Ett kriminologiskt nedslag på Möllevången

Möllan – en kriminell plats?

Emelie Boson, Emma Johari

Torget myllrar av människor. Rop om priser ekar mellan husfasaderna. Torghandeln är i full gång. På husbalkongerna står folk och tittar ner på aktiviteten. Detta är inte en bild av Möllevångstorget idag, utan snarare från början av 1900-talet. I årtionden har Möllevången i Malmö varit en central mötesplats för handel och gemenskap. Situationen är sig lik idag; under dagtid pågår livlig torghandel, och under kvällstid öppnas barer och restauranger som släpper fram den nattlivskultur Möllevången har.

 

Ändå är stadsdelen en av de mer osäkra delarna i Malmö. I Skånes lokala nyhetstidningar är artiklar gällande rån, misshandel och narkotikakommers som utspelar sig på Möllevångens gator frekvent förekommande. Nedanstående diagram är hämtat från Malmö områdesundersökning 2012, i vilket framgår att såväl fysiska som sociala ordningsstörningar inte är ovanliga i området.

brottstatSocialekologisk teori på Möllan

Utifrån ett socialekologiskt perspektiv, hur kan kriminaliteten på Möllan förklaras?

 

Socialekologi omfattar teorier som behandlar samspelet mellan sociologiska grupper, kulturer, samhällen samt deras förhållande och interaktion med den omgivande fysiska miljön. Av denna anledning är detta begrepp applicerbart i en stadsmiljömässig analys. En stad kan delas in i olika distrikt och underpopulationer, vilka i sin tur har varierande relationer till varandra. Individernas livsituation i stadens respektive zoner kan skilja sig åt drastiskt, när det gäller ekonomiskt såväl som socialt.

 

Villkoren för en individs levnadsmönster kan delvis avgöras av de fysiska villkor som den omgivande miljön omfattar. Möllevången är ett resultat av Malmös snabbt växande betydelse som industristad, och blev efter sekelskiftet hem för en stor del av stadens arbetarklass efter den stora utbyggnaden av bostäder som ägde rum under 1900-talets fortlöpande. Detta medförde i sin tur att arbetarrörelsen kom att få en god grogrund i området.

 

Området Möllevången har skilt sig från Malmös andra stadsdelar då en stor andel av invånarna har bestått av låginkomsttagare, majoriteten av bostäderna har reserverats av hyresrätter, samt som invandringen till området av har bidragit till att skapa en multikulturell sfär. Av denna anledning har Möllevången under senare tid fallit under strålkastarna för gentrifiering, vilket avser en social statushöjning av ett område. Genom påkostade nybyggen och nyinflyttning av invånare med t.ex. högre inkomster ämnar man till att förändra de lokala livsvillkoren. Ett tydligt exempel på hur området har kommit att sammanlänkas med resterande delar av Malmö är genom invigningen av citytunneln och stationen Triangeln år 2011, som ligger drygt ett stenkast från Möllevångstorget livliga torghandel. Att transportera sig till och från Möllan är idag inte komplicerat.

 Gentrifieringen och brottsutvecklingen

Likaså har Möllevången har under senare tid blivit ett attraktivt område för studenter med sina billiga boenden samt restaurang och uteställen. Då nya grupper av invånare befolkar stadsdelen, förändras relationerna till den omgivande miljön. Att ta en falafel på Möllan anses kanske vara lite trendigare än att ta en falafel på Lilla Torg, åtminstone enligt Malmös yngre generationer. Den stora inflyttningen av studenter har även bidragit till en ytterligare expandering av kulturlivet, vilket i sin tur bidragit  till att generera en större efterfrågan på alkohol- och narkotikautbudet. Dessa faktorer kan delvis ligga bakom den upplevda kriminaliteten i området.

 

Potentiella negativa följder gentrifieringen på Möllan medför är bl.a. ökad segregering. Nya urbaniseringstrender och ökad attraktivitet i området kan komma att höja boendekostnader, och förändra den allmänna levnadsstandarden. Detta skulle kunna medföra att den befintliga befolkningen drivs ut, och skapar ökade klyftor som triggar missnöje och brottslighet ytterligare – kanske är det effekterna av detta som skapat otryggheten vi ser där idag.

 

Av denna anledning möter den pågående statushöjningen av Möllevången även motstånd. Gentrifieringsprocessen väcker intresse hos individer som väljer att flytta till den området, men som istället väljer att arbeta aktivt för att bevara den sociala autenticiteten i stadsdelen. Genom olika strategier ska den förskjutning som oftast sker av områdets fysiska, politiska och kulturella utformning förhindras. Förändringarna av stadsdelen som gentrifieringen medför ska minimeras.

