Är alla på möllan feminister?

Feminism på Möllan

0a52f16a-182e-4fa5-a39c-5b2a9d9dd8e3Det är måndag eftermiddag och solen lyser över Folkets park i Malmö. Utanför ingången sitter en affisch uppklistrad. Den uppmanar till att besöka vänsterpartiets första maj-firande som kommer att äga rum på Möllevångstorget om en vecka. Vänsterrörelsen är stark på Möllevången. Valstatistik visar att 25 % av väljarna i valkretsen Folkets park röstade på Vänsterpartiet. Men det finns ett annat parti som har ett starkt fäste i Folkets park. Nämligen Feministiskt initiativ som i senaste riksdagsvalet fick 24 % av rösterna (jämför med 3 % i hela riket). Vi har kommit hit för att undersöka hur människorna som idag befinner sig i parken förhåller sig till feminism.

97f317cb-473d-4b21-a8b3-f4fd0c127055

Parken är fylld av byggarbetare och maskiner. De gräver och verkar hålla på att bygga om någonting. Vi är lite förvånade över att det inte är fler människor ute, eftersom det är vackert väder, men vi kan samtidigt förstå att byggarbetet gör att de stora folkmassorna söker sig till andra platser.

Skatekillarna:  ”Män och kvinnor är lika värda, fast på olika sätt”

På baksidan av Moriska paviljongen ligger en skateboardramp. Två killar som verkar vara i 25 årsåldern åker skateboard och vi bestämmer oss för att gå fram försöka prata med dem. Vi börjar med att presentera oss och frågar därefter om deras uppfattning om feminism. De är överens om att de tycker att män och kvinnor ska ha lika rättigheter, men den ene tillägger att han tycket att feminismen kan gå till överdrift ibland och att det finns viktigare saker som man borde fokusera mer på. ”Män och kvinnor är lika värda, fast på olika sätt” säger den andra killen medan han tar sats och åker ner för rampen.

Småbarnsmamman: ”Jag är nog lite konservativ i vissa delar”

Vi går vidare och stannar vid en studsmatta som ligger en bit bort. En kvinna står bredvid sin cykel och tittar på sin son som leker och hoppar på studsmattan. Hon verkar inte vara helt bekväm med att svara på våra frågor, då hon inte ansåg sig vara så politiskt insatt. Hon gör det dock tydligt för oss att hon inte anser sig vara feminist. ”Jag är nog lite konservativ i vissa delar” säger hon.

Vi lämnar Folkets park och vi är överens om att det är intressant att det, trots valstatistiken, inte tycks råda något feministiskt konsensus i området. Det finns flera olika åsikter som inte helt stämmer överens med varandra.

Vi kommer till Södervärn och börjar leta efter personer att intervjua. Vid en av busshållplatserna står en kvinnlig pensionär. Under intervjuns gång framgår det att hon kan inte är så insatt i denna fråga samt att det skulle gå emot hennes son och barnbarn av det manliga könet.

Feminist, javisst säger killen!

Den sista personen vi stöter på är en man som verkar vara i 25-årsåldern. Han säger att han är feminist och tycker att det är en självklarhet att män och kvinnor ska ha lika rättigheter. Efter detta rullar en buss in på hållplatsen bredvid och mannen förklarar att han måste gå.

Klockan har börjat närma sig 15 och vi bestämmer oss nu för att avsluta observationen. Efter en dryg timme på Möllevången har vi pratat med fem olika människor som gett oss sin åsikt i ämnet. Solen lyser fortfarande när vi går på buss 174 för att åka hem till Dalby.

Claudia & Wilma ind. val

2870c0c2-9a6a-469d-892f-0dccbec52d70

Feministisk kamp och Jämställdhet på Möllevången

11108955_816647411723867_3653736710963475522_nFeminismen i stadsbilden

En solig fredagsförmiddag tog vi tåget in till Malmö för att besöka den omtalade stadsdelen, Möllan. När vi kom fram till torget möttes vi av många frukt- och grönsaksstånd, flera olika språk och en mångkulturell atmosfär. Men trots alla Möllans frestelser var vi inte där för att avnjuta dem, utan för att observera jämställdhet.

