnt och att vi skulle lägga tillbaka glassen i frysboxen och ta en ny istället. Carl frågade igen om han hörde rätt och killen svarade: “Nämen skit samma bara lägg tillbaka den”. Vi lade tillbaka glassen och tog en ny. Därefter tackade vi för glassen och började gå tillbaka mot KB för att möta upp tjejerna. Påvägen diskuterade vi varför han bad oss lägga tillbaka glassen utan att ens bry sig om att den var öppen. Eftersom glassen även var gammal tänkte vi att just denna butiken var till för att köpa framförallt cigg och snus.

Tusen & 2 restaurang & bar
Efter KB så fortsatte vi nedför bergsgatan och noterade många olika slags restauranger och kebabhak.
Vi bestämde oss för att gå in på en restaurang & bar vid namn Tusen & 2. Det kändes ganska bekant inrett, ungefär som vilken restaurang som helst. Bakom bardisken stod en tjej i 30-års åldern. Tjejen gav oss ett välkomnande leende och frågade ifall vi ville slå oss ner. Vi svarade istället med en fråga som hon glädjande ville ge svar på. “Vilka slags människor lockas hit och varför?”. Alla möjliga slags människor i alla åldrar kommer hit, mestadels män däremot, svarade tjejen. “När det är ett evenemang eller en bra konsert på Kulturbolaget så får vi många besökare som vill äta och beställa en drink eller två, förmodligen är det på grund av vårt läge så nära till Kulturbolaget” tilläger hon. Under samtalet fick vi även reda på att det under helgerna inte lockas särskilt många småbarns-familjer till restaurangen på grund av ungdomar som ska vidare till Kulturbolaget.

Påväg till Möllevångstorget
Efter att vi lämnat KB mötte vi upp resten av gruppen och tillsammans gick vi tillbaka till Möllevångstorget. Väl där möttes vi av ett torg som kryllade av människor . Vad vi observerade var de fyllda restaurangerna och ute serveringar som omringade torgets mitt. Vi insåg direkt varför KB var så himla tomt och ödelagt när vi var där. Detta var tydligen stället som drog till sig ungdomarna på dagtid. Trots att klockan endast var runt 14 tiden hade de flesta ungdomar redan hunnit tagit sig varsin öl. Vi slog oss ner på restaurang Nyhavns ute servering och började observera människorna runt omkring oss. Till höger om oss satt det ett par i 25 års åldern, vi kunde här se precis som innan den typiska stil vi förväntade oss i detta området. Killen bar en uppvikt mössa vilket fick oss att reagera då det var en varm dag. Till detta bar han ett par solglasögon i rund form och under bordet stack ett par vans ut. Tjejen bar stora ringar i öronen och runt huvudet hade hon en bandana liknande en skarf. Denna stil och den avslappnade attityd syntes bland de övriga gästerna och genomsyrade hela vår upplevelse på Möllan. Ur högtalarna spelades musik i alla genrer vilket gjorde det till en plats för alla. I helhet ser vi Möllan som ett ställe med en skön atmosfär där de flesta känner sig välkommade.

Av: Linnea, Hanna, Malin, Emil, Carl och Erik

Möllan, en plats för fest och kultur

Det är en varm och solig fredag, vi går genom Lilla Fiskaregatan i Lund på väg till stationen för att ta tåget till Malmö. Vi ska besöka Möllevången för att fördjupa oss i festen och kulturen där. När vi är framme och har gått en bit förstår vi plötsligt vad folk menar med att det är en “mångkulturell plats”. De bekanta affärerna som Panduro och Guldfynd som ligger på Lilla Fiskaregatan har bytts ut mot Bagdad Livs och Ischtar. Överallt hänger planscher, affischer och klistermärken finns på varje stolpe eller elskåp vi går förbi, och om det inte är flyers som färgar byggnaderna är det grafittimålningar. Vi läser på en lite skrynklig planch där det står “Stöd romernas kamp!” som uppmanar att skänka pengar. Vi ser även affischer med alla typer av band och artister och vi kan inte urskilja någon speciell genrer som verkar vara mest populär. Vi tycker direkt att det är en väldigt välkomnande miljö och man skulle knappast kunna tro att detta är en plats där det begås mycket brott.