 

Sällan går det att förklara ett fenomen ur endast ett perspektiv, vilket är tydligt även gällande kriminaliteten på Möllevången. Stadsdelens historia och dess potentiella värde ur ett politiskt perspektiv har satt området i förändring. Statushöjning och gentrifiering är ett långt förlopp, vilket i samband med studentkultur, förändrade levnadsvillkor samt krockande meningsvävar, skapar utrymmer för konflikt. Det är troligt att det är interaktionen mellan dessa socialekologiska beståndsdelar, som skapar Möllevångens karaktär, som kännetecknas av ungdomsliv, multikulturalism, arbetarrrörelser – och kanske också kriminalitet.

 

Källor

 

Framtidens storstäder – säkerhet i en föränderlig värld, 2012
http://malmo.se/download/18.a81ab142d70977542c81/1387280218081/Malm%C3%B6+omr%C3%A5desunders%C3%B6kning.pdf

 

Malmö områdesundersökning 2012 – Lokala problem, brott och trygghet
https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&sqi=2&ved=0CCAQFjAA&url=http%3A%2F%2Fmalmo.se%2Fdownload%2F18.a81ab142d70977542c81%2F1387280218081%2FMalm%25C3%25B6%2Bomr%25C3%25A5desunders%25C3%25B6kning.pdf&ei=KZ1cVcviHISwsAGLv4HIDQ&usg=AFQjCNG1z7MltUhl14PYMoBOfuHkSe-7Qw&sig2=nXKH1z167ZTDZHbEsEcDlw

 

Utvecklingen om Möllevången – en studie om gentrifiering, 2012

https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&ved=0CCAQFjAA&url=http%3A%2F%2Fdspace.mah.se%2Fbitstream%2Fhandle%2F2043%2F17252%2FUtvecklingen%2520av%2520M%25F6llev%25E5ngen%2520-%2520En%2520studie%2520om%2520gentrifiering.pdf%3Fsequence%3D2&ei=m6BcVbahL4H7ygOntIHwDA&usg=AFQjCNFZe8pfV47gaZOIQgX9ClmaoPiFnA&sig2=EsjRh9p5qvf70tolb2JImg

Att förstå brottsutvecklingen på Möllevången

Medierapportering från skottlossningarnas Möllevången

Av: Jack Hedetoft S2a

  ”För några år sedan rankades Kristianstadsgatan som Sveriges farligaste gata. Två nattliga skottlossningar under en kort period räckte för förstaplatsen.

-Jag hörde inte ens skotten, trots att båda föll knappt ett falafelkast från min port kanske för att jag sov med öronproppar för att slippa fylleskrålen och gycklarvänsterns trummor.” Källa: http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/dygnet-runt/farliga-farliga-mollan/)

Citaten ovan är taget ifrån en artikel där en man beskriver sin uppfattning av en av många skottlossningar som skedde runt Möllevångstorget i mitten på 2000-talet. Jag tog med detta citatet eftersom det sammanfattar bilden av Möllevångstorgets nattliv och kriminalitet på ett smått briljant och humoristiskt sätt. Om vi då börjar med den ”direkta” kriminaliteten som i detta fallet är en skottlossning kan vi ju börja med att titta på ett par utvalda skottlossningar:

 

  1. September 2007: En man skjuts i huvudet när han sitter på uteserveringen på restaurang Claesgatan.
  2. Mars 2007: En man skjuts i låret utanför en svartklubb på Södra Skolgatan. Den skjutne är så rädd för gärningsmannen att han håller sig undan i fem dygn innan han söker sjukhusvård.
  3. Januari 2007: Två män skadas vid en skottlossning inne på en svartklubb på Ahlmansgatan. Ett vittne hävdar att pistolmannen ville hämnas för en knivskärning som hade inträffat nära Möllevångstorget tidigare under kvällen.
  4. Mars 2006: Skottlossning mitt i torghandeln. En 56-årig man drar fram en grovkalibrig automatpistol och skjuter en 30-årig släkting med fem skott. Mordförsöket skedde på Möllevångstorget en lördag vid lunchtid.
  5. Februari 2005: En 20-årig man skjuts med flera skott i benet när han sitter i en bil på Simrishamnsgatan.
  6. December 2004: En känd gangster skjuts ihjäl på öppen gata vid Falsterboplan, som också kallas Jesusparken. Mannen hade tidigare överlevt ett mordförsök utanför Konsumbutiken på Nobeltorget.
  7. December 2003: Skottlossning utanför matbutik på Möllevångsgatan som rånas av flera beväpnade och maskerade män.
  8. December 2003: Någon skjuter rakt in genom skyltfönstret till bokhandeln Röda Stjärnan på Ystadsgatan. Bokhandeln, som också är partilokal för Kommunistiska partiet, hade också beskjutits två veckor tidigare.
  9. Juli 2003: Två män börjar slåss i gatukorsningen Ahlmans-gatan/Claesgatan. Flera åskådare försöker avstyra bråket. Då tar en av slagskämparna fram ett hagel-gevär och skjuter upp i luften.
  10. November 2002: En 17-åring skjuter ihjäl sin styvfar intill hans taxibil vid Södervärnsgatans vändplats. Styvfadern hade tidigare förgripit sig sexuellt på 17-åringen och misshandlat hans mamma.
  11. Oktober 2002: En vit bil stannar till utanför restaurang Nyhavn på Möllevångstorget, och någon skjuter minst ett skott genom restaurangens fönster. En 47-årig man frias för skottet, men döms till sex månaders fängelse för att han tidigare samma dag hade hotat Nyhavns ägare med en stilett.

