En analys om kulturell pluralism och integration på Möllevången

Möllevången – ett mångkulturellt område

Vi möttes av en kulturkrock så fort vi gick över det övergångsställe som leder in till Möllevångstorget och skiljer av Möllevången från det mer vardagliga Malmö som vi är vana vid att se så möttes vi av en kulturkrock. Det var en kulturkrock som vi underskattat lite grann. Vi la direkt märke till att det pratades olika främmande språk, det var en speciell stämning mellan människorna på torget som gjorde att vi kände oss som turister och sist men inte minst så såg vi att där var skyltdockor med slöjor i skyltfönster.

Marknaden

När vi rörde oss runt på Möllevången så var marknaden på torget i full gång. Det var ett myller av ljud och inte den vanliga samtalstonen som de hade utan det var höga röster som ekade mellan marknadsstånden  samt stora handrörelser och gester. Det ingav ett intryck av självsäkerhet och trygghet, det märktes att personerna på torget kände varandra och brukade vara där ofta. Stat 1Tabellen visar hur många  av invånarna i Möllevången som har en utländsk bakgrund ”med båda föräldrarna födda i utlandet”. Vilket förklarar en del av den språkliga kulturkrocken som vi stötte på.

Marknaden på Möllevångstorget lockar människor från andra stadsdelar i Malmö också. Malmö är en stad med invånare från många olika länder och kulturer. Möllevången erbjuder ett flertal affärer med mat från andra länder, kanske rentav traditionella maträtter från mångas hemländer. Detta gör att Möllevången blir en social samlingsplats för många människor. De personer som vi såg under vårt besök på Möllevången och de olika språk vi hörde behöver alltså inte vara människor som bor på Möllevången utan på andra ställen i Malmö. Möllevången uppfyller en efterfrågan och ett behov som finns i Malmö och kanske i småorter runtomkring.

Kontraster till Lund

I Lund som är en studentstad skulle kanske ett torg liknande Möllevången inte ha lika stort inflytande och vara lika populärt som Möllevången i Malmö. Detta eftersom Lund är känt för att vara just en studentstad medan lite drygt hälften av Malmös befolkning år 2013 bestod av utländska medborgare, vilket tabellen till höger visar. Stat

Lund hade för under våren 2015 en internationell matmarknad som var väldigt populär. I Lund var matmarknaden ett stort evenemang som det var mycket reklam för och marknaden varade endast i några dagar. I Malmö å andra sidan så är Möllevångstorget en motsvarighet men skillnaden är att marknaden på Möllevångstorget inte behöver en massa reklam. Den finns alltid där och det finns även en stor efterfrågan på de varor som säljs där, en efterfrågan som inte finns i Lund. Det är precis det som gör Möllevången så speciellt, det är en samling av olika länders kulturer på samma ställe och det uppskattas av invånarna.

Slöjorna i skyltfönstret var också något vi inte sett i Lund. Det var ingen av oss som hade sett reklam för slöjor i skyltfönster tidigare. Den annorlunda reklamen är ett ytterligare exempel på hur utbudet på Möllevången skiljer sig lite från affärer på andra centrala shoppingcenter i Lund och andra städer.

Integration och kulturell pluralism

Möllevången är ett lyckat exempel på integration, det vill säga att olika kulturer i det här fallet knyts tillsammans. Invandrare tar del utav det svenska samhället och lär sig av det samtidigt som de har kvar sin egen kultur och sina egna traditioner. På samma sätt lär sig svenskar mer om andra länders levnadssätt och på så sätt utvecklas samhället.

I ett land med invandring är det lätt att en motsats till detta uppstår. Det vill säga en segration. Segration kan innebära boendesegration, vilket är mest intressant i detta sammanhanget. Vid en boendesegration lever ofta etniska grupper tillammans i samma område och avskilt från omvärlden. För ett bra och enat samhälle är segration såklart något vi vill undvika, det man strävar efter är integration. Det vill säga strävan efter ett mångkulturellt samhälle.

När man pratar om människor som kommer till nya länder och integration tittar man från ett sociologiskt perspektiv på tre olika modeller.

  1. Den första modellen är assimilering, genom den modellen är grundtanken att invandrarna ska ge upp sin ursprungskultur och helt enkelt anpassa sig till den nya kulturen som samhället styrs av.  Detta innebär att invandrarna ska ändra klädstil, språk och livsstilar  för att kunna vara en del av  samhället
  2. En annan modell man pratar om är kulturell smältdegel där man istället för att sätta krav på att invandraren, anser att kultur är och kommer alltid vara något föränderligt och är därför öppen för at ta del av de nya invånarnas kultur. Enligt smältdegel modellen är grundtanken att invandrare likt om infödda ska kunna anpassa sig till varandra och smälta samman.
  3. Den sista modellen kallas för kulturell pluralism. Inom denna modellen råder tankarna om att ett samhälle måste acceptera och tolerera att grupper lever inom olika kulturer. Man vill att alla grupper ska ha samma rättigheter och status även om de lever kulturellt parallellt med varandra.

Vi kan konstatera att det på Möllan inte råder något assimilering. På gatorna såldes all möjlig slags mat, allt från Falafel till Asiatiskt och vi stötte även på, som tidigare nämnts, en affär som sålde slöjor. Det var tydligt att de på Möllan uppmuntrades med skillnader och mångkultur. Vi anser att det på Möllan går efter en kulturell pluralism. Det kändes som att Möllan ville lyfta fram alla kulturer. Man såg hur skillnader uppmuntrades när man gick på gatorna och passerade flertal livsaffärer från olika kulturer och läste massvis med skyltar på olika språk. Många drar sig till Möllan just pågrund av handel och sociala sammanband. Det är en plats där man framförallt, lätt kan få tag på vad man enligt sin kultur efterfrågar..