 

Eftersom det äntligen börjar bli vår sitter folk på bänkarna på torget och äter glass och på uteserveringarna och dricker öl. Det är ganska tidig eftermiddag så det är inte jättemycket folk ute, men vi möts av en tiggare med guldtänder som hälsar glatt och sen går vi förbi två killar som är ute och går med barnvagn.

 

Vi börjar med att gå tvärsigenom Möllevångstorget där det säljs frukt och bär. En kille som står bakom ett stånd skär upp vattenmelon som han delar ut till förbigående folk samtidigt som han skriker ut “billigt, billigt!”. När vi går genom torget ser vi två killar med rosa solglasögon som precis beställt varsin öl på Prime, en uteservering på torget, och satt sig i solen. Vi bestämmer oss för att gå fram. De är först lite skeptiska men går ändå med på att svara på några frågor. Vi frågar först om dom bor här i området. “Absolut inte” svarar killen med en stor Johnny Cash tatuering på armen, “här kan man inte bo!” fortsätter han och flinar mot sin kompis som sitter mittemot. “Men brukar ni hänga här då?” frågar vi. “Ja, vi tar några öl här sen drar vi in till stan” konstaterar båda. “Har ni varit på KB?” frågar vi. “Ja, men vi gillar inte att dansa. I så fall går vi bara dit för den billiga ölen”. Vi frågar vidare om de har varit i Lund och om det är någon skillnad från här men de verkar inte så intresserade så vi tackar och går vidare.

 

Efter vi har varit pelsa 2å torget så vill vi upptäcka resten av Möllan så vi går in på smågatorna. Allt från cigarettfimpar, tomma platsburkar och glasflaskor ligger slängda längs vägkanten där vi går. Något som man sällan skulle kunna se när man går längs med Lilla Fiskaregatan i Lund. Vi
märker också att det är skillnad från torget vi nyss var på, där är det mycket renare. Vi går förbi KB och Rundgång, en skivaffär som främst säljer gamla LP skivor. Det finns en liknande affär i Lund, Repeat Records på Östra Mårtensgatan, men som det inte verkar gå lika bra för. När vi frågar runt på torget om vägen till Rundgång så vet alla vad vi pratar om. D
örren, disken och alla väggar i affären är fyllda med klistermärken och affischer med allt från “Snabba Cash” till “Rundgång 10 år, fest på Babel 19/7” och “Don’t let the label label you”.
Efter besöket så bestämmer vi oss för att gå och köpa något att dricka. Då går vi förbi en affär som säljer biljetter och utanför är det en stor skylt där det står “Billiga biljetter till hella värden”. Vi handlar något att dricka i affären bredvid, där vi direkt märker att det inte finns så många märken som vi känner igen. Vi går sedan tillbaka till torget och där vi möter två tjejer som sitter vid statyn på torget. Snuset är det första vi ser när de tittar upp på oss och hälsar, de har märkt att vi kollar på dem. “Ska ni också fråga om kriminaliteten här eller?” säger den ena och flinar lite.

elsa 3

Vi svarar att vi gör ett arbete om kultur och fest och då blir de genast mer intresserade. De börjar prata om “bärs” och “cigg” och konstaterar att de inte är så förtjusta i att gå ut här då klubbarna stänger så tidigt. Men att det kanske förändras nu när man tagit bort “den där jävla lagen om danstillstånd”, som hon uttrycker det. Hon gestikulerar livligt och hennes kvinnosymbol-tatuering mellan fingrarna blir tydlig. När samtalet går över till en diskussion mellan endast de två tackar vi för oss och går vidare. Förbi på cykel kommer en kille som ser ut att vara tagen direkt ur musikalen “Hair” och möter upp en kompis som även han är klädd i 70-tals kläder. Vi hör dem prata om en fest som de ska till ikväll, vi blir nyfikna och går fram för att presentera oss. “Festar ni?” frågar vi. “Haha, det är typ det enda vi gör!” säger killen med stort afro och gör high-five med sin kompis. Vi frågar var de brukar hänga och de rabblar upp ställen som “Sapla” och “Grand”. Vi fortsätter prata en stund men sen måste de gå vidare för att möta upp en tredje kompis, och vi bestämmer oss för att åka hem.