 

(http://www.sydsvenskan.se/malmo/skottlossning-vid-mollan-de-senaste-fem-aren/)

Möllevången(södra innerstaden) i topp i statistiken över anmälda brott

Det som är intressant i detta fallet är att fastän dessa skottlossningar ägde rum för relativt många år sedan verkar det inte som att Möllevången har fått något uppsving vad gäller minskad kriminalitet i alla fall inte så sent som 2010 vilket kan avläsas i tabellen nedan.

Jack 1

tabell som visar utsatta områden i Sverige där flest brott anmäls årligen

 

kÄLLA: http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0001_2011K03_TI_08_A05TI1103.pdf)

Möllevångens ett område i förändring och hur det hänger samman med brottslighet

Men fastän Möllan har så hög brottsstatistik känner ju inte många av de som bor där rädda för att bo kvar eller rädda att vistas på Möllan. Varför? Jag tror att en av anledningarna och svaren finns i detta citatet:

 ”För det är just det som gör Möllevången till en trygg stadsdel. Det är alltid, under alla timmar på dygnet, en mängd folk och fä i omlopp. En hel del poliser också, för den delen. Jag är inte rädd för att röra mig ute på Möllan. Då finns det andra områden i Malmö som känns betydligt farligare. Som ett folktomt Gustaf Adolfs torg mitt i natten. Snacka om ruggigt ställe.”

Att det är en massa folk under dygnets alla timmar på Möllan tror jag både bidrar till trygghet men det är nog också en anledning att kriminaliteten ökar. En annan faktor som också ökar kriminaliteten är att många unga människor bor på Möllan och där det finns unga människor finns det fest. Där det finns fest och liv ökar brottsstatistiken med hjälp av droger, slagsmål och diverse andra faktorer. För att förstå varför unga flyttar till Möllan ska jag försöka förklara det med hjälp av gentrifiering.

gentrifiering, social förändringsprocess som består i att individer med hög socioekonomisk status flyttar till stadsdelar som traditionellt har dominerats av individer ur lägre sociala klasser eller från etniska minoriteter.” http://www.ne.se”

För att se gentrifieringen på Möllan får vi först titta på skillnaderna på då och nu. De största skillnaderna på Möllevången nu jämfört med tidigare är att:

Jack2

I tabellerna ser vi att en väldigt stor del av de som bor på Möllan är yngre människor 00-tal

jack90När det gäller husen finns det fler seriösa eller åtminstone hyggligt seriösa fastighetsägare. De allra senaste åren har trenden på Möllevången följt trenden i Malmö och storstäder i övrigt; det har skett en omvandling av hyresfastigheter till bostadsrätter. Den största synliga skillnaden i Möllevångens gatubild nu jämfört med 90-talet är att antalet unga totalt dominerar stadslivet.

När mäklarna marknadsför bostadsrätter på Möllevången är det uppenbart att de vänder sig till en förhållandevis ung målgrupp som uppskattar att ta för sig av stadens utbud av nöjen och restauranger. Grundprincipen i gentrifiering säger att först kommer kulturfolket och sen kommer studenterna.

 

För att ge en lite klarare bild på hur Möllan har gått igenom en förändring vad gäller kriminalitet citerar jag Jörgen Hansen ur hans bok ”Baksmälla” från 1990 som är en verklighetsbaserad deckare som handlar om dåtidens Möllan.

Varje storstad har stadsdelar där köpare kan få sina behov tillfredsställda, oavsett om det är knark, sex, sprit eller något annat som samhället inte anser lämpligt… I Köpenhamn är det Vesterbro, i Hamburg St Pauli, i New York halva stan. Malmö är en liten stad i landet med många poliser. Här är miljön diskretare men den finns. Man kan fråga vilken Malmöbo som helst var man kan få tag på amfetamin, heroin, horor, småpojkar, illegalt spel eller vapen och han pekar ut riktningen.”

 Dagens Möllan har några av dessa dragen kvar. Då tänker jag främst på spriten och knarket, det andra har jag inte hittat någon fakta på och har väldigt svårt att se att det skulle existera i någon ovanlig utsträckning på Möllan idag.

