Inspirationsföreläsning: Punk, subkultur och grafitti

Erik Hannerz – Punk och subkulturer

När applåderna efter Elisabeth föreläsning rinner ut är det dags för nästa föreläsare. Han heter Erik Hannerz och har doktorerat i urban-sociologi vid Uppsala universitet och ska berätta om subkulturer med inriktning punk. Erik inleder med att problematisera det faktum att vi människor lever efter vissa erikmönster, kultur och normer, vilket Erik kallar för ”handlandets grammatik”. Han ifrågasätter också varför vi gör och inte gör och vad det är som påverkar våra beslut.

Erik berättar där efter om sin forskning kring punk och dess utövare. I sin forskning undersökte han punkare i hela Sverige samt i Indonesien genom observationer och intervjuer. Här efter jämförde han dem och tog reda på om det fanns skillnader i vad de ansåg att punk var och INTE var. I sin föreläsning lägger Erik även fokus på att diskutera om punk är ett sätt att visa att man skiljer sig från samhället, vilket var en återkommande punkt även i hans forskning.

Vidare pratar Erik om punkarna på individ- samt samhällsnivå och vad de punkare han intervjuat och följt har för egen definition av punk. Han berättar om hur olika kategorier av punkare ofta inte accepterar varandra, ser varandra som ”wanna be:s” och försöker separera och skilja sig från varandra så mycket de bara kan. Erik analyserar även skillnaderna mellan Sveriges punkare och Indonesiens punkare. Sverige och Indonesien skiljer sig mycket ifrån varandra ur många aspekter, men är även väldigt lika ur andra säger han. Erik fortsätter med att berätta att punken präglas hårt av samhället och att detta även gäller andra subkulturer. Så trots att man lever på olika världsdelar, så långt ifrån varandra man kan komma, kan man ändå känna samma motstånd till samhället och vilja visa sitt distanserande på samma sätt, fortsätter han.

Avslutningsvis berättar Erik lite om sitt pågående projekt kring graffittin ur ett sociologiskt perspektiv. Han pratar om definitionen av ordet (klotter/gatukonst) och hur människor omedvetet väljer att uppfatta det. När det är smutsigt av avgaser i en tunnel är det ingen som reagerar och lägger resurser på att tvätta bort det, men när någon har målat en blomma i graffitti på samma vägg är det andra bullar, diskuterar han.

 

 

Inspirationsföreläsning: Att göra gata

Föreläsningar på katedralskolan i lund

Möllevången – Elisabeth Högdahl

2014- 04-10

elisabeth

Vi sitter i Katedralskolans aula och väntar på dagens första föreläsare, Elisabeth Högdahl.

Elisabeth är i grunden platsforskare, och har nu även doktorerat i etnologi. Där av hennes stora intresse för platser och dess påverkan av och på oss människor. Idag ska hon föreläsa om Möllevången i Malmö för oss, som är en del av hennes avhandling ”göra gata” som hon disputerade med år 2003.

Elisabeth inleder med att kort beskriva platsen Möllevången ur ett historiskt perspektiv.

Möllevången ligger i Malmös södra innerstad och består av ett rutnät av gator med inneslutna kvarter. Bostäderna, ofta i form av fyravåningshus, byggdes i början av 1900-talet med karaktär av ”stenstads bebyggelse”. Sedan 1900-talets början har Möllevångens invånare varit av mycket varierad karaktär och synen på möllan likaså. Dels finns uppfattningen av platsen som ett kriminellt ”underklass”-område med mycket missbruk och misär, men i kontrast ses möllan även som en populär och mångkulturell plats fylld med hippa klubbar och caféer.

Av många anses Möllevången idag vara ett hippt ställe, där allt fler vill bosätta sig. Detta skapar gentrifiering; hyrorna höjs vilket i sin tur leder till ett utbyte av bosättare. En av anledningarna till att Möllevången för tillfället blivit så populärt anser Elisabeth vara den mångkulturella bilden av Möllan. Många uppskattar inflytandet av olika kulturer och språk på mat och tillställningar. T.ex. är torghandeln mycket populär i området.

Vidare diskuterar Elisabeth hur media framställer möllan i kontrast till den verklighet hon själv anser sig bemött när hon gjort sina fältstudier. Några av de begrepp som ofta används för att beskriva möllan (kriminellt, mångkulturellt, myllrande, frisläppt, kreativt, farligt, tolerant och politiskt) i media, analyserar hon kritiskt i sin avhandling. Hon menar att de ofta är generaliserande och vinklade och att de inte alltid stämmer överens med hennes studie och egna uppfattning.

Efter en mycket kreativ föreläsning avslutar Elisabeth med att ge oss ett antal tips inför vår egen fältstudie på möllan.

  • Se möllan ut ifrån olika perspektiv (historiskt, politiskt, arkitektur, etniskt) för att bilda en mångsidig och mer trolig uppfattning av platsen.
  • Ta reda på hur möllan används genom olika kreativa metoder så som intervjuer, observationer och dylikt.
  • Ta reda på vilken bild media ger av Möllan och varför? Stämmer den, stämmer den inte?
  • Lägg vikt på hur möllans invånare upplever platsen i relation till den bild media målar upp.