Av: Elsa, Isabelle, Filippa

Är Möllevången ett centrum för party?

På ett soligt Möllevångstorg

a4Det är en varm och solig dag när vi anländer till Möllevångstorget. På väg till torget från Södervärns hållplats möter vi en massa olika människor i alla åldrar. Vi går även förbi en rad restauranger som talar för att vi är på väg mot en mer mångkulturell plats. Även affärerna skvallrar om detta – en affär säljer till exempel hijabs.
Det är mycket rörelse på torget. Vissa är där för att handla i frukt- och grönsaksstånden, andra är där helt enkelt för att umgås och njuta av solen. Vi går fram till ett gäng ungdomar som sitter nedanför statyn mitt på torget.

En avslappnad stämmning och en plats för alla

Två av killarna ser nyfikna ut så vi bestämmer oss för att ställa frågor till dem. De är 22 och 23 år gamla och studerar i Malmö. De ser nästan ut som den typiska nidbilden av hipsters – de har små mössor, skinnjackor och Converse. När vi frågar vad de tycker om Möllevången skrattar de och säger att ”Möllan är det bästa med Malmö”. Vi bad dem beskriva vad som är det bästa med just Möllan och de svarade att mångfalden är det som gör Möllan speciellt. ”Det finns allt från hipsters till thugs”, säger en av killarna. De säger att Möllan är väldigt avslappnat och öppet.
Vi frågar vad de tycker om Möllan som en plats för fest. ”Det är jättebra, väldigt härligt folk. Man har alltid kul när man går ut. Plus att det är bra för oss unga, det är billigt.” De berättar att de helst går till KB men att det även finns trevliga barer att gå till. Den andra killen inflikar och poängterar att mångfalden är något som utmärker Möllan. ”Man träffar inte bara folk från Malmö, utan från hela världen. Det är inte bara en viss typ av folk heller utan det är som sagt en stor mångfald.

” Vi frågar om det är någon skillnad på Möllan jämfört med till exempel Lund. ”Oh ja”, svarar en av killarna. ”I Lund är det samma typ av människor, ofta folk som pluggar på universitetet och det är ofta en väldigt homogen grupp av människor. Här är en blandning av klass, utbildning och etnicitet.”

Vi tackar killarna för deras medverkande och går vidare. Vi går rakt över torget och får syn på Ölkaféet. Trots attAmanda
klockan knappt är halv två på dagen är det mycket folk. Ölkaféet är en plats där många Malmö FF-fans umgås när det är match. Vi hade turen att komma hit en dag då det faktiskt är match. Folk sitter på uteserveringen och dricker öl. Vi frågar om vi får störa ett gäng killar i åldern 25-30 som sitter på uteserveringen. De är glada och vänligt inställda till oss. ”Slå er ner!” säger de. Vi sätter oss ner bredvid dem och inleder med att fråga vad Malmö och i synnerhet Möllan betyder för dem. ”Malmö FF såklart!” utbrister en av killarna. ”Nä, skämt å sido, även om fotbollen utgör en viktig del för kulturen här på Möllan. Det skapar en gemenskap, oavsett var du kommer ifrån så vet du vad fotboll är och det är kul att kolla på tillsammans när man tar en öl. Så det är mer än bara sport.” På frågan om varför Ölkaféet är bättre än alla andra sportsbarer som finns låter deras svar lite som det killarna vid statyn gav oss. ”Det är en skön stämning här. Ingen dömer, alla är här för fotbollen. Det finns liksom ingen särskild typ av människor här, det ser du ju själv om du kollar runt. Vissa är er i ålder, vissa är närmare 50.” De erbjuder oss att ta en öl med dem, men vi avböjer vänligt och går tillbaka mot torget. Där möter vi en grupp tjejer i vår ålder.