På den korta promenaden från Triangeln till torget möttes vi redan där av feministisk propaganda. I höghusen längs trottoaren på Smedjegatan hängde målade tygstycken i fönstren och på lyktstolparna satt klistermärken som uttryckte att kvinnor ska ta sin rätt. Strax innan övergångsstället till torget stod en skylt från Vänsterpartiet som gjorde reklam för en demonstration.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Genom våra observationer på vägen dit och utifrån valstatistiken till riksdagen i området Möllevången-Folkets Park (http://www.val.se/val/val2014/prelresultat/R/valdistrikt/12/80/0205/index.html) tycktes vi ha fått en bild om att jämställdhet är viktSkärmklipp 2015-04-24 12.42.34igt för populationen på Möllan. Efter några minuters strosande på torget för att insupa denna magiska atmosfär, beslöt vi oss för att fråga några utvalda om jämställdhet, detta viktiga ämne.

Jämställt ska det vara!

Den första personen vi lade märke till var en ung mamma med utländsk härkomst som stod med sin barnvagn och utstrålade självsäkerhet. Vi promenerade fram till henne med raska steg för att ställa frågan: ”Tycker du jämställdhet är viktigt?”. Även fast hon bara svarade ett enkelt ”Ja” förstod man på hennes tonläge och attityd att det var en självklar fråga som egentligen inte behövde ställas. Men trots det starka svaret kände vi att vi behövde ställa följdfrågan ”Varför?”, och då fick vi ett lika kort och koncist svar: ”För att det ska vara det”.

Efter en stunds småpratande med frukt och grönsakssäljarna som bjöd oss på vattenmelon fick vi syn på två finklädda medelåldersmän. De stod i solen ätandes på varsitt äpple. Deras svar på samma fråga vi ställde till den unga mamman löd: ”Vi behöver jämställdhet för att det är viktigt att ta till vara på varje individs potential.” Efter det fina svaret ställde vi en följdfråga om de ansåg att det var jämställt på Möllan. Den ena mannen svarade: ”Jämställdhet är inte något geografiskt utan något på individnivå och klassnivå”.

På torget är det kvinnorna som handlar

Vi tog en liten paus för att köpa goda och billiga jordgubbar. När vi hade handlat och tittade oss omkring upptäckte vi att vår försäljare var den enda kvinnliga försäljaren på Möllevångstorget. Efter den här observationen upptäckte vi att det var mestadels kvinnor som handlade och bara ett fåtal män. Vi kopplade detta till en film vi sett på samhällslektionen ”Husmors filmer våren 1973” med Lasse Berghagen, som handlade om jämställdhet under 1970-talet. Det vi lade märke till på filmen var att majoriteten av de som handlade mat var kvinnor och de enstaka män som befann sig i mataffären var oftast sällskap till kvinnan. Denna observationen såg vi även på Möllevången denna soliga vårdag.

Efter oss i kön stod ett svenskt hipsterpar som vi gick fram till med detsamma och vi bad dem om att få fråga ett par enkla frågor vilket var samma frågor vi frågat de två männen. Svaret vi fick var: ”Ja absolut är det viktigt med jämställdhet eftersom alla är lika mycket värda. Men just nu är det inte jämställt för att kvinnor har inte samma förutsättningar i hemmet eller i arbetslivet, samt för att det finns ekonomiska klyftor mellan män och kvinnor”.

Den sista personen vi valde att fråga var en utländsk man som jobbade i ett av stånden. När vi hade presenterat oss och ställt vår första fråga viftade han bort oss en till en annan man, han ville alltså inte svara. Den andra mannen ryckte på axlarna, sade nej och började istället prata om bussresor. Vi förstod sedan att han arbetade som busschaufför.

Här efter valde vi att avrunda vår observation på Möllan. Vi satte oss på en uteservering och valde precis som alla andra att avnjuta det fina vädret.

Av: Maja, JoAnna och Rebecca S2A