I min fältobservation frågade jag människor som bodde på Möllan ifall de kände sig skrämda av kriminaliteten på Möllan. Nästan alla svar fick slutsatsen att ifall man inte letade efter kriminalitet hittade man inte den heller.

Slutsats: trots höga brottslighet så ökar områdets status

Utifrån denna informationen kan man dra slutsatsen att Möllan är en plats där kriminalitet finns i en stor utsträckning men det påverkar inte merparten av människorna som bor där eftersom de inte är inblandade i den kriminella världen. Den mesta kriminaliteten grundar sig i att Möllan är ett fest centrum vilket leder till att drogförsäljningen ökar i området. Möllan är ett festcentrum eftersom där bor så många unga människor där. Gentrifieringen på Möllan har lett till att många unga människor ser det som en bra plats att flytta till därmed får stadsdelen får ett ”uppsving” vad gäller status och attraktionskraft.

 

 

Varför rösta Möllan rött?

Av Hanna Erlinge, Herman Hanö Ivarsson & Kajsa Fridqvist Nimvik

bild 1

Frågeställning: Varför har Möllan blivit en politisk plats och varför ser politiken ut som den gör?

 

Historia

När Möllevångstorget anlades på tidigt 1900-tal, byggdes det många industrier i närheten. I dessa fabriker producerades allt ifrån livsmedel till gummi. Industriarbetarna var tvungna att bo någorlunda nära sin arbetsplats och därför byggdes det även bostadshus på Möllevången. Industriarbetarna gjorde Möllevången till ett rödfärgat politiskt område.

 

Möllevången var det första storskaliga bebyggda området för arbetarklassen i Malmö. Här växte arbetarrörelsen fram i fattigdom och strejker. Området är präglat av deras kamp för rättvisa. Mitt på Möllevångstorget står en staty, Arbetets ära. Statyn skapades av Axel Ebbe och står på torget just för att påminna om områdets förflutna och dess hårda kamp.

 

På grund av områdets förflutna har en tradition skapats. En tradition där första maj-tågen ofta antingen börjar eller slutar på Möllevången. Området är även en populär plats att demonstrera på. Speciellt på torget vid statyn Arbetets ära har demonstrationerna varit otaliga.

 

Bostäder på Möllan

Fastighetsstrukturen i Möllevången är väldigt uppdelad och där finns många små fastighetsägare. De största aktörerna i området är Stena fastigheter och MKB. Utvecklingen för ett område beror till stor del på kompetensen hos fastighetsägarna, det är de som skapar områdets förutsättningar beroende på hur stor vikt de lägger på att renovera och sköta sitt bestånd. På Möllevången finner man idag en del fastigheter som är misskötta.

 

Somliga lägenheter är oerhört trångbodda och utifrån detta kan man konstatera att det är en dålig fastighetsägare som hyr ut lägenheter till de hyresgäster som andra aktörer väljer att inte ta emot. Vidare leder detta till sämre levnadsvillkor för de boende med eftersatt skötsel i samband med kraftiga förslitningar på fastigheterna och stökigare boendemiljöer. Enkätundersökningar, som gjorts i samband med studien Utvecklingen av Möllevången skriven av Sebastian Malmborg och Max Berg, har dock visat att 73% av respondenterna ansåg att den allmänna standarden på området har förbättrats. 63% ansåg samtidigt att det allmänna skicket på fastigheterna belägna inom det avgränsade området hade förbättrats.

 

Trender – vart vill folk bo?

I en artikel från Svenska Dagbladet beskriver Bobo Karlsson hur man i många städer kan se stadsdelar väldigt liknande Möllan uppstå. Han beskriver hur “varje storstad med självaktning” nu har någon sorts sådan här stadsdel. De plockar det bästa från olika tidsepoker och präglas av uppdaterad bland annat neo-punk och neo-hippie. “Med lite grunge blir det genuinare, med lite miljötänk och ekologiskt odlat känns det viktigt, med lite edgy musik och udda design blir det mer personligt.” Efter att vi har varit på Möllan och observerat kan vi konstatera att dessa ord, direkt tagna ur artikeln, onekligen beskriver även Möllan bra. Detta uppstår då värdet på fastigheterna i området sjunker på grund av hög kriminalitet och nedlagda industrier. De människor som då flyttar in i de klassiska arbetarkvarteren är “djärva rockare, gay medelklass och konstnärligt lagda”. På bara några år gentrifieras stadsdelen och förvandlas till heta kvarter med caféer, barer och gallerier. Med detta menas att stadsdelens sociala status höjs.