Men betyder integration bara något bra eller för det nackdelar med det också? Vi tror att med gott kommer även ont. Det handlar om att komma överens och accepter varandra vilket kan vara svårt med tanke på att det finns olika starka normer inom olika kulturer. Därför kan det ske en kulturkrock. Detta innebär att värderingar, normer och attityder i olika kulturer kolliderar. Det är ingen hemlighet att Möllan även har en kriminell sida. En faktor kan vara just mångkulturen. Vi tror dock att mycket av detta kriminella kommer utifrån då många väljer att dra sig till Möllan. Även om Möllan som ett samhälle fungerar bra finns det alltid människor utanför som inte är vana vid samma acceptans och tolerans. Därför kan detta leda till att problem uppstår.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är vår slutsats att på Möllan, möter servicen verkligen efterfrågan.

Det finns ett stort utbud av de varor människor förväntar sig fina, det är egentligen en väldigt fin grej det där. När man plockar med sig saker, varor, traditioner och matvanor från andra kulturer. Det ger en, en helt annan slags inblick på olika kulturer och land. Något åtminstone dom flesta kan likna sig vid är nog det faktum att när man åker på semester i utlandet, blir det oftast charter, billigt och bra och allt för ofta all inclusive. Visst det är fullt förståligt, men man får inte samma chans att ”lära” känna landet och dess kultur på samma sätt, kanske är Möllan en plats som kan väcka detta intresse? Vem vet, kanske smakar du nåt nytt och upptäcker plötsligt dig själv helt fascinerad av en annan kultur eller dylikt. Många som bosätter sig i området kanske inte alltid har kommit dit av ren fri vilja, pågrund av den varierande barkgrund historia människorna där har, är chansen stor att åtminstone några kommit dit i flykt, från krig och annat elände. Det kan ge dom en chans att känna gemenskap och komma ihåg det fina i det en gång varit deras hem. Att besöka Möllevången är som att komma till en annan värld. Som besökare får man en inblick i olika kulturer och länder. Möllan kan vara en plats som man kan besöka om man inte har möjlighet at resa utomlands men ändå vill få en inblick i andra länders kulturer.

 Johanna Åkesson,

Fredrika Nordhöj och

Linnéa Engström

Annonser

”Om man flyttar till Möllan direkt som invandrare, tror jag att det är svårt att komma in i det svenska samhället”.

Detta bildspel kräver JavaScript.

När vi, Agnes, Ida och Lina, gick från tågstationen triangeln till Möllevångstorget var det som att passera en landsgräns. Vi kom från det svenska, stela, ”sköt dig själv” samhället och hamnade i en varm atomsfär av gemenskap och mångkultur. Torghandeln var i full gång och där såldes frukt och grönsaker från olika länder, blommor och mat. Statyn, Arbetets ära, var det första man möttes av på torget och ju längre bort man gick från statyn: desto sämre svenska talades det. De som var längst ifrån statyn kunde inte tala svenska överhuvudtaget.

10689456_874927302583594_5673676704535820206_nDetta bekräftades sedan när vi mötte en svensk äldre man, som under 80-talet varit bosatt på Möllan. Han berättade att svenskarna sedan lång tid tillbaka har haft stånden närmst statyn. Om man ska göra sydostasiatisk, indisk eller mellanöstisk mat så är Möllan the place to hitta ingredienser på.

Vi gick runt och frågade människor vad deras intryck av Möllan var. Alla personer vi frågade nämnde ordet mångkultur. Många påpekade att det fanns en stor skillnad på Möllan och andra stadsdelar i Malmö, till exempel Limhamn och Möllan. Limhamn uppfattades som idealet, för det tidigare nämnda svenska samhället och som mindre mångkulturellt.

De som har bott eller besökt Möllan under årtionden berättade att även Möllan har förändrats angående mångkulturen. På 80-talet fanns det inte så många arabiska skyltar men det gör det idag. Vi uppmärksammade att många skyltar faktiskt var skrivna på arabiska men även kinesiska och vietnamesiska.

11182030_874927435916914_9086573716758488371_n

Det en stor sammanhållning mellan olika nationaliteter. Trots detta var de många 549302_874927372583587_8357410677003833129_nsom sa att de hade hört att judarna var utsatta. Det var dock ingen av de som vi intervjuade som själva hade märkt det och det gjorde inte vi heller. En annan grupp som nämndes som utstött var tiggarna. Tiggarna har kommit på senare år och vi tror att de därav inte har hunnit integrera i samhället.

Avslutningsvis sången om Möllevången

10454551_874927279250263_4536548330768222363_nVi träffade två killar som var från Irak, den ena översatte åt den andra då han endast bott i Sverige några år. Han som kunde svenska hade tidigare bott i Stockholm. Han berättade att det inte var lika integrerat mellan de olika kulturerna i Stockholm, som det är i Malmö.

”Om man flyttar till Möllan direkt som invandrare, tror jag att det är svårt att komma in i det svenska samhället”.

Federico Lamancha var en man, som vi träffade, som kom från Uruguay. Han presenterade en låt som han själv gjort som handlar om Möllan. Här kan ni lyssna på den:

Agnes, Ida och Lina