Tjejerna som bor i området, men hellre träffar killar på Hipp inne i stan

Tjejerna är av blandat ursprung. Två av tjejerna är från Malmö, de andra är från Albanien, Kosovo och Kurdistan. De berättar att de ofta är ute i Malmö och festar. De har dock olika åsikter om vart man ska gå när man ska festa. De två svenska tjejerna gillade Möllan och KB mest, medan resten helst gick till ställen som Hipp eller Båten inne i stan. De svenska tjejerna motiverar sitt val med att det känns tryggare på Möllan. De håller inte alls med om den dåliga bilden som finns av Möllan. ”Det är schyssta människor här. De är trevliga och hjälpsamma. Det känns tryggt helt enkelt.” a2De andra tjejerna bor redan på Möllan och säger att de helst festar inne i stan för att de vill komma bort från området och träffa andra människor. De träffar hellre killar på Hipp än på KB. Vi tackar för hjälpen och börjar leta efter någon lite äldre att intervjua, för att få ett annat perspektiv på saker och ting.

Den svenska kulturen håller på att försvinna

Vi får syn på en äldre dam som står och handlar grönsaker. Vi frågar henne om vi skulle kunna få ställa ett par frågor som handlar om Möllan och hur det har förändrats på senaste tiden när det gäller kultur. ”Jag har bott på Möllan hela mitt liv och jag märker att den svenska kulturen börjar försvinna. Man hör inte folk tala svenska längre, affärerna säljer kebab, halal eller vad de nu kallar det. Jag vet inte, jag känner mig bara inte hemma längre. Jag är nypensionerad men kan inte ens gå ut på grund av att jag är otrygg.” Vi upplevde att stämningen blev ganska hätsk och valde att avsluta samtalet.
Vi har fått en klar bild av Möllan, som en plats för fest och kultur och vi har dragit slutsatsen att det definitivt anses vara en mötesplats för människor som har en av många saker gemensamt då det anses vara en het och aktuell festplats. När vi sedan går över torget i solen har vi fått en ny bild av Möllan. Kanske är den förvrängd och förgiftad av stereotyper, men det är tydligt vad kärnan av Möllan är – gemenskap och mångfald, oavsett vad den äldre damen än säger.

Aisha, Amanda och Isabella

Kulturen blomstrar på Möllan

En solig fredagseftermiddag befann vi oss på det varma och mångkulturella Möllevångstorget. Med oss hade vi en eknät, material för att enklare kunna undersöka kulturen och livet på Möllan. Vilket språk är överrepresenterat? Vem bor i möllan? Vilka handlar och hur är stämningen mellan människorna? Finns det någon folkgrupp som har mer eller mindre status eller är mer eller mindre omtyckt?

11156740_819898141396817_2106575314_nVi började med att gå in i fem olika kiosker och caféer. Den första kiosken vi besökte hette Tobak & snus och ägdes av Ali. Ali berättade för oss att han kom från Irak och hade arabiska som modersmål. Han var nöjd med sin butik och tyckte att Möllan var ett bra ställe att bo på. Godis var det han sålde mest av och det var en blandad skara människor som besökte hans butik. Nästa café vi besökte var otroligt mer givande och intressant. Coffé Joint. På skylten utanför stod de med fetsil och stora bokstäver ”Möllans FETASTE frukostbuffé”- något vi reagerade på. Vi bad om att få ställa några frågor men fick istället följa med in till köket där en ung amerikan, Alex, stod och bakade äppelkaka. Alex berättade om hur han hade flyttat till Möllan då det ansågs vara ”hippt”, han berättade hur han snart tror att Möllan kommer att bli som vilken plats som helst då fler och fler hippa ungdomar tar sig dit. Tidigare har Möllan bestått av fattigdom och utanförskap men nu sker en jäntifikation i området enligt Alex. Han tyckte att Möllan är en cool plats att hänga och bo på. Alex berättade att han älskar Möllan eftersom att det finns alla sorters människor från olika delar av världen. Till Alex´s café kommer människor från hela världen och han är mycket nöjd med sitt café.