 

Röstdeltagande & röstresultat

Som man ser på tabellerna så ligger valdeltagarnivån på 77,6% på Möllevången. Samtidigt så ser man också att de röda/rosa partierna fått betydligt mycket mer röster än de andra.

bild2

 

Analys

På de två tabellerna kan man se att Möllan fortfarande är väldigt präglat av röd politik och att valdeltagandet är oerhört högt. Detta kan förklaras på följande sätt.

 

Möllevången var från början en stadsdel byggd för industri. Med industrin kom arbetare och de behövde bostäder. Bostäderna växte

bild3fram runt omkring i området. Detta ledde till att området blev dominerat av arbetarklassen. Under 1900-talet kämpade arbetarklassen för sina rättigheter och området blev präglat av strejker, demonstrationer och annan politisk aktivitet. Idag präglar detta fortfarande Möllan trots att många av industrierna lagts ner. Detta kan bero på att området är relativt nytt, endast 100 år gammalt, samt att senare generationer väljer att bo kvar. Tack vare det starka inflytandet från arbetarklassen har de politiska ideologierna levt kvar i stadsdelen. De gamla industrierna och konstverk påminner de som bor där om områdets förflutna. Den politiska prägeln lever vidare på grund av evenemang så som demonstrationerna 1:a maj. Röda partier har även valt att placera stora delar av sin verksamhet i stadsdelen vilket ser till att Möllevången förblir en politisk plats.

 

Idag kan vi även se att en annan typ av människor flyttar in på Möllan. De är ofta konstnärliga, kreativa och alternativa människor. Att denna typ av människor flyttar in i gamla industriområden är en trend man kan se i många storstäder, till exempel Brooklyn i New York. Det är alltså gamla arbetarkvarter där fastighetspriserna sjunker. De som flyttar dit är ofta då kreativa, alternativa människor. Det är människor som strävar efter att alltid ha nya saker och vara unika, därför väljer de att flytta till ett spännande ställe som Möllan. Detta präglar också politiken, hur den tar sig uttryck och var på den politiska skalan den befinner sig.

 

Idag ser man att bostäderna är relativt små och inte anpassade efter större familjer. Detta gör att allt fler studenter väljer att flytta till Möllan då det är billigt och enkelt. Studenter är ofta mer politiskt aktiva jämfört med till exempel äldre och i en annan form. De är mer radikala, mer benägna att till exempel demonstrera vilket präglar den politiska stämningen på Möllan.

 

Källor

  1. http://www.svd.se/resor/bobo-karlsson-om-hipsterkvarteren-som-lockar-oss-alla_8478202.svd
    2. http://malmo.se/Kultur–fritid/Kultur–noje/Arkiv–historia/Kulturarv-Malmo/L-O/Mollevangen.html
    3.http://rodamalmo.blogspot.se/2011/08/det-roda-mollevangen.html
    4.http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/17252/Utvecklingen%20av%20M%F6llev%E5ngen%20-%20En%20studie%20om%20gentrifiering.pdf?sequence=2

 

Ekonomiska skillnader på 53 hektar? – Absolut?

Möte med tiggaren

Vi, (Norea, Rosanna och Ida) går av tåget i Malmö Triangeln och för att sedan spatsera vidare till möllan där vår observation skall äga rum. Det första intrycket vi får av möllan är entiggare relativt oförväntad syn, på loppet av fem minuter möter vi nämligen fyra tiggare som sitter längst gatorna vägen upp från triangelen/smedjegatan till möllan. Redan här förstod vi att detta område var ett område där viss ekonomisk obalans förekom. I kontrast till de trasiga vädjande människorna på marken gick samtidigt tjattrande studenter med exklusiva kläder. På vissa gator stod också dyra fina bilar parkerade precis intill de smala trottoarerna tiggarna satt på. Då vi kom fram till vår fjärde tiggare beslöt vi oss för att försöka intervjua denne man som bedjande bad om pengar, precis utanför ICA, medan han viftade med ett fotografi på två kvinnor, förmodligen familjerelaterade. Till en början var mannen något svår att få kontakt med då han hela tiden upprepade ordet ”Money” trots vårt kontaktförsök, men efter några minuters ”tjat” förstod mannen att vi hade frågor att ställa och svarade på dem så utförligt han kunde, (vilket stundtals var nästintill obegripligt då hans engelska vokabulär var knapert) Dock lyckades vi förstå att han brukade sova på olika ställen i området om nätterna, och att han inte var ensam om det. Om vi lyckades tolka det rätt verkade det som att han försökte beskriva ett ställe dit många andra tiggare som han samlades och sov på nätterna. Redan på detta stadium förstod vi att ekonomiska skillnader på möllan var något vi förmodligen skulle stöta på fler gånger under vår fältobservation.

Bland torghandlare får vi inblick i migranters ekonomiska villkor
Efter att ha avslutat en förhållandevis givande intervju med ”tiggaren” (tyvärr fick vi inte namn) fortsatte vi vidare mot det efterlängtade ”mångkulturella” torget. För att undersöka vidare huruvida ekonomiska skillnader speglades på möllan eller ej fortsatte vi med intervjutekniken och intervjuade två torghandlare, båda med icke-etniskt-vit bakgrund. En av killarna, som i övrigt var ca 25-30 år, verkade äga ’’ståndet’’ medan den andra kille endast var där för att sälja. De var väldigt trevliga och ville gärna svara på våra frågor. De berättade att de tyckte om Sverige och att de verkligen trivdes här. Den ena killen hade bara varit i Sverige i ca 2 månader och berättade att han tidigare bott i Norge några månader innan han kommit till Sverige. Tiden han var i Norge beskriver han som en negativ period av hans liv. I Norge upplevde han en mycket stark rasism till skillnad från Sverige. Vi frågade också honom om hur han bodde, och han berättade att han bodde tillsammans med några andra killar i en lägenhet i bara några kvarter bort från det ’’myllrande’’ torget. Lägenheter betalade han 2000 kronor för i månaden, och för att ha råd med detta fick han jobba hårt dagligen, mestadels svart.

Kommunpolitikerna om områdets statushöjning
I kontrast till vår blick på möllan som ett område med relativt stora ekonomiska problem, och en lägre arbetarklass, respektive hemlösa intervjuade vi en man som stod på torget och försökte värva folk till sitt eget parti ’’Det gula partiet’’. Mannen som i övrigt var en mycket pratglad prick berättade att det fanns över 180 barer och restauranger på möllan och att bostadspriserna var jättehöga. Han förklarade invecklat för oss hur möllan nu blivit mer av ett lägre medelklassområde med häftigt studentliv och engagerad ”bosättning”. Trots att den trevlige kommunpolitikern snackade på hela 15 minuter nämnde han inte någon endaste gång, problematiken med ett ekonomiskt obalanserat Möllan, inte heller bilden av Malmö som en stad med relativt stora ekonomiska klyftor. Detta gav oss en helt ny bild av möllan, vilken vi analyserade på vägen hem.

Ica möllanPå ICA syns stadsdelens kontraster
På hemvägen då vi gående tog oss mot stationen stannade vi till på smedjegatans ICA, där blev vi förvånade över hur dåligt skick ICA affären verkade vara. Det verkade verkligen vara längesedan det blev renoverat där inne. Där var smutsiga golv, trasiga vagnar och omoderna kassor. Det tog oss åter tillbaka till de ekonomiska brister vi tidigare diskuterat möllan ha. Om Möllan nu skulle vara en ”statsdel” med relativ god ekonomi, varför ett trasigt ICA? Samtidigt var de som befann sig i affären inga människor som vi utseendemässigt på något sätt kopplade ihop med ekonomiska brister, utan snarare det motsatta, ’’hippa’’ personer vars plånbok knappast såg tom ut. Kontraster tänkte vi, när vi sedan på vägen ut åter möttes av e tiggarkvinna bedjande för små mynt.
På tåget hem diskuterade vi vad vi sett och kom i princip fram till följande:
Vi reagerade främst på hur olika ställt människor verkade ha, även om de befann sig och verkade röra sig, el. eventuellt bo, i samma del av Malmö. Detta tycker vi bevisar att Möllan är ett ställe var ekonomiska skillnader finns, och är relativt tydliga, dock är det givetvis omöjligt för oss att dra en konkret och precis slutsats, då vi endast genomförde en ’’en-timmes fältobservation’’ samt intervjuade fyra personer.
AV: Norea, Idde & Rosanna

 

Vad är egentligen skillnaden på en baguette och en hamburgare?

Vad är egentligen skillnaden på en baguette och en hamburgare?

Om att förhålla sig till förändringar i staden

Tidigare CoffeePoint, som var den andra kedjan i området har ömsat skinn till kulturkaféet coffeejoint med reggaeprofil

Tidigare CoffeePoint, som var den andra kedjan i området har ömsat skinn till kulturkaféet coffeejoint med reggaeprofil

En måndagseftermiddag åkte vi till Möllevången för att observera människorna och miljön. Vi tog tåget till Triangeln med resten av alla sociologifantaster. Vårt mål med eftermiddagen var att få reda på vad Möllevångsborna tyckte om den ständiga förändringen i området och vad för konkreta tecken som finns. Vi valde att arbeta i två grupper för att göra observationen så effektiv som möjligt. Sanna och Julia, hade som huvudsyfte att intervjua personer medan Erica och Rebecca skulle finna kontraster och notera dessa. Möllan i förändring var vårt huvudtema men vi valde att fokusera extra mycket på de kommersiella matkedjornas uppkomst på Möllan.