11185813_819898184730146_729924269_nVi fortsatte vår vadring på torget och gick förbi ett fruktstånd. Vi reagerade på hur folk tittade lite eftertänksamt och vi kände oss lite som spioner som inte hörde hemma på torget. Plötsligt började en man vifta med armarna och skrika, ”Kom, kom! Apelsiner 5 kr!”. Vi rörde oss mot ståndet och bad om att få ställa några frågor. Plötsligt var vi omringade av fyra utländska killar som ivrigt ville svara på frågorna. Killarna kom från Irak och bröt på arabiska. De berättade att de tyckte att svenskar alltid betalade fullpris medan utländska försökte pruta till sig varorna. När vi bad om att ta en bild tog de med oss in bakom ståndet och gav oss apelsiner, trots att de hade många kunder som stod i kö var de trevliga och generösa mot oss. När vi gick skrek den ena killen ”Lycka till, trevlig helg”. Vi fortsatte vandra och vid nästa stånd blev vi bemötta på totalt motsatt sätt. Mannen var den enda svenska torgförsäljaren på hela torget och sa argt att han var upptagen och inte hade tid med oss trots att hans stånd var tomt på kunder och han stod och vilade med händerna i fickorna. På andra sidan gatan låg kebabstället ”Shawarma specialisten”. Ägarna kom från Irak och pratade arabiska. Först var det lite skeptiska till att svara på våra frågor men till slut gick de med på det. De berättade att Möllan var en härlig plats med mycket folk och att de inte märkte av några skillnader i status mellan människorna. När vi var klara sa försäljaren Ahmed ”Ge dom nått, ge dom nått!” till mannen vi pratade med. Vi fick en låda med mycket god falafel. Vi strosade runt bland bänkarna på torget och träffade två svenska par. Båda kvinnorna i paren var socionomer och mycket intresserade av vår skoluppgift. De höll med alla andra om att Möllan var en trevlig plats med rik kultur men berättade också något intressant som vi inte stött på tidigare. De sa att de kunde tänka sig att Romerna inte är lika omtyckta som andra människor och att många ser ner på dem. Men den andra killen tillade att det nog inte var något specifikt för just Möllan, utan att det var så i resten av Sverige också. De sa även att det fanns lika många Romer på Möllan som på Lunds central.

11178586_819898274730137_1015222289_nNågra minuter senare gick vi förbi en asiatisk mataffär. I skyltfönstret la vi märke till att texten endast stod på kinesiska och var omöjliga att förstå sig på. Affären kändes endast riktad till folk från Asien och mycket riktigt, det var endast asiater inne i affären. När vi kom ut från den asiatiska affären hörde vi några spanjorer skrika på varandra. Vi följde efter och kom till en resturang. Vi pratade med två av spanjorerna. De berättade att de i själva verket kom från Mexico och inte Spanien som vi först trodde. De sa som alla andra, att Möllan var en fin plats och att de trivdes bra. Den ena kille tillade att man aldrig vet vad som kan hända på kvällarna och att det var bra att vara på sin vakt. När vi var klara tog vi en bild där de poserade skämtsamt och de avslutade med att fråga om vår Facebook. Dessvärre blev det inte så. Vi var sedan klara med vår rundvandring. Avslutningsvis kan vi berätta att många var rädd för att besvara våra frågor då de var väldigt osäkra på det svenska språket. Men vi försökte göra det så enkelt som möjligt och fick kanske därför inte speciellt nyanserade svar. Det vi fick mest ut av var att se hur de olika människorna bemötte oss och hur de betedde sig. Alla var väldigt generösa, trevliga och gästvänliga. Det kändes som att komma till en ny värld då man hörde olika språk och såg skyltfönster fyllda av främmande bokstäver. Vi är mycket nöjda med vår vistelse och tycker att resan var intressant och gav oss nya perspektiv. Möllevången är helt klart en mångkulturell plats och det är just de som ger den sin charm.

Av: Johanna, Annie och Emelie S2B

Streetart och politisk klotter

Detta bildspel kräver JavaScript.

Klicka på länkarna så finns de vissa analytiska knep att läsa om Ett lite bildspel på politisk klotter och streetart kring möllan, kan var en utgångspunkt för en analys av Möllevången som en politisk och kulturell plats hur går det använda mina analytiska tips: dramatisering, perspektivering och kontrastering på detta. /Henke

Detta bildspel kräver JavaScript.