Intervju ett: Gentrifiering som segregrering

 

Det på Möllan så kontroversiella Subway

Det på Möllan så kontroversiella Subway

Julia och Sanna gick mot Folkets park. På vägen dit intervjuade de en man som flyttat från Danmark och nu bott på Möllan i tjugo år. De ställde frågor som besvarades med att han inte tyckte att Subway passade in på Möllan, men att det samtidigt skulle varit ännu värre ifall Mc Donalds hade öppnat i området.

“McDonalds är bullshit och passar inte in här”

 Han berättade även att han själv gillade att observera området medan det förändrades. På frågan om vad han tyckte hade förändrats mest under hans tid på Möllan, svarade han att man ser fler svenska människor och överhuvudtaget en större mångkultur än tidigare. Mannen berättade också livligt om gentrifieringen i området och dennes negativa påverkan på invånarna. Han tyckte det var synd att folk som bott här i hela sitt liv tvingades flytta ifrån på grund av ekonomiska skäl då priserna stigit, detta kan leda till att de som inte längre har råd känner sig segregerade från, i första hand området, men även Malmö i helhet. Detta kan i sin tur leda till att den integration som finns på Möllan faller sönder och att Möllan tappar sin mångkulturella status och flyter in i resten av Malmö.

Intervju två: Brevbäraren 

Efter denna intervju fortsatte de och stötte sedan på en brevbärare som inte bodde på Möllan men hade jobbat där i femton år.  Han tyckte till skillnad från den tidigare informatören att Subway funkade bra i området. Men ansåg att Mc Donalds inte hörde hemma där. Detta gjorde oss fundersamma och han berättade då att han såg en skillnad på företagens utbud av mat. På frågan om vad han tyckte hade förändrats mest nämnde han inte så mycket om folket i sig, utan mest om området. Som exempel nämnde han att de hade planterat nya träd, och även gjort en ny cykelbana.

Intervju tre: Mindre svenskar och Rasism

Som sista informatör så pratade vi med en man som jobbat som väktare på Möllan väldigt länge. När vi frågade honom om vad han tyckte om att Subway hade öppnat där så tyckte han att det var helt okej och ingenting som ställde till problem. Hans svar blev detsamma när vi frågade om Mc Donalds. Vi frågade honom om vad han tyckte hade varit de stora förändringarna genom åren. Då nämnde han att han ansåg att det tidigare varit fler svenskar på området och att den rasismen hade blivit mindre med åren. Alltså har två av våra informatörer olika uppfattning om antalet svenskar på området. Anledningar till detta kan bero på att personerna vi intervjuade själva hade olika etniska tillhörigheter och därför även kanske olika definitioner av vad det skulle innebära att vara “svensk”.

Observation: Spåret efter förändring i staden

Legala väggen vid folkets park

Legala väggen vid folkets park

Under tiden i en annan del av Möllan sprang Erica och Rebecca runt och letade efter tecken på förändring och gentrifiering i konkreta bemärkelser.

Det första vi la märke till när vi började röra oss runt på Möllan var alla skyltar på olika språk, vilket förstärker alla fördomar om ett mångkulturellt Möllan. Mitt emot en matbutik pågick en renovering av en lekplats, detta är en väldigt konkret förändring men det ligger också något djupare i det. En lekplats finns inte i områden med en mer vuxen befolkning. Detta var dock den enda delen av Möllan där vi såg en lekplats om man bortser från Folkets Park.  Vi la också märke till förändringarna som skedde i Folkets Park. Folkets Park är förändringarnas centrum. Någonting som vi alla lade stor uppmärksamhet på var den kända graffitiväggen. Under vårt besök så var ett nytt projekt påbörjat och i full gång. Förutom graffitin på dessa väggar hittade vi graffiti/tags och stickers runt området på allt från lyktstolpar och elskåp till vanliga bostadsbyggnader. Graffitiväggen är alltså i en stor konstant förändring.

 

Men vad är det då för skillnad på en baguette och en hamburgare för tydligen så finns det en skillnad även om de är inslagna i samma sorts papper.

 

Sanna Mentz, Julia Clausson, Rebecca Andersson Dahlen och Erica Johnsson S2C.

”De här jävla smålänningarna”

– by Hanna, Sebastian, Louise och Daniel

“det är en väldigt stor skillnad på nu och då, idag finns det för många smålänningar som kommer hit och festar”.

Måndagen den 15:e april var det dags för vår exkursion på Möllevången, även känt som projektet Möllan. Vi hade valt att undersöka möllan utifrån folks olika åsikter men även utifrån olika teman såsom gentrifiering och industrialisering.

subway

Krossat fönster på Subway

Med bestämda steg gick vi upp ur citytunneln vid Triangeln för att sedan traska vidare till Möllan för att undersöka gentrifieringen. Först intervjuade vi en man och en kvinna i övre medelåldern, de hade bott på Möllan 25 respektive 32 år. Inledningsvis började vi med att fråga dem vad de tyckte var positivt med Möllan. De svarade att Möllan var ett samlat ställe där allting fanns nära till hands. De anser att Möllan är en trygg plats, och att diverse rykten om platsen är befängda. “Det händer ju skit i varje stad och stadsdel, varför skulle just Möllan vara så speciell?” sa mannen. Kvinnan la snabbt till att om hon kunde, så ville hon bo kvar på Möllan i resten av sitt liv. Vi undrade även vad de tyckte om att Subway kommit till Möllan, de berördes inte särskilt mycket av det eftersom de själva föredrog att köpa sina baguetter där de bodde. men de kunde dock förstå att folk blev upprörda förstå att restaurangen blev vandaliserad p.g.a. konkurrensen.

Vi mötte en kille på 25 år och en tjej på 20 år som var födda och boende på Möllan. Vi frågade dem hur skillnaden från idag respektive när de var små. Killen sa bestämt “det är en väldigt stor skillnad på nu och då, idag finns det för många smålänningar som kommer hit och festar”. Vi skrattade till lite nervöst, tackade för hans svar och gick vidare.

När vi gick på gatorna så såg vi ett par stora killar som stod och målade graffiti på en vägg, vi visste det inte då, men detta var smålänningarna…

Grafitti från den nämnde smålänningen

Grafitti från den nämnde smålänningen

Vi puttade fram den modigaste av oss för att ställa frågorna, när vi fick reda på att det var smålänningarna vi pratade med så brast vi ut i skratt. Vår fråga till smålänningen var “varför valde du att komma till Möllan?” Hans svar var att han kom till Möllan “biran och käket”, det var billig mat och billig öl som han menade.

Vår frågeställning bekräftades av våra intervjuer – förändringarna kring Möllan enligt dem som bor där ses som olika från person till person. De yngre människorna ansåg att förändringen blivit lite stötande då “smålänningarna anfallit”. Medan de äldre ansåg att Möllan blivit lugnare och inte alls stördes av de förändringarna som gjorts där. på vägen tillbaas till tåget såg vi klart och tydligt industrierna från den “gamla Möllan” och från det nya. När vi passerade Subway, som endast har stått uppbyggt i ca 3 månader, så såg vi allt skräp och de sönderslagna rutorna.

Gentrifiering

Vi intervjuade fyra olika personer som befann sig på Möllan. Tre personer i butiker och en ute på gatan.

En kvinna som jobbade på Sibylla, cirka 40 år. Hon hade jobbat från och till sedan -89, och därigenom sett stora förändringar. Dessa förändringar hade skett mestadels i det faktum att utbudet hade ökat i form av nya restauranger enligt henne. Men de enda stora kedjorna är faktiskt Sibylla och Subway, och enligt vår uppfattning så verkade inte gå särskilt bra för någon av de, åtminstone inte under den tid vi spenderade där. Utbudet varierade också något väldigt enligt henne, det fanns ingen speciell genre av restauranger, utan det är väldigt mångkulturellt. En sak som skiljer Möllevångstorget från resten av Malmö är torghandeln och dess utbud, den finns ingenstans annars.

Efter detta intervjuade vi två kvinnor som jobbade på Möllans Ost, som var ungefär tjugofem år båda två. Deras uppfattning var att det växer mycket och att kommer nya produkter, och att det finns ett väldigt stort utbud av utländska butiker, t.ex. mycket thai- och kebabställen. De affärer som de uppfattade hade varit där längst och överlevt alla förändringar var bara ICA och Maskot (restaurang).

Nästa person vi intervjuade jobbat på kommunen med att bevilja olika butikers önskningar om att sälja sina varor utanför sina butiker. Hon hade inte jobbat där särskilt länge, men med tanke på hennes arbete har hon nog ändå fått en ganska stor inblick över förändringar kring Möllan. En förändring som hon hade märkt var att fler och fler butiker just vill detta, att sälja sina varor utanför butikerna, vilket kan tyda på att inte bara utbudet av butiker ökar, utan också utbudet i butikerna. Övriga uppfattningar hon hade var att det var väldigt mångkulturellt och att alla samsades, hon tyckte att det rådde en ömsesidig respekt och att det var en dynamisk plats. Sedan kan man ju spekulera om det alltid har varit såhär eller om det har kommit på senare tid i takt med att utbudet har ökat.

Våra egna uppfattningar bekräftades i princip av resultatet av våra intervjuer. Efter alla intervjuer gick vi också runt för att ta reda på om den gemensamma nämnaren i intervjuerna stämde, det vill säga att Möllan är väldigt mångkulturellt, och att ett ständigt flöde av unika butiker samt restauranger tillkommer successivt. Vi kommer att bifoga ett antal bilder som bevisar detta, på en massa olika butiker alt. restauranger från lika många länder.